12 Jul

Dun ska det vara i kuddar!

Den här våren och sommaren har varit lite rörig. Man har fått väldigt dåligt med sömn när temperaturen ute krävt att man har balkongdörren öppen till sovrummet. Orsaken är att herr och fru Trut byggt ett bo på grannens tak och där håller de nu på att uppfostra två små dunbollar så de klarar livets hårda verklighet.

Sättet de sköter sin uppfostran på kan dock diskuteras. Det verkar vara så att dessa barn misshandlas mer eller mindre hela tiden. De skäller också på sina barn ofantligt mycket. Kanske något för socialförvaltningen att titta på?

Klockan 03.00 varje morgon börjar de gräla med sina barn. Dunbollarna piper och föräldrarna drar på en konsert som för döda att vända sig i graven. Ibland kommer även släkten dit och då är det ett jäkla liv, det kan jag lova. Så vad ska man göra? Ett förslag är att pricka dem med en Soft Air gun, och det hade väl fungerat på de vuxna fåglarna men i och med att de nu har sina dunbollar med så är det inget alternativ. Så det blir till att härda ut, stoppa proppar i öronen och försöka få några timmars söm innan konserten drar igång igen i morgon bitti.

Det är inte lätt att se måsungarna där de ligger och trycker bland takpannorna Mamma mås vaktar Dunbollens (Trutens) brosa

07 Feb

Blåjoxar och Talgfinkar

Vintern är en tuff tid för alla småfåglar som finns runt omkring våra hus. För drygt ett år sedan riggade jag kameran med stativ inomhus och tog ett gäng bilder. Så skedde även denna vinter.

Svärfars hus har några riktiga fördelar. Dels så sitter matlådorna väldigt nära huset. Vidare så är fönstren extremt välputsade, något som man inte kan säga om de fönster som finns på västkusten, som mer eller mindre hela tiden är täckta av ett saltlager. Och sist men inte minst så är solljuset mer eller mindre perfekt.

Svårt är det dock att få till en bra bild på dessa snabbflygare. Det enda sättet jag kom på var att studera på vilken gren fåglarna helst ville sätta sig och titta lite innan de flög till fröautomaten. Denna gren fokuserades manuellt, och med hjälp av en trådutlösare tog man mängder av bilder så fort en fågel slog sig ner.

Tyvärr var det bara blåmesar och talgoxar som ville vara modeller,. Det fanns en Domherre och några Rödhakar, men de trilskades och var omöjliga att fånga genom linsen. Men jag har en plan till nästa gång.

07 Feb

How hard can it be?

Visserligen beskrev jag hur jag fuskade ordentligt för att ta lite bilder på våra vanligaste småfåglar tidigare. Men att stå inomhus i strumplästen när det är 10 grader kallt ute är till och med lite i överkant av bekvämlighet. Vem har inte hört om dessa fantastiska fotografer som lever i djungeln i månader i sträck. Klättrar i berg och träd med massiv utrustning på ryggen och drar på sig den ena sjukdomen efter den andra. Eller de som vakar i ett tält hela natten och vänta på att en björn eller tjäder ska komma fram när solen går upp klockan 3 på morgonen.

Men vem klagar, How hard can it be??

 

Kameran riggad inomhus i värmen

Canon 7D med Sigma 70-200 f2.8 / Manfrotto stativ och 3-vägshuvud

26 Dec

Fågelbordet

Runt om i det kalla vinterlandskapet samlas fåglarna vid fågelborden för att få lite frön och nötter att äta. beroende på vad som bjuds så kommer olika sorters fåglar. Denna gång var det solrosfrön och nötter som stod på menyn, och detta lockade mängder av Talgoxar och Blåmesar

Nu väntar alla på att julbordet ska dukas upp då här dan före dan. Skinkan är klar och provsmakad och sillen var vi tvungna att lägga i en kylväska för att burkarna inte ska frysa i garaget. Småfåglarna har också fått sitt lilla julbord dukat. Hanna och jag riggade kameran och började experimentera att ta lite bilder på fåglarna, och det var inte så lätt som man trodde. Lite test av vårt tålamod under några timmar. Och för er som förfasas att man var ute i minus 13 grader flera timmar kan jag ge er dessa lugnande ord, vi riggade allt inomhus och tog alla bilder genom fönstret. Inga gubbar eller tjejer tog någon skada vid fotograferingen.

03 Apr

Kan vi hoppas att våren kommer?

Kan man verkligen hoppas på att våren nu äntligen kommer? Hanna tog en tur runt om Raskekullen och försökte hitta lite vårtecken. En infrusen svan, klippblock som sakta kommer fram under snö och is. Kanske kan man börja hoppas.

Tack till Hanna Ohlson för bilderna.

%d bloggare gillar detta: