01 Mar

Män med influensa

Betty

Betty

Det är inte lätt att vara man och familjeförsörjare. Jag skrev ett litet inlägg för några veckor sedan hur sjuk en man kan bli och hur larvigt veka mina döttrar var. Nu kommer del två i historien
En vecka fick jag vara frisk. Sen kom yngsta dottern hem med influensavirus från skolan och det tog ett par dagar innan hela familjen låg sjuka. I vanlig ordning så blev jag själ värst drabbad åtminstone om jag själv få bedöma hur sjuka alla var. Tre dagar, denna gång med 39 graders feber och sängliggande 20 timmar per dygn gjorde att man var bra slut i både huvud och kropp. Men som influensan ärn så gick det sakta men säkert över efter några dagar och man börjar känna sig lite bättre.

Tyvärr så kommer allt tillbaka efter några dagar. Feber igen, halsont, hosta och det var bara att knalla iväg till läkaren, för att jobba var inte att tanka på. Ner i bingen och allt blir sämre. Till slut så bär det iväg till läkaren igen, andra gången på fem dagar, och där får man en rejäl dos med penicillin och kokiljana hostmedicin. Tack och lov så är detta vad man behöver för efter några dagar börjar allt släppa och man känner sig som en människa igen.

Att jag var ordentligt sjuk råder ingen tvekan om. Till och med mina söta barn frågade hur det var med mig. De kommer in med jämna mellanrum i sovrummet och undrar om det är något jag behöver och jag upprepar i feberdimma ”glass, våfflor och varm saft” För när en man, en riktig viking som jag är, blir sjuk så är det inget som kan få honom att gå upp ur sängen. och alla ni av andra könet, som tycker att vi män är veklingar, har aldrig haft en manlig influensa.

%d bloggare gillar detta: