När man sakta traskar runt i skogen och letar efter svamp så njuter man med hela kroppen. Egentligen är den nog inte så viktigt att komma hem med något, men om man hittar en och annan kantarell så är det inte helt fel.
Vad ska man göra, svampmacka med lök och kantareller eller kanske en liten stuvning. Hmmm, beslut, beslut…
[nggallery id=87]
Regnet kommer och går, och när man på ena sidan ser en fantastisk regnbåge och vrider huvudet lite åt väster och ser vyer som dessa undrar man om man inte bor i ett litet paradis. Efter allt tempo man sett under veckan i Stockholm, så uppskattar man det lugna rogivande som innebär att bo i en småstad.
Grannen har också jobbat hårt med sina planteringar. Han är mäkta stolt där han går omkring runt sina rabatter och beundrar att han lyckades även denna säsong. Och vem kan inte hålla med.
[nggallery id=89]
Nu har den tid på året som de flesta i familjen gillar bäst kommit, hösten. 15 grader varmt, hög och klar luft och en värmande sol. Än är det inte riktig höst, utan allt ser fortfarande frodigt ut, men det är bara en tidsfråga innan det blir ännu kallare och löven blir helt gula och till slut faller av. Men innan dess ska man njuta.
[nggallery id=88]
Då är man ute lite på vägen igen denna vecka som har nummer 35. Man känner att det inte är sommar när man går ut på morgonen. Småkallt och ruggigt och hösten känns nära. Än har väl inte löven börjat falla, men det är definitivt mörkare både på morgon och kväll.
Denna resa gick via Norrköping, där jag hälsade på sonen Jonathan. Stod där på parkeringen och ringde upp honom för att få lite hjälp med att bära väskor, men det kunde han inte hjälpa till med. Han hade nämligen fullt upp med att laga middag åt oss två. Det var nära en tår kom ur ögat igen, så stolt var jag.
Denna kväll tillbringas i Bålsta 25 minuters körning från kontoret i Spånga. Allt som kan kallas hotell var uthyrt p.g.a. en läkarkonferens, så det blev detta. Och även här hittar man lite godbitar.
[nggallery id=90]