12 Dec

Leksaksgubbar

Det är riktigt roligt att pilla lite i redigeringsprogrammet man har. Framförallt när man har inspiration och lite tid att försöka göra något nytt.

Det sista året har det varit en extrem brist både på tid och inspiration, men så sakta börjar känslan och glädjen att komma tillbaka.

Under årens lopp har jag haft en del saker som ”måste” göras. Bland annat har det varit att ta bilder på en bäck och frysa vattnet med extremt lång slutartid. Detta projekt gjordes för ett par år sedan. Det projekt som stod högt upp på listan att göra var Tilt-Shift bilder. Jag har helt enkelt inte hittat något ställe som man skulle kunna leka med denna effekt på ett bra sätt tidigare. Men nu fick jag äntligen lite bilder som skulle kunna fungera som ett råmaterial och detta blev resultatet.

Södermalmstorg i Tilt-Shift

Södermalmstorg i Tilt-Shift

Klicka på bilderna för att se dem i större format

24 Jan

Lågtflygande plan(er)

För andra gången har man parkerat på Mornington hotell i Bromma och jag måste ändå säga att det är tjocka fönster på hotellet. För när man kommer in i rummet hörs det inte mycket av kärrorna som stryker över hotelltaket och ska landa på Bromma Flygplats.

Ändå kan man inte låta bli att tänka på alla de stackars människor som bor runt omkring som kanske inte har lyckan att ha dessa tjocka väggar och glas som är centimetertjocka. Men planen slutar att starta och landa runt 22 tiden så några timmars nattsömn kan de ändå få.

Bromma flygplats

02 Dec

Snökanonen

Efter att tittat på nyheterna de senaste dagarna kommer man ihåg ett order som meteorologerna använder. Snökanonen. En snökanon bildas när väldigt kall luft drar fram över öppet vatten.  Vattnet dunstar av och när väl denna fuktiga luft når land igen släpps all denna fuktighet i form av snö.

I helgen blev det till att åka till Mariestad och hjälpa svärföräldrarna med lite snickerier. Det skulle upp lite hyllor och lampor i deras nya lägenhet. Så tidigt på lördag morgon drar vi i väg från ett kallt Lysekil, men det är i övrigt bra väder. När vi kommit dryg halvvägs så kommer snön. Och det är inga små mängder som dalar ner från himlen. I och med att vi åker söder om Vänern, och det blåser ganska kraftiga nordliga vindar, med en temperatur på  5-6 grader under fryspunkten så är det en av dessa kanoner vi råkat ut för.

I Lidköping är det mer eller mindre kaos. 50-60 cm snö och det är i bästa fall två spår man kan köra i. Och ut på stora vägen är det inte mycket bättre. Med 10 km innan vi är framme så är det som att dra ett streck på vägen för efter detta så är det ingen snö alls.

Dessa snökanoner har man sett under många år nu, men att det kommer ner så extrema mängder på så kort tid var en ny upplevelse. Med riktigt bra vinterdäck och en varm bil så blev man i alla fall aldrig stressad eller orolig. Det fick ta den tid det tar att komma fram.

Tyvärr var detta en helg då man inte tog med sig den stora kameran. Så alla bilder är tagna med mobilen, så kvalitén kanske inte är den bästa.

Snökanon över Vänern håller på att bildas

Snökanoner håller på att bildas över Vänern. Här är det gästhamnen i Mariestad

 

När väl snökanonen drar in blir det vitt på Skaraborgs fält

Snön driver över Skaraborgs fält. Mängder med snö kommer ner på kort tid.

 

Att köra bil på E20 i snöstorm är intressant

Att köra bil på E20 genom Skaraborg är ingen upplevelse jag gärna gör igen om jag inte måste. Framförallt inte om man möter snöplogen.

 

Efter snöstorm kommer sol

Men efter ovädret kommer solen fram igen. Minus 12 grader och enormt vackert. Bilden tagen i Filsbäck utanför Lidköping

 

27 Nov

Vill inte ha…

Då var det dags för en lite tripp med bilen. Denna gång skulle resan gå till Norge, mer eller mindre mitt emellan svenska gränsen och Oslo, så resan skulle inte bli så väldigt lång. Dock så var jag tvungen att få mig över Oslofjorden, och för den skull bordade jag färjan mellan Moss och Horten.

Innan jag skulle åka fick jag höra de vanliga kärleksfulla fraserna från treenigheten hemma att köra försiktigt och se upp med eventuell snö. Snö? Hemmavid regnade det och meteorologen hade lovat samma väder i hela södra Norge, så vinter var inget alternativ för gubben.

Nu blev det så att en av sidorna fick rätt och den andra hade fel. Och då menar jag helt fel. När man väl kommit av färjan på rätt sida Oslofjorden, så började det komma ner lite flingor mellan regndropparna och det bara ökade och ökade. Efter kanske 7-8 kilometers färd så var vägen vit och hela tiden ökade snöfallet. När man väl kom fram till slutdestinationen så blev ett par små, men ganska branta backar nästan oövervinnerliga, men med rätt växel och antispinnsystemet på bilen som jobbade övertid, så kom man upp.

Efter varit på platsen, dock inne i en stor verkstadshall hela dagen, kom gubben ut och lyckades mäta upp runt 30 cm blötsnö. Tur man riggat till ordentliga dubbdäck.

Snö i massor var inte det man väntade sig

 

24 Nov

Visst är det kallt ute, men ändå…

Novembermörkret breder ut sig över Lysekil, och folk går omkring och huttrar. Det har inte varit många nätter med minusgrader än, men det gråmulna vädret biter sig igenom jackor och vantar. Staden denna lördag har så smått börjat med jultema, och alla affärer är öppna lite längre, allt för att få fram lite impulsköp av alla som strosar omkring på gatorna.

När man står utan för en av affärerna, tålmodigt väntande på sin fru så kommer detta fram mellan ett par bilar. Visserligen är det kallt, men detta är väl ändå att ta i.

Cykelställ med vantar

09 Nov

Hon är omvänd

Äntligen lyckades jag omvända min äldsta dotter Elina aka Sawa till att ta kameran och gå ut och plåta lite.

Helt enkelt var det inte och jag ska nog inte ta åt mig hela äran, för hon har ett fotoprojekt i skolan där de under höstlovet hade fått ordet ”BIL” som hemläxa. Hon drog på uppgiften i det längsta, för att på söndagen, den sista möjliga dagen gå ut på parkeringen. Objektet blev min lilla Volvo som jag har som firmabil, och faktum är att hon hittade många detaljer som man alltid tar som självklara och aldrig ser normalt. Detta med alla linjer som finns på en bil är naturligtvis ingen tillfällighet. Många bildesigners sliter sitt hår att få linjerna se spännande ut och har som slutgiltigt mål att få helheten att bli en enda homogen enhet.

I och med att den stora kameran är på resa till Spanien så använde vi den lilla, en Canon 400d med ett 60mm macro för att ta bilderna. Och resultatet blev riktigt bra. Alla bilder finns publicerade på hennes blogg.

Närbild på Volvons antenn (c) Sawa

Närbild på Volvons antenn (c) Sawa

Vattendroppar på bakljusen (c) Sawa

Vattendroppar på bakljusen (c) Sawa

Närbild på instrumentpanelen (c) Sawa

Närbild på instrumentpanelen (c) Sawa

02 Nov

Säkeheten först

Som många nog vet så snurrar jag omkring en hel del och flyget är naturligtvis en riktigt bra transportform när man ska lite längre bort. Och under alla gånger man flyger så kommer den sedvanliga säkerhetsinstruktionen innan planet ska lyfta. Den kan vara väldigt personlig som den gången jag åkte ett litet propellerplan och vi bara var tre personer ombord. Alla fick sätta sig mitt i planet på grund av stabiliteten annars kunde äventyras, till de större planen som har sitt egna videosystem som visar hela showen på bildskärmar.

Tyvärr är man kanske lite okoncentrerad på vad som sägs på alla dessa genomgångar. Jag tittar hellre i en tidning eller på datorn, men om det hade hänt lite mer på genomgången så kanske…

Air New Zeeland har i all fall dragit sitt stå till stacken och gjort något annorlunda.

16 Aug

Den stora vita…

När man åkte hem från jobbet idag så tittade man ut mot sjön, som man brukar göra varje dag och helt plötsligt ser man inget. Ja, i alla fall att något saknas. den stora vita färjan var borta från sin kajplats där den legat snart ett år. Nu hade den inte gett sig av så långt ut för den låg kanske 100 meter från kajen med en bogserbåt vid sin sida. Skulle detta bli den stora dagen när hamnen blir fri från detta stora åbäke.
När man drog ut med kameran för att föreviga detta ögonblick blev man lite besviken. För färjan hade bara vänt 180 grader och var på väg in till kaj igen. fast ser man på detta lite från den ljusa sidan, så långt har inte färjan åkt på mycket länge och kanske, kanske ska den iväg snart och detta bara var ett test för att se om motorerna fortfarande snurrade.

Stena Baltica i Lysekils hamn

17 Jul

Kromad grill och 59´ årsmodell

Midsommar i på kusten är underbar. Stänger reses och barnen dansar. Lika synonymt med midsommar i Lysekil är även midsommardagen då det är tradition att ha cruising med mer eller mindre välvårdade bilar som cirklar runt staden.

I år var tyvärr vädret lite surt. Tidvis regn och blåsten ven hårt i håret under hela kvällen, så alla fantastiska amerikanska bilar var våta så allt putsande som ägarna hade gjort dagen innan var mer eller mindre ogjort.

Så det blev att koncentrera sig på folket runt omkring istället och det var riktigt roligt. För folk är som mest, några öl innanför kavajen så blir alla linslusar, inget undantag denna kväll heller.

05 Jun

Norrlandstripp

Varför inte möta våren två gånger detta år? En tuff vecka var det i vilket fall som helst förra vecka då man tillbringade halva tiden i Stockholm och halva på Norrlandskusten. Det är tydligt att Sverige är väldigt avlångt land för när man åkte bilen genom Västergötland så var ängarna vita av maskrosfrön. I Örnsköldsvik var det däremot lite annorlunda. Björken hade knappt slagit ut sina blad och maskrosorna här uppe var knappt utslagna.

Men Norrland kommer snabbt ikapp nu när det är extremt mycket ljusare under sommarnatten.

På väg mot Höga kusten bron

Höga kusten bron

Höga kusten bron

 

29 Feb

Hur man stoppar en metropol

För några veckor sedan så hade jag nöjet att åka ner till Monza utanför Milano, Italien på jobb. Det är alltid kul att träffa sina kollegor igen. När man tidigt åker iväg från Landvetter så är vädret grått och trist och någon plusgrad, och min förväntning när man väl skulle landa var att det skulle vara lite bättre väder, men där fick man se sig blåst. Kallt, blåsigt, blött och allmänt ruggigt men ingen snö. Detta skulle dock snart ändra sig.

Dagen innan jag skulle åka tillbaka till Göteborg blev jag meddelad om att jag skulle bli upphämtad på hotellet på morgonen. Perfekt tyckte jag. Chaufför, och slippa strula med taxi är perfekt. Fast man blev lite mer orolig när mina kollegor kom tillbaka efter en stund och meddelade mig att det skulle snöa under natten så de flyttade fram min avresa en timme.
Nu ska ni veta att resan mellan hotellet och flygplatsen tar i normala fall mellan 40-60 minuter, lite beroende på trafiken. Med den extra timmen i restid har jag nu drygt 4 timmar på mig att ta mig till flygplatsen och checka in. Hur svårt kan de vara? Mycket svårt visade det sig! För på natten, föll det hela 3 cm snö och hela Milanoområdet slutade att fungera.

Snö på hustaken i Monza

Snö på hustaken i Monza

Sagt och gjort. På morgonen gick jag ut tidigt och väntade på min transport som kom punktligt. En ny bil med rejäla vinterdäck kunde jag snabbt se innan det bar iväg. Chauffören som knappt pratar någon engelska är ganska tystlåten åker iväg de vägar jag nu börjar känna till och väl vid motorvägen kör han rakt över den. Färden går vidare genom små samhällen. Trafiken är helt kaos. Småbilar slirar runt. lastbilar får stopp i backar Inte ett vinterdäck på någon bil och det gav resultat i framkomligheten. Husägare halkar omkring när de försöker få bort snölagret som knappt är mer än tjock rimfrost från sina uppfarter. Och ju längre vi åker desto mer problem blir det. Till slut måste jag fråga varför vi inte åker motorvägen och fick då ett ganska chockerande svar. Motorvägen var om möjligt ännu mer kaotiskt. Chaufförens kollegor ringde in och sa att där var det helt stopp i rusningstrafiken.

Nu får man reda på att en resa till flygplatsen via motorvägen tar minst 3-4 timmar, så den resa jag själv genomför genom små byar och samhällen, ska gå fortare. Fortare? Där jag sitter ser jag bara bilar som sitter fast. Chauffören svär och kör runt bakvägar för att tas sig fram och hur han lyckas hitta utan GPS är för mig en gåta. Men hittar det gör han. Efter nästan två timmar kommer vi ut på motorvägen. Inte en bil i sikte. Och då får min käre chaufför för sig att testa hur fort bilen kan gå och köra ikapp lite av den förlorade tiden.
Jag har åkt en hel del på tyska vägar och det går fort, det vet jag. Men 170-200 km/h på motorvägen med ett tunt snötäcke var lite magstarkt. För ingenstans har jag sett en saltbil eller plogbil. Misstänker stark att de helt enkelt inte har några att rulla ut på vägarna. Ju närmare flygplatsen vi kom desto fortare körde vi. Så efter ca två timmar varierande stillastående eller i racingfart så kom man tillslut fram till terminalen. En snabb koll med bilarna på motorvägen visar att väglaget och köerna är om möjligt ännu värre, och om vi åkt den vanliga vägen hade jag inte kommit med min flight,
Ett stort tack till min chaufför som kör sin barndoms gator. Än en gång kan jag inte begripa hur han lyckades titta genom dessa småbyar utan GPS. Kanske hade han någon apparat dold som jag inte såg, eller så var han helt enkelt extremt duktig.

Mitt igensnöade hotell

Mitt igensnöade hotell

04 Dec

Nu kan vintern komma

Till slut blev allt klart. Uterummet plockades ihop för länge sedan och olivträden togs in för att undvika frosten. Förra året kom vintern tidigt, men i år så har det knappt varit minusgrader på kusten.
Idag åkte dock vinterdäcken på på privatbilen. Inget större jobb och allt gick lätt eftersom man varit förutseende och lagt på kopparpasta på alla nav. Det är inte alltid man kommit ihåg pastan, och då, framförallt när man ska byta till sommardäck på vårkanten, får man slita rejält för att däcken ska lossa.

Slutsatsen är att vintern nu kan komma med minusgrader och meterhög snö när den vill. Redaktör´n är redo!

Stångehuvud i motljus

13 Okt

Gamla broar i Småland

Rätt som det är när man far omkring på småvägar tvärnitar man för man sett något i ögonvrån. Denna gång var det en gammal stenbro som för länge sedan lämnat över sitt uppdrag till en nyare konstruktion.

Pjätteryd heter samhället där denna bro byggts någon gång i tiden. Och Pjätteryd ligger utanför Älmhult i Småland. Kommer ni någonsin åka förbi denna bro? Troligtvis inte. Därför tog jag några bilder som visar hur det såg ut en höstdag i oktober anno 2011.

16 Aug

Träbåtar

På västkusten har båtar en central placering. Sedan urminnes tider har båtarna betytt allt för de små kustsamhällenas överlevnad. Sillperioderna har kommit och gott och ersatts av annat fiske. När jag själv flyttade ner till Lysekil 1983 så var det många konservfabriker kvar. ABBA, Örnberg, Bovik, Foodia för att nämna några, tuffade och producerade sill och konserver på löpande band och föreningen L. Laurin kör med sina tändkulemotorer.

Därför var det lite förvånande att jag hittade en massa vackra träbåtar i Valdemarsvik. Vem trodde det? Fast tänker man efter så är Östersjön betydligt mer gynnsam för dessa båtar. Ingen större mängd färg behövs och där finns inga havstulpaner som gör livet surt för alla båtägare i det salta havet.

26 Jun

Midsommarcrusing 2011

Lysekil är en turiststad, det märker man tydligt. Hela året går i sakta mak, och inget speciellt händer. Man får plats att parkera utanför mataffären och allt är lugnt och stilla. Men på midsommar brakar det lös och det ordentligt. Midsommarafton på kusten är ett begrepp. Massor med folk och mycket festande. Vi klarar oss ganska bra från det värsta fylleriet för här är det mest familjer som njuter av att sommaren börjat. Men för att riktig fira att sommaren är här har vi fått en raggarcrusing i stan på midsommardagen.

Hur denna företeelse startade är höjd i dunkel. Misstänker att det var några lokala bilar som åkte runt på midsommardagen, och genom åren har detta evenemang växt och det ordentligt. Idag är det över 500 bilar som kör en slinga runt stan. De flesta är extremt välvårdade och mer eller mindre utställningsbilar. Ytterligare minst lika många kommer inte in i stan, utan väntar utanför på olika parkeringar. Lägg till kanske 50.000 personer som tittar på alla bilar och vi har en folkfest. Polisen kraftsamlar med ridande enheter, helikopter och massor av polisbilar, allt för att hålla ordning på alla bilar. Men är det folkfest så är det!

07 Maj

Valborg och Båtmässa

En underbar sak med att bo i Lysekil är vattnet runt om staden.

I och med det så finns det mängder av fritidsbåtar i olika storlekar som snurrar runt stan och öarna på sommaren så har några under år det arrangerats en lokal båtmässa. I år hade den växt sig hyfsat stor, men den har en bit till höstens stora händelse, öppna varv på Orust.

Lokala tillverkar av båtar och tillbehör visade upp sig tillsammans med brandkår, polis och kustbevakning. Allt skedde i ett underbart vårväder och massor av folk strosade runt för att titta på både folk och båtar. Nu börjar det märkas igen att staden vaknar upp efter sin vintersömn. Det är väl inte så mycket båtar i vattnet än, och det är mest ortsbor som är ute och promenerar, men en månad till och allt är förändrat till oigenkännlighet

29 Jan

The sandhogs

De flesta som jag försöker förklara vad jag jobbar med, brukar stå som frågetecken när man berättar vad stora, tunga maskiner är och vad de gör. En förmån man har i jobbet är att man kommer till plaster som man normalt inte skulle få besöka och träffa en hel del kul folk som har specialkunskaper i ämnen man inte visste fanns.

I en tågtunnel söder om Lödöse hittade jag några maskiner som kan visa vad jag arbetar med. Själv kör jag inte dessa maskiner, utan håller mer på att bygga system som gör att de fungerar som de är tänkta att göra.

Atlas Copco Boomer i Lödöse

Shotcrete sprutning av tunneltak

15 Aug

Utflugna barn

Då är det gjort, det första barnet har flugit ut ur huset.

I helgen gjorde vi klart allt som skulle göras i lägenheten, men på 19 kvadratmeter så är fantasin ganska begränsad. Målningen var fixad redan innan, så nu skulle framförallt säng och skrivbord in. De övriga möblerna fick inhandlas på Ikea.

Det börjades skruvas och till slut ser det ganska bra ut. El och data fixades till och alla kablar ligger nu snyggt klamrade längs väggarna. Med lite mattor och gardiner som bryter av det vita ser den nu trevligt ut och ger en känsla av att man faktiskt kan bo där en längre tid.

I övrigt bebos korridoren av folk med troligtvis indiskt ursprung. Och på grund av det så luktar gemensamhetsytorna lite väl mycket av Curry, men vad gör man. Får hoppas att det kommer lite mer folk under veckan, och de får sätta sina odörer i dessa utrymmen.

Tog med mig kameran ut på en liten promenad och det är bara att erkänna, staden är fantastisk på många sätt. Ett brusande vattendrag mitt inne i staden, med Capus som kantar vattnet. En miljö att njuta av.

29 Jul

Fridhems varv

Fridhems varv är ett gammalt anrikt varv i Lysekil. Runt om området finns bland anat en liten badplats som bara ortsbor hittar till och lite uppställningsplatser för järnvägsvagnar till hamnen.
En lite mer industriattityd var det vi försökte åstadkomma med bilderna.

Tack till Jens Antlöv för några av bilderna, samt all utrustning som användes.

%d bloggare gillar detta: