Teknik – kaprifolblogg.se

14 aug

Astrofotografering – Skärpa över hela bilden?

jag håller på att pilla med nattfotografering en del som ni kanske märkt. jag gillar verkligen detta område och just astrofotografering är ett område jag älskar att utforska.

Jag har tidigare använt min fullformatskamera (Canon 5d mk III) tillsammans med ett par olika objektiv. Min ständige kompanjon är mitt Canon EF 16-35/2,8 L II USM som jag använder så gott som alltid när jag är ute, oavsett om det är natt eller dag. Ett perfekt objektiv för min smak då jag för det mesta håller på med landskapsfoto och liknande.

Förra året testade jag att köpa ett helt manuellt 12 mm fisheye objektiv från Samyang. Ett helt vansinnigt objektiv att fotografera med och det är ett fisheye, så du får med riktigt tunnelförvrängning med på köpet. Fördelen med det är att du får med enormt mycket i en enda bild, och korrigera den färdiga bilden från distortion är ganska enkelt. Lonely specks har en bra guide som hjälper till så att du kan få en rak bild.

Nu har jag köpt mitt andra manuella objektiv och testat det lite mer ingående. Objektivet, ett Samyang 24mm f/1.4 ED AS UMC (testat av Lonely specks) ska vara det optimala objektivet när det gäller ljuskänslighet. Genom speciella tabeller, mätning av bländarens effektiva diametern o.s.v. kommer detta objektiv på första plats hur mycket ljus som kommer in till kameran. Detta är viktigt, för desto mer ljus som kommer till sensorn och då kan jag välja att ha inställningarna för ISO lägre, vilket ger klarare bilder med betydligt mindre brus.

Här är en liten testbild, mer eller mindre direkt från kameran. jag har här använt Samyang 24mm f/1.4 med bländare 1.4 och ISO 1000. Direkt kan man se att skärpan är bra, och att bruset är väl hanterat. Inget större kromatisk fel finns det heller i bilden. Ett ganska bra testfoto helt enkelt.

Om man nu tar och plockar ut lite detaljdelar ur denna hela bild blir resultatet lite annorlunda, minst sagt.

Den vänstra bilden är ett klipp mitt i bilden. Som framgår är alla stjärnor runda och fina, precis som man vill ha dem. Jämför man då denna del av bilden med den högra, som är urklippt högst upp till höger på den stora bilden, ser man en betydande skillnad. Observera att förstoringen är identisk på båda klippen). Stjärnorna är utsmetade och pekar in mot bildens centrum. Detta är lika i alla fyra hörn av bilden.

Som jag ser detta så är bilden värdelös förutom i mitten. OK, jag överdriver kanske en hel del, men om man ska använda bilden och t.ex skriva ut den i jättestort format, så kommer detta linsfel vara ganska betydande. Om man istället vill publicera bilden på en blogg eller Facebook, så spelar det ingen större roll.

Nu kommer min huvudfundering i detta ämne. Hur ska man åtgärda detta? Ärligt sagt så vet jag inte riktigt hur man kan komma åt problemet. det är objektivet som är problemet.

Kommer en nerbländning fungera? Kanske blir det skillnad om jag kör med bländare 2.0 eller 2.8. Vet ej, men det ska testas senare.

En möjlighet är att ta ett antal bilder som bildar ett panorama. Man tar 5-6 bilder i en horisontell rad med kanske 50-75% överlappning, tar en ny rad bilder med kameran tiltad uppåt. Öppna alla bilder i Lightroom och beskär alla bilder så det mesta av de suddiga hörnen försvinner (man får då kvar kanske 50% av ursprungsbilden) och efter detta genererar en panorama av alla bilder.

Hur som helst, det är ett problem med denna optik, och hur det ska åtgärdas får jag fortsätta att testa. Återkommer i ärendet.

16 maj

Andra sidan med ett 70-200

OK, jag börjar bli tjatig med det där om att Sivik är så väldigt fin, men här kommer en till.

Jag gick i våras och köpte mig ett svindyrt objektiv. Objektivet, ett Canon EF 70-200 f/2.8 IS II USM. Gluggen skulle vara det bästa som finns på marknaden och det jag hittills testat så är det ingen överdrift. Objektivet är sagolikt skarp, snabbt som tusan och ger en helt enorm bakgrundsokärpa när man bländar upp det. Så jag tänkte att man tar med det till stranden på ”andra sidan” av viken vid Siviks camping. Då skulle man få riktigt fina bilder när solen går ner precis över sjöbodarna. Tanken var fin men…

Denna optik var rent sagt usel på att hantera motljus. Det gav så mycket blänk och ”flares” att bilderna blev helt obrukbara. Visst, en del sådant har jag väl haft förut på andra gluggar, men då har effekten till stor del varit vacker och eftertraktad. men nu. Usch.

EN användbar bild på kanske 100 tagna. Det var resultatet. Lärorikt, för nu vet jag hur detta objekt INTE ska användas.

En bild som går att använda, men långt ifrån perfekt.

Solnedgåmng vid Sivik. Taget med ett 70-200 objektiv mitt in i solen.. Bilden helt förstörd av reflektioner och flares Totalt förstörd av alla flares och reflektioner. Motljus är inte ett 70-200 starka sida

14 sep

Många vinklar av en brygga – Ledande linjer

I helgen var jag i Långevik och dess badplats för att testa lite ideér jag hade om linjer i bilden. Jag har läst mängder om dessa ledande linjer som visar in dig i bilden, och ska jag vara ärlig så de gånger jag fått till dessa så har det varit mer av misstag. Men det är en regel som fungerar många gånger, så upp till bevis.

Brygga i sig är väl inte märkvärdig. Den har dock två fel vad jag kunde se. För det första så är den helt nybyggd. den gamla försvann i vinterstormen, så nu är allt trä sådär perfekt gul/grönt. Nästa problem är att alla plankor ligger tvärs över brygga, istället för i linje med den. Det var bättre för ett år sedan, för då var bryggan gammal och rutten och brädorna var riktig vackra.

Men oavsett hur bryggan ser ut så var det linjerna jag var ute efter, och vissa vinklar fungerar bättre än andra. En bildanalys av andra kanske hjälper mig för framtida fotograferande.

Lite mer detaljerad inspiration hittar man på nätet, bland annat från First Photo

15 aug

Natt och stjärnfoto – val av objektiv, 500 regeln

Det är inte alltid lätt att få med sig det som verkligen fungerar i kameraväskan, allra helst när man kanske inte har allt som man borde ha. Så jag tänkte visa lite vad för typ av objektiv man kan använda vid natt och stjärnfotografering.

Allra först måste jag påminna om att all mörkerfotografering handlar om att få maximalt med ljus in till kamerans sensor, och det kan vara svårt på natten. Hur mycket ljus som kan samlas in beror på några olika saker.

Sensorns storlek
Objektivets största bländare
Objektivets brännvidd.

För att möjliggöra att kameran kan hämta in maximalt med ljus, så bör man använda LÅNGA slutartider. I och med att jorden snurrar runt sin axel hela tiden så kommer kameran röra sig i förhållande till himlen som står stilla (i princip). Detta innebär att ju kortare brännvidd (i millimeter) objektivet har, desto längre slutartider kan du använda utan att stjärnorna blir oskarpa eller till och med blir som streck. En annan fördel med ett vidvinkligt objektiv är att du får med mer av natthimlen. Alla dessa parametrar sammanfattas i något som kallas 500 regeln. Man tar talet 500 och delar det med den brännvidd du har i millimeter, och vips så har du din maximala slutartid. Denna regel gäller för fullformatskameror som t.ex Canon 5D och 6D. har du en annan kamera med en mindre sensor, så får man muliplicera den tid du fick fram med 1,5 för Nikon och 1,6 för Canon.

Vad är vidvinkel och var får man med på bild?

Jag tog tillfället i akt att testa ett par objektiv med exakt samma inställningar och exakt samma placering för att visa hur det skiljer sig när vad man får med när det gäller olika brännvidder. Det är inga nattfoton, för de hade inte hjälpt mycket .

Här använder jag ett zoomobjektiv med brännvidden på 16-35 mm. Inställt på 35 mm

Här använder jag ett zoomobjektiv med brännvidden på 16-35 mm. Inställt på 16 mm

12mm
Här använder jag ett fast objektiv med brännvidden 12mm

Båda dessa objektiv har en största bländare på f/2.8. Och använder man tabellen ovan så kommer det bli väldigt tydligt hur mycket mer ljus man kan maximalt samla in genom att använda objektiv med kort brännvidd.

35mm ser maximal 14 slutartid på sekunder
16mm ser maximal 31 slutartid på sekunder
12mm ser maximal 42 slutartid på sekunder

För de riktigt nördiga så kan man gå ner på minimala detaljer om hur ljuset koncentreras i olika objektiv och hur man bäst ska välja det perfekta objektivet. Arikeln ärpå engelska, och väldigt tekniskt inriktad, hehe…

Petapixel: Picking a Great Lens for Milky Way Photography

Varför är detta då så viktigt. det är väl bara att ställa in kameran på den största bländaren och öka iSO inställningen till max. Detta är samt. Men ju mer du använder höga ISO desto mer brus får du i dina bilder. Brus är vad det låter, kornigheten i bilden. Och höga ISO värden är ett måste oavsett vilket objektiv du använder. Jag har hittat min bästa inställning runt ISO 3200. På min kamera, en canon 5D mk III, så är bruset i bilderna hanterbart i mjukvaran där jag plockar fram detaljerna. Går jag högre än detta så blr det svårare att få till en ren klar bild.

Har du en kamera med en mindre sensor, är dessa betydligt mer benägna att ge brus i bilderna. Jag har även en Canon 7D, och där är maximalt ISO ca 1600 innan bruset börjar bli påträngande.

Så genom att minska ISO inställningen till minimum (alltså inte till ISO 100) och istället öka slutartiderna, så får man mindre brus i bilderna. Och visst är det fantastiskt när man får fram bilder direkt från kameran som ser ut så här, och vad man kan få fram i bilden genom några enkla drag med reglagen i Lightroom. Bilden är tagen med ett Samyang 12mm f/2.8 Fishye objektiv. Det är därför du får en tunnel distorsion i bilden. Denna är korrigerad i Photoshop.

Att korrigera denna tullelförvridning är som jag sagt ganska enkelt, om man nu vill det. Processen kallas ”Defishing” efter objektivets namn ”Fisheye”. En välskriven manual på engelska finns via denna länk:

Lonley Speck: The Best Method of Defishing a Fisheye Photo

Vintergatan i Lysekil, direkt från kameran Bilden direkt från kameran, totalt oredigerad

Vintergatan i Lysekil, lätt redigerad Lätt redigering i Lightroom

10 aug

Säsongen börjar för stjärnfotografering

Då är det äntligen dags. Sommaren tar sakta slut och det blir mörkt på himlen om nätterna. Slut är det med ljusa sommarnätter, Hurra för för mörkret.

Här är en bild som jag tog i månadsskiftet augusti – september 2014. Bilden är helt oredigerad och det man kan se är hur vintergatans band med stjärnor sträcker sig uppåt på himlen. Ljuspunkterna vid horisonten är fyrar och båtar ute på havet, och det stora ljusare partiet på bildens vänstra sida är Fiskebäckskil och Grundsunds gatubelysning som förorenar himlen med sitt ljus. Jag tänkte att visa lite hr jag jobbat med kameran och dess inställningar för att få till bilderna och börjar därför lista de saker jag tycker är värda att tänka på.

Stjärnfotografering är en materialsport!
Det är faktiskt så! För du får vad du betalar för.

Kamerahuset är en av de två viktiga delarna, tillsammans med objektivet. För att nå bästa resultat bör man ha, och nu säger jag inte att man SKA ha, en fullformatskamera. Kameror med mindre sensor har en tendens att generera betydligt mer brus, speciellt när man tar bilder med höga ISO tal. Större sensor ger oftast lägre brus. En annan fördel med fullformatskameror är att den inte har van man kallar brännviddsförlängning. Detta innebär att objektivets brännvidd är vad som står på gluggen. Men om du monterar på den på en kamera med mindre sensor, ökar brännvidden, och i Canons fall är det 1,6 gånger. Jag har ett objektiv som är 16mm i brännvidd. Om jag använder en annan kamera med mindre sensor skulle då brännvidden istället bli nästan 26mm, Och detta i sin tur innebär att du inte kan ta kort på en så stor bit av himlen som du kanske skulle vilja. Och fullformatskameror är DYRA.

Nästa del är själva objektivet. Och även här är dyrt bättre.
För att få med så stor del av natthimlen som möjligt bör man ha ett objektiv som är så vidvinkligt som möjligt. Själv fotograferar jag med ett objektiv som klara 16 mm men jag skulle gärna vilja ha en glugg som klarar 14 eller ännu hellre 12 mm brännvidd.

En annan parameter är ljuskänsligheten. Du bör ha ett så lågt bländarvärde som möjligt att ställa in. Normalt är att du kan komma ner till f/3.5 på de objektiv du får med när du köper en systemkamera, medan bättre, och dyrare objektiv klarar f/2.8 eller lägre. Min glugg klarar just f/2.8. Men det finns många gluggar som är bra, men ska du verkligen lyckas, så kommer det bli dyrt, helt klart.

En märke som många använder vid nattfotografering är Samyang. De tillverkar ganska billiga objektiv, men de saknar autofokus. Jag funderar på att testa ett av dessa 14mm objektiv, Samyang 14/2.8 IF ED. Med ett pris under 4000 kronor så verkar detta extremt prisvärt. Att det saknar autofokus spelar inte så stor roll. Ställ in fokuset på dagtid, och lås det med en bit tejp, för när du kommer ut i natten är det omöjligt att ställa skärpan, även om du skulle ha autofokus.

Kamerainställningar
Hur ställer jag då in kameran för att fotografera stjärnhimlen? Naturligtvis kör jag så vidvinkligt som det är möjligt. Dels för at få med så stor bit av stjärnhimlen som möjligt, men även för att få in så mycket ljus in i kameran under så lång tid som möjligt.

Det är nämligen så att jorden snurrar hela tiden. Och ju längre brännvidd man har desto kortare tid kan man exponera. Och jag vill helst exponera 20-30 sekunder för att få maximalt ljus in till sensorn.Men ju längre tid man exponerar, ju större risk är det att jorden faktiskt flyttar sig jämfört med positionerna på stjärnorna. Man få va man kallar stjärnstreck, alltså stjärnorna inte längre är klara prickar på himlen, utan börjar bli streck. Detta kan naturligtvis vara en underbar effekt i sig själv, men jag försöker undvika detta.

Vilken tid som är maximalt användbar för att undvika att stjärnorna ritar streck, beror på vilken lins du använder, vilken brännvidd du ställt in linsen på samt vilken kamera du använder. Än en gång så är fullsensorkameror minde känsliga för detta fenomen. Det finns en regel som kallas 500 regeln som förklarar detta ganska bra. PetaPixel förklarar detta väldigt bra på Engelska om du följer denna länk.

Här är standardinställningarna jag brukar fotografera med. Kameran är inställd på manuell exponering. Enligt 500 regeln kan min kamera och mitt objektiv (16mm) klara nästan 31 sekunder innan det blir stjärnspår. Av egen erfarenhet tycker jag dock att man minskar tiden lite för jag har sett tendenser av spårbildning. Normalt brukar jag köra på 25 sekunders slutartid, men har gått ner på 20 sekunder ibland.

ISO inställningarna brukar jag ändra lite. När jag riggat upp kameran på ett stativ (ja, det är absolut nödvändigt att använda någon form av stativ) så tar jag ett par bilder på en inställning, ändrar lite på t.ex ISO värdet eller tiden, tar ett par bilder till, ändrar igen, o.s.v. På så sätt kan jag i alla fall ha en ärlig chans att få en bild så bra exponerad som det går.

Jag fotograferar alltid i RAW format. I och med det så spelar det inte så stor roll hur jag ställt in vitbalansen. Den är enkel att justera senare i bildbehandlingen. Däremot bör man undvika skakningar när man tar bilden. Vad som inte tydligt syns här, är att jag använder en trådutlösare. Denna pryl är inte helt nödvändig, förman kan ställa in kameran så den tar bilden med en 2 eller 10 sekunders timer. Det fungerar perfekt.

Förutom stativet så ser min utrustning ut så här. Stativet som jag skrev at det är ett måste, går att ersätta. Ta med en kudde och lägg på marken. Lägg kameran på kudden och vinkla upp linsen mot himlen. Kanske inte spå proffsigt, men det fungerar.

Äntligen hemma och du kollar på bilderna. Besviken?
När du väl kommer hem och öppnar bilderna i datorn har du ett konstnärsjobb framför dig. Troligtvis så ser du inte så mycket som du trodde su skulle se på dina bilder. Men lugn, det finns där i bilden, det gäller bara att trolla fram informationen.

Jag har skrivit en guide (du hittar den här) som visar hur jag redigerar bilderna i Adobe Lightroom. Och det finns mängder av andra hjälpredor på nätet. Bland de bättre är:

SLR Lounge
Michael Shainblum

Så lycka till. Nu ska jag ut och fotografera stjärnfall.

07 maj

Ny klocka?

Jag skaffade mig en ny telefon i vecka. En egen privat, med ett eget nummer. Wow, det var ett tag sedan. För hittills har jag använt mig av jobbmobilen, och det numret har jag haft sedan 1994 då GSM tekniken kom och ersatte det gamla NMT systemet.

Faktum är att jag började med en riktig klassiker till telefon. Nokia 2110 och den fungerade bra. Man ringde på den och skickade en del SMS om man hade råd. Och under många år var jag Nokia trogen innan Ericsson kom med fräckare modeller.

Nu skrattar man bara åt dessa utgamla telefoner, för idag är ju som alla vet en modern smartphone används till allt annat än just ringa med. Det är surfning, appar, Facebook och massa andra funktioner som konkurrerar om din tid. Jag har pratat hemma att en modern telefon skulle jag haft när jag pendlade med buss 4 timmar varje helg, enkel resa. Hade man tur kunde chauffören ha radion på, men det var normalt inte så.

Jag hade ett favoritprogram som sändes i P3 på fredagseftermiddagarna, nämligen Metropol. Jag hade en missbruksvarning när det gällde detta program, och jag kan faktiskt inte säga att jag följt något radio eller tv-program så slaviskt som jag gjorde med Metropol.

Behovet att lyssna på programmet var så stort att jag byggde om en gammal transistorradio och fick hörlurar till den istället för de normala högtalarna. Massivt batteripack för att driva den och en antenn som kunde fånga upp signalerna när bussen sakta åkte på landsbygden.

Så kom paketet i veckan, med en sprillans ny telefon som har funktioner som jag aldrig kommer vare sig använda eller förstå hur de fungerar. Men det kom även en annan pryl med, gratis förstås. En klocka med böjd skärm.

Jodå, jag har på mig den nu. En Samsung Gear Fit. Den kan göra mängder av saker när den är sammankopplad med telefonen. Man kan läsa meddelanden, e-post. Man kan mäta hur man sover, som om man inte känner det när man vaknar på morgonen och hålla koll på träningen. Och den har faktisk en klockfunktion som fungerar också.

Så nu kommer den svåra frågan. Är detta en pryl som jag vill använda. Visst En fet klocka från Seiko eller Breitling är en statussymbol, men denna apparat? Kommer man bara se larvig ut. Vi får se. Misstänker att den åker ner i en låda om några veckor för att aldrig användas mer.

(Ja, det är tidigt på morgonen när jag tar kortet, och det regnar faktiskt. Helt perfekt är inte armbandet, för temperaturen ute är bara 9 grader, inte 14 som skärmen visar.)

03 apr

Lightroom, en räddande ängel

Det är inte alltid man får till det direkt i kameran när man är ute och fotograferar, och därför är jag en stor vän och användare av en mjukvara som heter Lightroom. Varför då kan man fråga sig?

Jag tar en massa bilder hela tiden. Att hålla ordning på dessa är mer eller mindre omöjligt, för många har säkert en skokartong full med gamla negativ som ligger i en garderob, och där kommer Lightroom in. Den har en katalogfunktion som tillåter mig att märka varje bild med t.ex vart bilden är tagen, vilka personer som är med på bilden och olika typer av kategorier. Alla dessa delar har jag på förhand bestämt hur de ska se ut, och jag följer min katalogisering ganska slaviskt. Naturligtvis läggs namn på personer och nya orter till kontinuerligt, men t.ex kategori som naturfoto, väder eller gatufoto, ändras aldrig. Så med mängder med kort kan jag met ett knapptryck få fram alla bilder som en specifik person är med på eller bilder tagna på en speciell plats. Fungerar perfekt.

Den andra funktionen är själva redigeringsbiten, det vill säga hur man tar hand om en bild som man tagit. Och där finns det massor att göra.

Många av mina bilder är lite speciella. de är kanske tagna med filter framför linsen. Detta ändrar många gånger hela bilden till kraftigt blå. Andra gånger är det rena motljusbilder som man plåtat, och där bränner solen igenom och hela förgrunden är mörk. I normala fall är detta mer eller mindre oundvikliga resultat, men Lightroom fixar detta, kanske inte enkelt, men efter lite jobb så kan man få fram fantastiska resultat.

Bilden ovan är den sista bilden jag tog under min utflykt i början av april 2015. Jag hade tagit massor av bilder, och var lite trött. Så denna bilden skulle egentligen aldrig funnits. Det som hände var att jag stod där ute på klipporna med en trådutlösare kopplad till kameran. Jag håll på med extremt långa slutartider, flera minuters exponering av solnedgången. Men denna sista bild struntade jag i. Jag stängde helt enkelt av kameran innan bilden var ”klar”

Detta innebar att den blev väldigt mörk, för att inte säga svart. Man kan se en sol, och kanske lite moln men inte mycket mer än så. Men när jag plockade upp bilden i Lightroom så var det något jag gillade, och sen när jag började dra i alla funktioner och spakar för att se vad jag kunde få ut av originalbilden, började det att hända saker. Det gick väldigt bra, en knivskarp bild på solen som ramlar ner i vattnet, underbara moln mot en extremt blå himmel, och förgrunden som är hav och lite öar, helt svart.

Slutsatsen är att aldrig slänga bilder, det kanske går att fixa till dem på ett eller annat sätt. Slutresultatet ser ut så här!

31 mar

Nästa steg är inlett

Då har jag tagit nästa steg in mitt fotograferande. Skattmasen har kontaktats och ekonomiska frågor retts ut. Jag har skapat en egen sida på Facebook och sjösatt en helt ny kommersiell hemsida. Allt detta har till syfte att sprida mina bilder till en större grupp av människor som förhoppningsvis är intresserade av mina bilder och den kunskap jag besitter inom foto och redigering av bilder.

Ni behöver dock inte vara oroliga om att bloggen kommer försvinna. Bloggen kommer fortfarande vara min plattform för mina personliga funderingar och inlägg, ihop med Facebook .

Så ta en sväng förbi och se vad jag håller på med.

28 mar

Skithimmel på Valboholmen

Jag håller ju på att försöka ta lite bilder på solnedgångar, och jag vill ha moln, mycket moln. Det här med molnen gör att du får ett ordentligt drag i himlen när du fotograferar med extrema slutartider, vilket jag gillar.

Förra gången gick det ganska bra. Molnen fanns där och solen också. Ljuset spred sig mellan molnen och det blev en riktigt snygg effekt, och det borde gå att få till igen och med ännu mer effekt. Så idag gav jag mig ut/upp på Valboholmen igen, men det blev inte som jag tänkt mig.

Himlen mulnade på allt mer, och det som jag trodde skulle vara en lek med ljus och färger, blev ett enda grått töcken. Visst, jag fick till lite fart i himlen, men inte alls vad jag tänkte mig när jag planerade eftermiddagen.

Men skit samma, man har lärt sig något, och det var väl därför man gick iväg på en eftermiddagspromenad.

26 mar

Solnedgång i Bohuslän – Ett expriment

Det har varit lite dåligt med solnedgångar i vinter. De flesta kvällar har varit helt mulna om det inte regnat för fullt. Sedan kommer de dagar då solen faktiskt tittar fram, men då är det helt molnfritt och det är inte heller bra.

Jag försöker lära mig lite mer om hur hela konceptet med att fotografera solnedgångar. Så lite lagom moln ger en mycket vackrare effekt. När solen lyser både igenom molnen och belyser dem från sidan poppar de orangea och gula färgerna ut enorm mycket. Det jag försöker få till är att hitta en formel på vilka moln som ger vilka effekter. Hur slutartider ändrar bilden och så vidare.

Målet med hela övningen, och den kommer ta i alla fall hela detta år, är att man ska snabbt kunna bedöma, bara genom att titta ut över horisonten, hur bilden kommer bli när den är klar i datorn. Jag är inte där än på långa vägar, men i veckan var jag åter igen på Valboholmen och gjorde lite experiment. En del bilder blev väl inte så väldigt lyckade, medan andra blev riktig bra. Så nästa gång ska jag se om jag kan förutse resultatet. Spännande.

Bilderna har lite olika färgskalor. Jag håller på att dra i alla reglage jag kan i mjukvaran på datorn, med lite olika resultat. Vissa bilder överdriver jag färgerna i, medan andra är jag mer återhållsam. Ytterligare andra justerar jag åt det mer klarblåa hållet på himlen, medan andra får en lite mer lila ton. Än en gång så är detta experimenterade ett försök att hitta en stil som är genomgående.

24 mar

Panoramavy från Valboholmen

Jag stod ute på Valboholmen och väntade på att solen skulle gå ner lite mer när jag kom på att det var väldigt länge sedan jag provade att göra en panoramabild. Där stod man med klippor och hav runt omkring sig och en sol som höll på att sjunka under Stora Kornö. Så varför inte…

Stativet rättades till så det stod EXAKT rakt. Sen var det bara att trycka av. I och med att jag hade kraftfulla filter monterade på linsen så är varje bild exponerad i 1,5 minuter. Och den sammansatta bilden består av 9 st 22 megapixelbilder sammanslagna till en enda. Det blev en stor fil att hantera.

Klicka upp bilden så ni får den på helskärm, eller högerklicka på den och ladda hem den till er egna dator. där kan ni i lugn och ro leta efter detaljer. Bilden är stor, bara så du vet om det. Totala upplösningen är 6000×2025 pixlar och storleken är 4,3 mb. Totalt är vyn drygt 180 grader. Bilden är inte perfekt, men det ger i alla fall en liten inblick hur vi bor härute på kusten

22 feb

Att resa lätt…

Jag har tidigare berättat att jag skiftade min dator hemma till en Imac. Inte helt problemfritt men i det stora hela så fungerar det som det ska.

En av de stora anledningarna jag ville ha en lösning som Imacen presenterar är bärbarheten. Om man vill ha en mobil dator så kan man väl skaffa sig en vanlig bärbar kommenterar nu väl många, men jag får då ett problem, och det är skärmen.

Jag håller på en hel del med bilder, så en hyfsat stor skärm är extremt viktig. Visst, denna 22 tums skärm som Mac-en har är kanske i minsta laget. En 27 tums dito hade varit bättre, men den kostar då en duktig slant mer. Och ja klarar mig väl med denna storlek.

Datorn står normalt en trappa upp i ett rum. Där är ingen på dagarna så det blir rätt ensamt. Så jag tar helt enkelt datorn, som bara består av skärmen, under armen och bär ner den i köket. Inkopplingen är snabb, en enda sladd i vägguttaget sen är allt klart. Och jag sitter tillsammans med resten av familjen och trivs betydligt bättre än om jag skulle vara instängd i ett rum på övervåningen.

Så allt har ett pris och man behöver kompromissa. Detta blev mitt val och lösning på ett problem, och jag är mycket nöjd med hur allt löste sig.

06 feb

Mera Sonos system i huset

Jag har tidigare skrivit lite om hur jag installerat de trådlösa högtalarna från Sonos, och även gett lite recensioner på hur de fungerat. Och jag måste säga att jag är nöjd, riktigt nöjd. Jag är faktiskt så nöjd att jag köpte en extra liten Sonos Play 1 till köket för att skapa stereoljud.

I några tidigare inlägg, Sonos. Lite funderingar kring strömmande musik och Sonos, en uppdatering av funktionen pratade jag lite om de problem som fanns och även hur de löstes. Mjukvaran i de olika enheterna var väl inte helt avlusad. Men nu så¨verkar det som Sonos fått ordning på allt och det fungerar som en dröm.

Ender året så har apparna uppdaterats ordentligt och gett ganska många nya funktioner. Vi där hemma har ett flertal Spotifykonton, och alla spelar ju olika musik. I och med den sista uppdateringen kan alla spela upp musik från vårt egna konto, och på så sätt komma åt alla våra spellistor. Otroligt bra när jag sitter nere i köket och lyssnar på Chill och Lounge listor medan dottern, som under vintern lånat den större Sonos Play 3-enheten, kör sina listor innehållande populär tonårsmusik. Vi kan enkelt välja vilket Spotifykonto vi vill lyssna på. Riktigt bra löst av Sonos.

En liten svaghet i apparna är dock att man alltid måste använda Sonos egna app. Jag kan t.ex inte spela upp någon musik från Spotifys app direkt till mina Sonosenheter. Visst, jag kan skapa spellistor inne i Sonosappen, och söka på igenom all musik som finns på Spotify men spellistan lagras då bara i Sonosappen. Så det blir till att hoppa mellan apparna eller skapa dubbla spellistor. Lite knöligt tycker jag.

Nu till det jag började skriva om, det att jag har köpt en extra Play 1 enhet till köket.

Jag hade monterat en enhet i köket och den har fungerat riktigt bra hela tiden. Ljudet är bra i förhållande till storleken, och jag är inte så kräsen när det gäller att få till det perfekta ljudet. Men ändå, det gå att få bättre.

I Sonos app så finns det en funktion att skapa ett stereopar av två enheter. Man kopplar då samman två separata enheter och gör dem till en enda. Och jösses, vad bra det blev. Placeringen är kanske inte helt optimal, men att ta två enheter och slutresultatet är 4 gånger bättre måste man medge är fantastiskt. Stereobilden är perfekt och trycket i enheterna är riktigt bra på de nivåer jag spelar på.

Så nu när jag har två enheter i köket och våren närmar sig för att uterummet ska öppnas igen, så kommer den enhet som dottern lånat att återvända till sin ursprungsplats. Eller det är det jag hoppas på, för jag är inte så säker att hon släpper den. Det kanske blir ytterligare en enhet till våren, vi får se.

Den nya Sonos Play 1 enheten, tillfälligt uppställd i köket

Originalenheten monterad på sin vägghållare.

29 jan

Då har jag blivit med MAC

Det var inte lätt men nu är slutet fattat och jag har köpt en…. IMAC. Just det, ni såg rätt. En extrem DOS skalle har gått över till konkurrenten. Det var inte väntat, eller?

Jag får berätta lite varför jag nu gjort denna totala omsvängning i mitt liv.

Under alla år har jag varit PC trogen och Windows har fungerat riktig bra många gånger och ibland lite mindre bra. Faktiskt är att jag började med datorer runt 1980 med de små system som då fanns. Hårddiskar och disketter var inte att tänka på. Man lagrade allt på kassettband (någon som kommer ihåg kassettbanden).

Jag har alltid gillat att pilla med systemen jag använder, och under ett antal år körde jag Linux på många av datorerna och läder mig det systemet. Och Mac är ett UNIX system i grunden så jag tänkte varför inte ge det ett försök?

Nu är väl Mac inte så där öppet som jag skulle vilja ha det, men det var inte den stora anledningen varför jag valde den nya datorn. Mina krav var följande:

Jag behöver en dator med en bra skärm. Där finns både PC och Mac att välja mellan
Jag kommer primärt att jobba med bildhantering på datorn
Jag behöver en dator som är flyttbar. Laptop skulle kunna fungera
Jag vill ha bort så mycket sladdar som det går. Går att fixa på båda systemen.
Jag behöver mycket kraft i systemet. Även här finns alternativ i båda världarna.

Jag gick sedan ut på nätet och tittade runt.

En bärbar dator föll bort ganska snabbt. Skärmen är helt enkelt för liten för att jag ska kunna jobba med bilder på ett bra sätt. Jag har bärbar på jobbet, och viss den fungerar riktigt bra och det är inga problem att redigera enstaka bilder på den, men att konstant hålla på med denna arbetsuppgift kommer bli tungt, och min syn har inte blivit bättre med åren.

Nästa krav var att den skulle vara flyttbar. Svårt med tanke på att jag redan valt bort en Laptop som alternativ. Varför vill jag då ha den flyttbar? Jo, det är så att merparten av tiden står datorn i ett rum på ovanvåningen. Men många gånger tycker jag det är extremt tråkigt och osocialt att sitta där uppe ensam, medan resten av familjen är på nedervåningen. Så jag brukar ta ner allt och koppla upp dator, skärm och allt annat jag behöver i köket eller uterummet på sommaren. Jag hittade dessa ”All-in-one” enheterna på nätet. Allt finns installerat i en enda enhet (skärmen). De är lätta att flytta och har bara en sladd.

Sladdproblemet var också en stor del i mina krav. Visst, jag kunde köpa en separat burk som står på golven, dra kablar till skärm och tangentbord och allt annat jag behöver koppla in. Mycket sladdar blir det, det kan nog var och en bekräfta genom att ta sig en snabb titt bakom skrivbordet. Massor med kablar samsas med dammråttor stora som fotbollar. Och speciellt flyttbart blir det inte heller.

Prestandan på maskinen ärt ett krav som jag ställer. Beroende på system så finns det tillräckligt i båda världarna. Så mitt val blev en Imac. Med en 21,5 tums skärm, en Core I7 processor som snurrar på 3,1 Ghz och med 16 mb minne. Bra kraft där!

Jag tittade på samma konfiguration på andra system, men antingen blev priset mer eller mindre det samma eller så blev det golv eller skrivbordsdatorer med separata skärmar.

Har det då blivit några aha-upplevelser, positivt eller negativt då?

Jodå, jag har nu testat systemet en del och det mesta fungerar som det ska. Lite irriterande att vissa knappar för att minimera/maximera fönstren är på hel sida, men det kan man ta. Alla program fungerar perfekt, och det är väl inget att klaga på alls. Mac-en är ingen svår maskin att jobba med.

Dock har jag ett problem och det är stort, eller i alla fall riktigt tidskrävande.

Alla mina bilder har jag valt att lägga på externa hårddiskar. Jag jobbar med Lightroom väldigt mycket och under årens lopp har antalet bilder blivit gigantiskt. Varje gång jag tömmer minneskortet flyttar jag bilderna till den externa hårddisken och laddar in dem i mjukvaran därifrån. Med tre parallella diskar så har jag även löst säkerhetsfrågan för alla dessa hårddiskar är speglade med exakt samma innehåll. För den extremt säkerhetsmedvetne nörden så förvarar jag en av diskarna på jobbet som extra säkerhet.

Problemet är att dessa diskar är formaterade i Windowsmiljö i ett system som heter NTFS. Jag kopplade upp en disk till Mac-en och det gick bra. Disken kom upp på skärmen och alla bilder var där. Sen skulle jag kopiera lite filer till den och då tog det stopp. Disken går att läsa i en Mac, men det går inte att skriva till den.

Så nu är jag mitt i en process att kopiera alla filer, ca 125.000 st och verkligen säkerställa att allt som finns på diskarna samlas till en enda enhet. När det är klart, tar jag och formaterar om en av diskarna till EXfat som ger både läs och skrivmöjligheter på både PC och Mac. Sen får denna process upprepas så att alla tre diskarna är omformaterade och allt innehåll är lagrat på dem igen. Som sagt det kommer ta lite tid, men det blir nog bra när det är klart.

20 nov

Spara för eftervärlden

Gick i veckan och köpte mig ett litet ljusbord, det vill säga en platta som lyser.

Jag har haft en tanke att scanna alla mina negativ en gång för alla, och jag har funderat fram och tillbaka på hur man ska göra detta. Visst man kan köpa en scanner för 5000 spänn, men efter ha läst en hel del på olika forum på nätet, bestämde jag mig att fotografera av negativen med min gamla trotjänare till kamera, nämligen 7D´n

Varför jag valde denna kamera beror att jag har ett makroobjektiv till den och den passar bara till just den kameran. I detta fall spelar den nog ingen större roll, för kvaliten på själva fotona har väl lite övrigt att önska.

Sagt och gjort, jag skred till verket och började plåta ett enda negativ. Vilka inställningar ska man ha? Jag höftade och det såg väldigt mörkt ut så jag ändrade värdena och fick det lite ljusare. Det jag inte tänkte på var att det jag fotograferat var just ett negativ. När jag sedan inverterade allt i Photoshop blev det istället överexponerat.

Ok, det var väl bara att fortsätta, och till slut kom jag till en inställning som fungerar lite bättre i alla fall. Men om bilderna blir fina är väl rätt tveksamt. Det ligger ett dis av grön och blått över bilden. Så nästa försök, när jag bytt till nya glasögon, kommer att bli fortsatt experimenterande med själva fotograferandet. Sen tar konsten att manipulera i Photoshop vid, och det är en helt annan historia

Här är den bild jag fick fram efter att knäppt ungefär 10 bilder med olika inställningar. Inte så illa kan jag tycka. Bilden om någon är intresserad, är dottern Elina och hennes kusin Gustav för många år sedan. Gissar att det är midsommartid, för jordgubbstårtan står och väntar på ungarna.

13 nov

B&W

Som jag pratat om var vädret i London blandat, för vi var ju just i London. Temperaturen var dock fantastisk. runt 20 grader i slutet av oktober, gjorde att det nästan blev för varm, framförallt i tunnelbanan.

En dag var dock riktigt grå. Småregn mer eller mindre hela tiden, och då passar man naturligtvis på att ta lite bilder. Jag hade en ambition att ta bilder där molnen var lite mer dramatiska, men himlen var jämngrå så en provkarta från färgaffären. Men några bilder blev det dock.

China Town i centrala London.

Denna bild gillar jag skarpt. Lite gatufotografering är aldrig fel, och människorna i de trånga gränderna har alltid en historia att berätta. vad dessa ska göra vet jag inte.

Millenium Bridge i grådis.

Senaste gången jag såg denna bro var hemmavid på TV´n. Barnen satt och tittade på Harry Potter vill jag minnas, och bron blev totalförstörd. Tydligen har de bygg upp den igen. Denna bild är tagen med mycket filter monterade på kameran för att få till långa slutartider. Jag körde med stativ och slutartiden är 151 sekunder, alltså drygt 2 minuter. Gillar de små skiftningar i molnen, som kommer fram fast det med blotta ögat var en jämngrå himmel

St. Paul’s cathedral

Lite lek på fri hand. När vi gått över Millenium Bridge, så är det bara att fortsätta rakt fram till St. Pauls. En helt rrak gångväg utan bilar. Jag ställde in kameran på ca 1 sekunds slutartid, tryckte av och zoomade in och ut för att få till effekten. Rörelseoskärpan tillsammans med att man faktiskt kan se vad allt föreställer gillar jag.

London Eye

London Eye är ett känt inslag i stadsvyn. Alla bilder jag sett på detta pariserhjul har gett mig intrycket att det skulle vara större. Visst, det är nog det största hjul jag sett, men ändå, det kunde vara ännu större.

Här är kameran monterad på stativ och allt balanserar på en stenmur med Themsen rakt nedanför. Dottern var mycket nervös att allt skulle rasa er i vattnet. 90 sekunders slutartid behövdes för att få till effekten på hjulet

03 sep

Hur man skapar en galax – en enkel guide med Lightroom

Vintergatan vid Stångehuvud, före och eft

A English version on this tutorial could be found here

Jag har varit ute och fotograferat vintergatan och på olika sociala forum har folk frågat hur jag gjort för att få fram vintergatan, för de flesta som stått ute en mörk kväll har aldrig sett vintergatan med blotta ögat. Så här kommer en liten genomgång på tekniken jag använt.

Jag vet att jag inte är vare sig en fullfjädrad lärare eller en expert på Lightroom eller Photoshop, men det lilla jag kan har jag lärt mig genom att studera hemsidor, prata med folk på sociala medier, men framförallt försökt själv. Trial & Error är ledordet. Så för att betala tillbaka lite av den kunskap jag fått från andra så skriver jag denna enkla manual.

Read More →

03 sep

How to create a galaxy – a simple Lightroom tutorial

I have been out photographing the Milky Way a few times now and on various social forums, people have asked how I succeeded to get Milky Way into the camera. Most people who been outside their apartment on a dark night has never seen the Milky Way with the naked eye. So here’s a little tutorial on the technique I used to capture it in my camera.

I know that I´m neither a full-fledged teacher or an expert in Lightroom or Photoshop, but what little I know, I’ve learned by studying websites, talk to people on social media, and tried myself. Trial & Error is my keywords. So in order to pay back some of the knowledge I have received from others I wrote this simple guide.

En elektriker, en snickare och en rörmockare!

Då är vi igång. Vårt badrum som är bevisligen helt slut men fortfarande tätt (vad jag vet) ska rivas ut. Bort med all inredning. Bort med alla skivor på väggarna, golv och innertak och börja om på nytt. Jag misstänker att man kommer bli förskräckt när man kommer hem de närmaste dagarna över hur det ser ut.

Först måste man få bort allt innan man kan bygga upp igen. Men jag är lite orolig om de skulle hitta t.ex en vattenskada någonstans, för badrummet är i alla fall minst 25 år gammalt. Jag återkommer i ärendet med regelbundna inlägg om framstegen framöver.

25 aug

Nu startar helvetet – Badrumsrenovering

Frugan och jag har hållit på att renovera hemmavid under året. Lilla toaletten har fått nya väggar och vardagsrummet har rivits ut totalt och all detta har blivit riktigt bra. Toaletten med dess skivor blev ett riktigt lyft och den är nu 100% modern och fräsch. Och vardagsrummet med sitt nya golv och nya möbler blev ett drömrum nu efter att man fått upp ljus i hyllor och tak. Till det så bytte vi tak på hela radhuslängan, men det såg man inte så mycket av förutom gubbarna som sprang omkring på taket och byggnadsställningarna som små apor

Nu börjar dock nästa projekt, den stora toaletten. Enligt byggfirman kommer detta ta 2-3 veckor, och den enda duschen vi har försvinner under denna tid. Vi får pussla lite när det gäller hygienen och tigga in oss hos grannar, kanske frugans jobb eller någon annanstans. Själv är jag borta en hel vecka snart på resa med jobbet och då kan jag skryta med dusch varje dag på hotellet.

Ett litet problem som uppkom startade när vi accepterade offerten. – Vi hör av oss i höst i god tid när vi kan börja. I god tid var i torsdags, med byggstart på tisdag. Om framförhållningen bara är fem dagar, inklusive helgen, så uppkommer några små problem. Vi har inte beställt en enda pryl. Kakel och klinker hade vi inte en aning om vad vi vill ha för sort. Inte ens färgschemat är bestämt. Badrumsmöbler och duschväggar hade vi tittat på under sommaren så det var vi i alla fall överens om vilken stil vi ville ha och hur det skulle se ut, men vi hade inte kollat om det får plats.

Så med början i fredags så blev det att hämta kataloger, titta på utställningar och försöka få fram allt som behövs till kort leveranstid. Vi tror nog att det ska fungera, men utrymmet för misstag är minimalt. Allt måste fungera perfekt.

I går, söndag satt jag med CAD programmet och ritade upp badrummet. Allt skulle in och måttsättas. Det är en liten dubbelkoll på att allt får plats. Det gick bra, badrumsmöblerna kom in på ritningen lika så toalettstol och duschvägg. Sedan gav jag delarna olika färg och den raka duschväggen såg lite lustig ut. Det blir lite panik när man upptäcker att dörren inte kommer kunna öppnas då vi har en vägg som ligger alldeles för nära duschen. Så tillbaka till katalogernas drömbilder, och problemet löstes ganska bra.

Så här ska det bli om allt går i lås. För som sagt rivningen av badrummet börjar imorgon, och det är många delar som kan gå fel. Vi håller tummarna så hårt vi kan.

11 aug

Photobloggen

Det senaste halvåret har jag gjort enorma framsteg i mitt fotograferande. Jag har experimenterat en hel del, och nu börjar mina två döttrar säga att jag har en egen stil på bilderna jag tar. Elina, ser direkt att det är mina bilder jag visar. Det hon tar fasta på är kompositionen av framförallt landskapsbilder. Hon säger att jag nästan alltid har någon typ av förgrund som balanserar t.ex en horisont och detta ger ett djup i bilden. Min andra dotter Hanna titta mer på ljus, färg och moln då hon identifierar bilderna. Och jag måste nog hålla med dem.

I mina försök att ”härma” de inspiratörer jag följer på nätet så har det blivit så att mina bilder produceras på ett visst sätt. Från Patrik Bergkvist t.ex har jag stulit tekniken med långa slutartider och moln från, medan ljuset, och då menar jag det varma kvällsljuset på Bohusläns klippor, kommer från några fotografer jag följer på 500px.

Jag gjorde ett litet försök att marknadsföra mig och Scandinavian Photo´s blogg kom upp för ett tag sedan. Jag tog helt enkelt och skickade in ett par bilder till dem och de kom med i deras blogg. Riktigt roligt och jag är ganska stolt för de bilder som är med där är riktigt, riktigt bra.

Så nu är det bara att fortsätta. Jag köpte lite nya filter till kameran förra veckan och i helgen testade jag dem. Bilderna blev skit, men jag fick i alla fall ett hum om hur dessa filter påverkar färg och ljus i bilden, och det blir till att ta på sig gummiskorna och börja klättra i klipporna snart igen för att se vad man kan få för vyer. Jag ska jobba mer med förgrunden och även titta på hur molnen fungerar med långa slutartider. M en filtren kommer också få bekänna färg, lita på det.

>>> Länk till Photobloggen och v32 läsarbilder <<<

28 jun

Man börjar bli frustrerad

Jag gillar ju att ta lite kort, men det är i mjukvaran som man kan få till bilden som man faktiskt upplevde den. För det som bilden visar behöver nödvändigtvis inte var den känsla man fick på stället där bilden togs.

Här har vi en liten bild jag tog i påskas när jag var i New York med familjen. Temperaturen gick från shortsväder dag ett, via regn dag två, till snö på bilarna dag tre. Och denna dag visade temperaturen på +4 grader. Hela familjen var med och jag skulle bara ta en bild till. Det sas ganska många gånger, så alla inklusive mig själv frös som hundar efter 1 timme stående stilla vid Hudson river.

I och med att jag använde en ganska extrem vidvinkel (16mm) så får man förvrängningar i bilden, det är helt naturligt. Det som är rakt på ena stället, lutar på konstiga sätt på andra. Det finns finns hjälp att få i mjukvaran, med jag är kanske inte riktigt den fenan på att hantera programmet som man borde vara, det finns en hel del till att lära sig.

Så, många kvällar tillbringas framför You Tube och där tittar man på lite kurser av folk som faktiskt kan göra mästerverk i datorn. Det gäller bara att hitta funktionerna i programvaran och sen är det bara att börja dra i reglagen och bli frustrerad på att man inte fått till bilden som man vill. Men till slut så börjar pusselbitarna falla på plats och snart så, kanske en beställning av en Canvastavla närma sig.

Så, vad har jag gjort? Det mest iögonfallande är att spåret från flygplanet är bortredigerat. Nästa synliga effekt är att allt är upprätad så mycket som det går att göra. Sedan är färgtemperaturen ändrad och mättnaden i blått, rött och orange är mer eller mindre maximerad

Ett par timmar redigering till, sen…

03 jun

Sonos – en uppdatering av funktionen

Då har man nu kört mitt nya Sonossystem ett tag och försöker sammanfatta det hela med ett nytt inlägg. I min tidigare recension efter jag installerat systemet, så var jag väl inte helt nöjd. Det mesta krånglade. Apparna stängdes av eller frös totalt oberoende på vilken plattform det kördes på. Själva Sonosenheterna gjorde mer eller mindre detsamma och många gånger var det bara att dra ur sladden ur vägguttaget för att få tyst på dem.

Men nu efter några veckor, med en ganska intensiv provkörning har jag ändrat mig fullständigt. Systemet fungerar felfritt. Inga problem som helst. Flytta musik mellan enheterna, byta stationer och köra Spotify allt går som tåget.

Ljuset är riktigt bra och imponerar på den minsta enheten Sonos 1, för i köket jag monterat dem är den klockren. Bra bas och härlig ljudbild. Lite mer fundersam är jag på mellanmodellen som skulle vara mycket bättre. Jag kan väl inte påstå att skillnaden är så där värst stor. Visst, det kanske beror på rummet i sig själv, för det är inte optimalt på något sätt att lyssna musik i, men ändå, köket är inte heller den mest optimala platsen.

De enda problemet jag har haft är dessa två.

Kommer du utanför WiFi räckvidden med din kontrollapp så strular det fortfarande lite. Uterummet där jag installerat mitt mellansystem, är på gränsen gällande räckvidden. Det är inte långt, men jag har isolerade väggar och fönster och dörrar som med trippelglas. Men kommer jag bara inom räckvidden igen så återgår allt till det normala utan några som helst problem automatiskt.
Kontrollappen i min Androidplatta strular fortfarande en del. Den bara lägger av ibland. Det är inget större problem, då det bara att sätta på den igen. Men musiken tystnar och kommer först igång igen när appen är uppe och rullar igen. Jag har inte sett detta problem på vare sig telefonen eller Ipad/Iphone enheter de övriga i familjen använder.

Sen tycker jag personligen att man kunder ha stöd till gratisversionen av Spotify. Jag har använt dotterns Spotifykonto som hon betalar för. Problemet är den vanliga begränsningen med att man bara kan lyssna på en enda enhet.

Jag är den typen som normalt inte lyssnar på listor, utan använder radiokanaler mest tiden. Men ibland vore det bra att ha t.ex Spotify för att leta rätt på en speciell låt som man vill dela med andra. Och 99 spänn i månaden för att lyssna på ett par låtar är det inte värt. Det får bli Youtube istället.

Tips till Spotify kanske vore att fixa fram ett familjeabonnemang. Det vore klockrent för en som mig.

Uppdatering feb 2015

Jag har skrivit lite andra inlägg om Sonosystemet och Spotify. Nu har jag fått ett familjepaket till Spotify och det fungerar riktigt bra. 5 användare till priset av 199.- per månad.

Övriga inlägg om Sonosystemet:

02 jun

Test av glugg och kamerahus

Gräsand i Rotemyren. ISO 400, 200mm, f/5.0, 1/640

Sedan många år har jag haft ett Sigma 70-200mm f/2.8 APO objektiv. Jag köpte det billigt av en kompis som tröttnat på vikten och helt enkelt köpte Canons motsvarighet fast med 4.0 i bländare och en mycket lägre vikt. Under flera år använde jag detta objektiv för att ta bilder när dottern spelade handboll tillsammans med ett Canon 7D kamerahus, och det var riktigt bra. De problem som uppkom kan man inte skylla på objektivet utan mer omgivningsljuset och min kunskap som i många fall brast.

Efter att dottern slutade handbollen har detta objektiv mest legat och samlat damm. Jag koncentrerar mig mer på att får mina objektiv med kortare brännvidder att fungera som jag vill. Framförallt är det mina 24-70mm och 16-35mm som jag vill förstå hur de fungerar. Så det har blivit mycket experimenterande gällande brännvidder, bokhé skärpedjup o.s.v. Men nu börjar jag känna mig bekväm med dessa båda final ”L” stämplade gluggar. De gör vad jag vill att de ska göra.

I vintras köpte jag dessutom ett nytt kamerahus, med fullformatssensor. Kameran, en 5D mk3 är riktigt bra, men om jag ska vara ärlig så är skillnaden mellan 7D´n och denna inte så stor som man skulle kunna tro. I extrema förhållanden så vinner naturligtvis det nya kamerahuset, men i de flesta lägena var denna uppgradering lite onödig (det gjorde ont att säga detta).

Rast och vila i Norra hamnen. ISO 400, 103mm, F/11, 1/400

Så nu blev det dags att ta ut och vädra mitt tele tillsammans med den nya kameran. Och det var inte så enkelt som jag trodde. Skärpan är bra oavsett brännvidd. Men jag får definitivt öva mer gällande skärpedjupet. Går jag upp i bländare så blir just skärpedjupet riktigt kort. Och beroende på vad jag tar på så vill jag kanske variera det lite mer än jag lyckades vid min promenad häromdagen.

Så vad tror ni. Fungerar gluggen som det är tänkt? Här har ni ett par bilder som endast är tänkta som testbilder och nedan följer ytterligare några i ett bildgalleri. Strunta i motiven och kompositionen, som till stor del suger. Det är skärpan och de övriga faktorerna jag försöker få fram. Jag har även angett vilka värden systemet är inställt med.

12 maj

Sonos – Lite funderingar kring strömmande musik

Sedan många år har jag haft ett par små kompaktstereos installerade hemmavid. Den ena står i köket, behändigt nära diskbänken där jag kan njuta lite av musiken under potatisskalning och disk, medan det andra systemet står i uterummet där det är tänkt att man ska njuta av Lugna favoriter sena sommarkvällar. Nu har jag ett litet problem med dessa fina stereos. Radiomottagningen där jag bor är rena skiten.

Nu kan väl folk tycka att det är väl ingen som lyssnar på radio, men i vår familj är det faktiskt så. Visst det blir en och annan CD som sätts på, framförallt vid juletid, då allehanda julsånger skvalar i köket till min frus stora glädje, och själv kör jag traditionellt även lite Italienskt när jag ska köra en tre-rätters en hel eftermiddag, men för det mesta så är det bara radion som står på och skvalar.

Förra veckan var jag i Stockholm och jag har pratat lite med min kollega kring problemet med dåligt täckning på radion och kommit fram till att strömmande musik via någon typ av dator kanske vore lösningen till mitt problem. Så, iväg bar det till HiFi klubben i Täby centrum för att titta på lite prylar. Och prylar fanns det som passade mitt behov.

Det jag fastnat för var ett system från Sonos. Det är i princip högtalare med inbyggd förstärkare och trådlös anslutning som gör att man kan spela det mesta på enheten. Allt styrs från an app i telefonen eller paddan. Smidigt alltså. Utöver detta så kan man koppla in massor av enheter i Sonos egna trådlösa nätverk och styra allt från samma app.

Lite fundersam var jag då den minsta enheten lät bra mycket bättre än den största som kostade en rejäl slant mer, men enligt säljaren så var detta något med inställningar på enheten, och det svaret nöjde jag mig med.

När det gäller säljare så är det som det är. De vill inte riktigt lyssna på kundens, det vill säga mitt, behov och försöker sälja in utrustning som är lite overkill. När jag försiktigt försökte förklara att jag vill lyssna på radio när jag skalar potatisen till middagen, undrar jag inte om säljaren tyckte att jag var ett riktigt UFO. Men till slut fick jag tag i lite prylar som jag själv tyckte skulle fungera och i helgen var det dags att montera upp allt.

Den första enheten som installerades var en enhet som heter ”Bridge” som kopplas in till min router som körs via bredbandet. Denna enhet ska tydligen göra ett eget trådlöst nätverk som alla enheter i Sonos-systemet kan kommunicera med. Det går även att ansluta routern direkt till en av högtalarna via en nätverkssladd och på detta sätt slippa den extra ”Bridge” enheten, men där jag ville montera högtalarna fanns inga anslutningar och dra nätverkssladdar runt huset var uteslutet,. Så en ”Bridge för knappt 500 kronor blev valet.

Enligt instruktionerna skulle nu den app jag laddat ner till min läsplatta kopplas ihop med Bridge-enheten, och det gick enkelt. Bara att starta appen, följa instruktionerna och sedan var nätet igång.

Nästa del som skulle installeras hade det trevliga namnet ”Play 3”. Det var en liten högtalarenhet som skruvade upp i taket i uterummet efter att jag fixat till lite el så enheten kunde få ström. Även denna enhet skulle anslutas till Sonosnätet, och detta gick riktigt bra det med och snart så strömmade ljuv musik i form av Sveriges Radio P3 ut ur högtalaren och kunde avnjutas i uterummet

Sonos Play3 installerad i uterummet
Min nya Sonos Play 3 installerad i uterummet.

Den tredje enheten, Sonos play 1 var en riktigt liten sak. Stor som en dricksflaska men lät riktigt bra i butiken. Så jag hade lite förhoppningar när jag skruvade upp denna enhet i köket. Enkelheten att koppla ihop enheter var förvånande, och än en gång så dånade P3 radion, och denna gång i köket och jag riktigt längtade att få ta fram potatisskalaren.

Sonos Play1 installerad i köket. Stor som en drickflaska.

Nu är inte allt bara rosa moln, för när jag och dottern i huset började testa systemet lite mer ingående så stötte vi på lite problem. Appen som skulle användas som kontrollenhet kördes på en platta med Android. Den fungerade bra, inga problem alls. Damerna i huset däremot har Iphones och Ipads och även där installerades appen. Och det fungerade – ett tag. För när vi lekte med att flytta musiken runt mellan högtalaren låste sig allt. Högtalarna försvann från apparna, och inget kunde styras.

Vi drog då ut strömmen ur enheterna och stängde av apparna, och då fungerade allt igen. Vi startade musiken med en Iphone, och försökte ta över styrningen med en annan enhet och då klappade systemet ihop igen. Allt bara strulade och jag började undra vad jag köpt för något.

Det var så illa, att jag kunde starta systemet från en enhet och bara låta kontrollen ligga, för att efter 30 minuter använda samma styrenhet igen och inget fungerade. Musiken lät vackert, men det gick inte att göra något alls, inte ens att stänga av den. Det var bara att dra ut sladden igen. Mycket irriterande.

Skitsystemet stängdes av för gott denna lördagskväll, men skam den som ger sig. För på söndagen var det på det igen och denna gång verkar det som allt fungerar som det ska.

Jag avvände min Android läsplatta för att styra systemet och det fungerade prickfritt hela dagen. Jag tog även och använde frugans Ipad och även detta fungerade utan klagomål. Så jag undrar lite vad som hände där på lördagen. Visst, det var lite stökigt och både jag och dottern provade det mesta, och kanske krockade vi av någon anledning. Kanske var det trådlösa nätet som Sonos skapade utstört av annan utrustning, vad vet jag, men det strulade ordentligt, det är säkert.

Så innan jag vågar sätta betyg på detta system som enligt reklamen ska fungera så fint, får jag helt enkelt testa allt lite mer ingående, men än så är jag inte 100% övertygad. Dock var det roligt att se att dotterns Spotify premium fungerade i systemet. Och det gjorde det på alla enheter även om dottern drog iväg till kompisar och tog med sig sin telefon. Riktigt bra.

Uppdatering feb 2015

Jag har skrivit lite andra inlägg om Sonosystemet och Spotify. Nu har jag fått ett familjepaket till Spotify och det fungerar riktigt bra. 5 användare till priset av 199.- per månad.

Övriga inlägg om Sonosystemet:

01 maj

NYC del 8 – Fotograferna

Det var inte lätt att gå i New York och försöka leka fotograf. Jag har folk i min omgivning som idiotförklarat mig för att jag hellre släpar omkring på en skittung fotoutrustning med en vikt på 1-2 kg. Varför inte ta en liten kompaktkamera med massor av zoom som också tar kort och enkelt försvinner ner i fickan?

Jag är väl lite av både perfektionist och fåfäng. För plåtat har jag gjort med stora kameror i mer eller mindre hela mitt vuxna liv. Och jag gillar att ha kontroll över hela processen med bländare, skärpedjup, tid och fokuspunkter. Men jag måste hålla med de som tycker an lite kamera är tillräckligt, för i de flesta fall är den det.

Många bilder som jag tog, skulle en liten fickkamera göra lika bra. Och den skulle också vara mycket lättare. En kamerautrustning gick väl hyfsat bra att släpa på, men när dottern började bli shoppingsugen, så stod jag där med två systemkameror runt axeln och lekte paparazzi. Och efter en vecka med detta släpande, mer eller mindre åtta timmar om dan, och kanske hälften av tiden med två kameror, så var min axel och nacke riktigt mör. Då var det nära att jag började gnälla lite och kanske önskade mig en liten fickkamera istället, men bara nästan.

Hanna plåtar på Times Square

Marja plåtar Hanna uppe på Rockefeller centre
Marja försöker föreviga Hanna uppe på Rockefeller Center

Hanna med en Canon 7D, Optik 24-70 2.8
Hanna med en Canon 7D och 24-70 2.8L optik
Jag själv med en Canon 5DmkIII och 16-35 2.8L optik Tuff brud med solglasögon och stor kamera
Snygg och tuff brud som jag plåtade i Central park

Manhattan sett från Central park

01 apr

Varning för Diväteoxid

För ett tag sedan fick jag reda på att föreningen Diväteoxid finns överallt omkring oss. Jag hoppas att ni tidigare har hört talas om det, annars får ni lära er något nytt.

Diväteoxid är också känt som Dihydrogen Monoxid (DHMO), Dihydrogen Oxide, Hydrogen Hydroxide, Hydronium Hydroxide, eller endast Hydric Acid, är en smak- och färglös kemisk förening. Den är känd som en komponent som orsakar många tusentals direkta dödsfall varje år. Den ligger även bakom skador på byggnader och material för flera miljarder.

Några av de kända riskerna med Dihydrogen Monoxide är:

Dödsfall är vanligt vid oavsiktlig inandning av flytande DHMO.
Långvarig exponering för fast DHMO orsakar vävnadsskador, ibland svåra.
Överdrivet intag producerar ett antal obehagliga biverkningar.
DHMO är en bidragande substans i surt regn.
DHMO i gasform kan orsaka svåra brännskador.
DHMO Bidrar till jorderosion och skred.
DHMO orsakar ofta korrosion och oxidation av många metaller.
DHMO kan orsaka kortslutning i elektriska kretsar
Bromsar på fordon påverkas allvarligt av DHMO.
DHMO förknippas nästan alltid med cykloner, orkaner och andra dödliga stormar.

Här är några av de välkända användningsområden för Diväteoxid:

Som ett industriellt lösnings- och kylmedel i kol och kärnkraftverk.
av elitidrottare för att förbättra sin prestation.
i framställningen av frigolit.
i framställningen av biologiska och kemiska vapen.
i utvecklandet av genetiskt modifierade grödor och djur.
som en brandbekämpningsmedel och flamskyddsmedel.
en viktigt komponent i många hembyggda bomber.

Vad du kanske tycker är överraskande, är att så många av de produkter där DHMO används i många gånger aldrig uppger hur farligt substansen är. Om man tittar på de innehållsförteckningar så finns det nästan aldrig någon information om ämnet och dess risker. Bara för att ta några exempel på produkter som innehåller substansen kan man nämna:

Som tillsats till livsmedel, bland annat barnmat och välling.
DHMO finns även i soppor, kolsyrade drycker och påstått ”helt naturlig” fruktjuice
i hostmediciner och andra flytande läkemedel,
i ugnsrengöringsmedel,
i schampo, raklödder, deodoranter och många andra badrumsprodukter ,
i produktionen av all typ av öl, vin och sprit
i kaffet som vi dricker till vardags,

Anser du att man måste förbjuda diväteoxid?
Skriv en kommentar med en motivering om varför.

19 mar

Till skolbänken (förhoppningsvis)

Då är det gjort. Jag har anmält mig till en liten högskolekurs på distans.

Jag följer lite till och från en sajt som heter Moderskeppet. De lär ut olika typer av bildbehandling och en del av deras kurser är riktigt bra. Så efter att kämpat med bilder på datorn och lärt mig en del grundläggande funktioner tyckte jag att det var dags att göra något mer seriöst, och mer seriöst än en högskoleutbildning kan det väl knappast bli.

Nu kommer några problem upp till ytan. Det första är naturligtvis om jag får plats på utbildningen eller ej. Det återstår att se. Hur denna process ser ut vet jag inte riktigt, men det lär väl visa sig framöver.

Nästa problem är betyg. Numer är allt datoriserat. Men när jag gick ut skolorna på 80-talet så var det närmaste man kunde tänka sig en dator var klumpen som kallades ABC-80. Denna dator fick programmera själv i en Basickod. Inga problem man hade mycket roligt med den maskinen, men skannrar, centrala serverhallar och allt annat som man tar för givet idag var liksom inte uppfunnit.

Så nu har jag skrivit ett brev till de två skolorna där jag först gick två år elektronikutbildning på samt ett påbyggnadssår i kommunikationselektronik och begärt kopior på betygen. Själv kan jag inte finna dem någonstans för efter flyttar och vindsstädningar genom årens lopp så har de väl hamnat i en container någonstans. Vi får väl se vad som dyker upp framöver och framförallt om jag har allmän behörighet till högskolan. Jag tror det, men när det gäller denna typ av frågor får man avvakta vad antagningen säger.

19 mar

Inspiration

Stunning Smeared Sky Photography. Image by Matt Molloy at 500px.com

Som de flesta av oss som har en kamera så blir man inspirerad av många personer på nätet. Det finns vanliga amatörer som skriver i sina bloggar och deras bilder är normalt av lite varierande kvalité liksom mina är. Man försöker och ibland får man till det riktigt bra, för att senare kanske efter ett år upptäcka att man utvecklats en del och den där bilden som man tyckte var så bra helt plötsligt ser alldaglig ut.

En av de mer extrema sidorna som jag följer är en sajt som heter 500px. Där får man se helt otroliga bilder och jag kan nog påstå att jag hittills inte sett en enda som jag själv inte skulle vilja ta. Till skillnad från den svenska Fotosidan, där bilderna är av blandad kvalité så är 500px enormt snygg.

Här om dagen satt man lite och slösurfade och hittade en liten video. Dramatiska himlar fick mig uppmärksam. Och det hela förklarades med en video. Och här på kusten har vi gott om himmel och förgrunden i form av klippor och hav borde kunna passa denna typ av redigering.

Så, det blir till att försöka sig på detta någon dag framöver. Ser redan några problem med att ta själva bilderna, men det ska man väl kunna klura ut hur man ska lösa.

24 jan

Ny design

Då var det dags att ändra sig lite. För lite förnyelse mår alla bra av.

Det som blev gjort är att jag ändrat till ett nytt WordPress tema och jag håller på att pilla lite med detta så allt ska fungera så bra som det bara går. Än är jag inte helt nöjd så det kanske blir både små och stora förändringar i den närmaste framtiden.

Så, kom in med jämna mellanrum så får vi se hur slutresultatet blir.