20 Jun

Omstart av livet.

Våren har varit tuff, och än är jag inte redo att bena ut allt som hänt, men det är mycket. Så istället för massor av text så kommer några underbara bilder från sommarens trädgård som står i full blom. Varför gå långt när man kan gå ut till rabatten 3 meter från dörren?

Vallmo  (Makro) Lupin (Makro) Små prästkragar Myror på Pion  (Makro) Bi  (Makro)

06 Sep

Kryp

Idag kom nog den efterlängtade brittsommaren. Nästan 25 grader varm, och riktigt skönt ute. När jag stod där och njöt av värmen såg jag något som fladdrade förbi i ögonvrån och efter lite letande hittade jag denna otroligt vackra fjäril.

Frugan, hon har samlat fjärilar i ungdomen fixade snabbt fram en identifiering av arten och kom fram till att det är en Amiralfjäril. Oavsett art och namn så är den helt underbart vacker där den satt i grannens plommonträd och mumsade på rutten frukt.

Amiralfäril i plommonträdet

02 Maj

NYC del 9 – Djuren

Tro det eller ej, men det finns faktiskt ett rikt djurliv mitt i storstaden. Och jag tänker då inte på duvor och sådant, utan faktiskt riktigt vackra varelser.

Första upptäckte var att det i var och varannan park är full med ekorrar. De var överallt och väldigt orädda. Skulle tro att de sökt sin tillflykt till de gröna oaserna, och folk lät dem vara i fred förutom att alla skulle mata dem. Och avsaknaden av rovdjur som t.ex räv och rovfåglar gör detta till en riktigt skyddad tillvaro.

Till detta fick jag se en konstig fågel mitt i Central park. Det fanns gott om olika fåglar som dels jag aldrig sett tidigare, men även sådan som var väldigt lika de versioner vi har här hemma, som t.ex varianter av starar och koltrast. Så kanske kan någon hjälpa mig med vad det är för fågel som jag fick korn på. Är den ens en vild fågel och inte en som rymt från en bur?

En av alla ekorrar som springer omkring i New Yorks parker
En av alla ekorrar som springer omkring i New Yorks parker

En av alla ekorrar som springer omkring i New Yorks parker

En röd fågel i Central Park
En röd fågel som jag hittade i Central Park

19 Okt

Än är det inte försent

Som alla numer vet gillar jag att ta med mig kameran ut och leka lite. Yngsta dottern är också intresserad av samma sak, medan min äldsta dotter inte har detta intresse, men i och med att hon går estet-programmet och måste följa en kursplan, så kommer ämnet fotografisk bild upp på tapeten.

Elina tycker inte om kameror. de är tekniska och krångliga. De är tunga och man behöver kunna en del om hur allt fungerar. Bilderna ska ut från minneskortet in i en dator och behandlas där. All är så krångligt tycker hon. Men hon gjorde det ändå.

Till min förvåning så ställde alla elever som jobbar med bild på gymnasiet ut sina bilder en eftermiddag denna veckan. Och jag blev förvånad att faktiskt se en hel del riktigt bra bilder. Kanske kommer hon låna kameran lite mer nu, men jag är tveksam. Papper och penna är tillräckligt för henne.

Elina ställer ut sina bilder på konstutställning i Lysekil

07 Feb

Blåjoxar och Talgfinkar

Vintern är en tuff tid för alla småfåglar som finns runt omkring våra hus. För drygt ett år sedan riggade jag kameran med stativ inomhus och tog ett gäng bilder. Så skedde även denna vinter.

Svärfars hus har några riktiga fördelar. Dels så sitter matlådorna väldigt nära huset. Vidare så är fönstren extremt välputsade, något som man inte kan säga om de fönster som finns på västkusten, som mer eller mindre hela tiden är täckta av ett saltlager. Och sist men inte minst så är solljuset mer eller mindre perfekt.

Svårt är det dock att få till en bra bild på dessa snabbflygare. Det enda sättet jag kom på var att studera på vilken gren fåglarna helst ville sätta sig och titta lite innan de flög till fröautomaten. Denna gren fokuserades manuellt, och med hjälp av en trådutlösare tog man mängder av bilder så fort en fågel slog sig ner.

Tyvärr var det bara blåmesar och talgoxar som ville vara modeller,. Det fanns en Domherre och några Rödhakar, men de trilskades och var omöjliga att fånga genom linsen. Men jag har en plan till nästa gång.

07 Feb

How hard can it be?

Visserligen beskrev jag hur jag fuskade ordentligt för att ta lite bilder på våra vanligaste småfåglar tidigare. Men att stå inomhus i strumplästen när det är 10 grader kallt ute är till och med lite i överkant av bekvämlighet. Vem har inte hört om dessa fantastiska fotografer som lever i djungeln i månader i sträck. Klättrar i berg och träd med massiv utrustning på ryggen och drar på sig den ena sjukdomen efter den andra. Eller de som vakar i ett tält hela natten och vänta på att en björn eller tjäder ska komma fram när solen går upp klockan 3 på morgonen.

Men vem klagar, How hard can it be??

 

Kameran riggad inomhus i värmen

Canon 7D med Sigma 70-200 f2.8 / Manfrotto stativ och 3-vägshuvud

27 Aug

Gäster i uterummet

Vaknade på morgonen av att det mullrade på avstånd. Visst, det skulle bli lite skitväder, men direkt på morgonen brukare det i normala fall vara hyfsat väder på kusten, för att senare på eftermiddagen bli mörkare och mörkare.

Hur som helst, det blev till att dra ur alla sladdar för att rädda datorerna och Tv´n och öppna dörren till på entrén och uterummet för katten Bosse var ute på vift och vi vet att han hatar regn och är livrädd för åska. Det mullrade mer och mer och till slut så började regnet vräka ner. En ordentlig knall som var alldeles för nära och vips så kom ett rött streck springande in i uterummet.

När allt blåst över så hittade vi denna gäst som troligen också ville söka skydd för regnet. Vet inte riktig hur vi ska få ut dem, men man vår väl kolla om man har någon fot eller handvårta att locka den med.

24 Jul

En fluga gör ingen sommar

En fluga gör ingen sommar brukar man säga, men de är vackra att se på. Hanna var hos sin mormor och morfar i veckan och där finns det en jättestor trädgård. Med massor av blommor ger detta alla möjligheter att fotografera diverse småkryp.

Som vi konstaterat tidigare så är makrofotografering ingen enkel sak. Det är många faktorer som man måste ta hänsyn till. Avstånd, vind, skärpedjup, bländarinställning och ljus. Med dessa två bilder tycker jag att hon hittade riktig rätt.

Fluga på blomma. (c) Hanna Ohlson

Fluga på blomma. (c) Hanna Ohlson

Fluga på blomma. (c) Hanna Ohlson

18 Jul

Fobier

Alla har vi väl våra problem med olika saker som man gillar mer eller mindre. Både jag och Hanna (som tog dessa bilder) har stor problem med getingar. Det yttrar sig så att om en Geting (eller humla) kommer i närheten av oss så springer vi. Hur Hanna kunde ta dessa kort när hon var tvungen att stå 10 cm från biet det är en gåta.

Honungsbi på blommor (c) Hanna Ohlson

Honungsbi på blommor (c) Hanna Ohlson

12 Jun

Kittlar dödsskönt i kistan

Kallas man för Baloo av barnen måste man gilla myror. I och för sig så hatar Jonathan dem till den milda grad att han nästan skriker om han får syn på en. Det var nåt med ett trauma på dagis för många år sedan. Nu när knopparna är jättestora och snart brister är det inga problem för myrorna att få tag i sin söta dryck, och de är överallt. Dessa små filurer hittade jag på en Pionknopp

Myror

09 Maj

Middagen är snart fixad

Efter att ha försökt lära sig hur ett makroobjektiv fungerar mer eller mindre under hela våren så blir man lite insnöad. Så när familjen börjar ropa att en hare parkerat framför huset. Så börjar man förtvivlat leta efter lite större kalibrar. Var har man lagt zoomgluggen? Efter lite letande, utan att ställa in kameran (som fortfarande stod inställd på 1600 iso efter helgens handbollsfotograferande, smög man fram så den jägare man är, eller i alla fall skulle vilja va.

Nu kan man väl konstatera att det inte gick något vidare på denna storviltsjakt. Kom fram bakom ett buskage, och då stack haren iväg. Två snabba och sen var det över.
P/s haren överlevde och jag får käka något annat till lunch imorgon.

Hare

Hare

20 Apr

Kärlekskranka paddor och knoppar som brister

Så här dagarna innan påsk så har vi fått fint väder. Ledig från jobbet, gav detta tillfälle att gå ut till Rotemyren, en liten damm som ligger 100 meter från huset. Naturligtvis åkte kameran med för dottern Hanna hade hittat mängder med paddor som hade sin årliga älgskog.

Tyvärr var vädret inte så varmt som det såg ut igenom fönstret, blott 12 grader, men det verkar inte bekomma alla växter som har knoppar som snart brister.

26 Dec

Fågelbordet

Runt om i det kalla vinterlandskapet samlas fåglarna vid fågelborden för att få lite frön och nötter att äta. beroende på vad som bjuds så kommer olika sorters fåglar. Denna gång var det solrosfrön och nötter som stod på menyn, och detta lockade mängder av Talgoxar och Blåmesar

Nu väntar alla på att julbordet ska dukas upp då här dan före dan. Skinkan är klar och provsmakad och sillen var vi tvungna att lägga i en kylväska för att burkarna inte ska frysa i garaget. Småfåglarna har också fått sitt lilla julbord dukat. Hanna och jag riggade kameran och började experimentera att ta lite bilder på fåglarna, och det var inte så lätt som man trodde. Lite test av vårt tålamod under några timmar. Och för er som förfasas att man var ute i minus 13 grader flera timmar kan jag ge er dessa lugnande ord, vi riggade allt inomhus och tog alla bilder genom fönstret. Inga gubbar eller tjejer tog någon skada vid fotograferingen.

05 Aug

Barnens paradis – trodde vi…

Efter några dagar i huvudstaden, beslöt vi att åka via Kolmårdens djurpark och kolla läget. Ok, vi visste att vi inte skulle vara ensamma där, men så mycket folk kan det väl ändå inte vara, och parken är ju stor. Gissa om vi hade fel. Parkeringen var totalt full och parken lika så. Trängsel runt vartenda djur, trötta barn och barnvagnar i ett enormt antal. Huvudnumret skulle bli delfinshow, och vi navigerade oss fram så gott det gick. Två timmar kvar till föreställningen och i alla fall 2000 personer står och väntar på att komma in på anläggningen. Tack men nej tack.

2-3 timmar för att se några djur som gömmer sig till en kostnad av 900 kronor. Det lär dröja innan man åker dit igen.

03 Apr

Kan vi hoppas att våren kommer?

Kan man verkligen hoppas på att våren nu äntligen kommer? Hanna tog en tur runt om Raskekullen och försökte hitta lite vårtecken. En infrusen svan, klippblock som sakta kommer fram under snö och is. Kanske kan man börja hoppas.

Tack till Hanna Ohlson för bilderna.

%d bloggare gillar detta: