03 Jul

Jag fick ett mail…

Jag fick ett mail idag från min lilla vän i appdjungeln. Visserligen är det helt och hållet automatgenererat, men ändå som en lite uppmuntran fungerade det verkligen bra.

You've logged 1,000 kilometers with Runkeeper

Som jag sagt i tidigare inlägg så har bloggen legat nere nu under våren och jag har fokuserat på annat. Detta ”annat” är att jag går och går och går. Kilometer efter kilometer för att få min allt för stora kropp att minska lite i storlek. Och detta med att gå promenader är något jag faktiskt gillar att göra.

Nu ska vi väl i sanningens namn säga att det inte varit helt enkelt. För när jag startade projektet som ett litet nyårslöfte för ca 6 månader sedan gick det trögt. Den första kilometern var tuff och den första backen uppför vill jag helst glömma bort, men med tanke på hur mycket blod det smakade i munnen och hur när en total kollaps jag var, så är det svårt. Den minnesbilden kommer vara kvar länge än

Men envis som man är, så följde den ena promenaden efter den andra. Sträckorna jag gick blev lite längre vecka för vecka och den där backen som nästan dödat mig den första gången såg inte lika farlig ut längre. Så nu är man här, sex månader senare och har faktiskt fixat 1000 km i gummiskor.

You've logged 1,000 kilometers! on RunkeeperSå här är en skärmdump från mitt lilla favoritprogram Runkeeper. Som nu alla vet så loggar programmet via GPS på telefonen hur långt jag går, hur fort det går och samlar massa andra data om rutter o.s.v. Detta använder jag som en motivatör, och det ger mig möjligheten att mentalt säga till mig själv att nästa vecka ska jag slå denna veckas promenader, denna månad ska jag nå…

Så enligt grafiken, är det en ganska tydlig kurva som pekar uppåt. Så någon stans runt 300 km per månad är nog max vad jag orkar med. Jag orkar nog med mer rent fysiskt, men tidsåtgången börjar göra sig påmind, och med runt 40-50 timmar promenerande varje månad börjar gränsen nås med vad man kan lägga ner i tid och ändå få allt annat i livet att fungera.

Sommarmånaderna är ju perfekta att gå i och redan i februari köpte jag mig ett par fjädrande stavar för att även jobba med överkroppen. Min Bungypump stavar är extrem effektiva. Man känner hur nedre delen av ryggen, axlar och armar verkligen får sig en ordentlig omgång. Så mer eller mindre varje promenad jag gör är dessa med som sällskap. Men vad gör man nu när sommaren är över?

Ja, det är ju juli nu och sommaren har knappt startat, men tiden går fort. Sen, när det börjar att bli kallare, mörkare och regnet faller, så funderar jag på att krypa inomhus och faktiskt köpa ett gymkort. Har aldrig varit på ett gym i hela mitt liv, men med lite professionell hjälp några gånger kanske man kan får ryggen och axlarna att bli starkare. Men det är först i september eller oktober detta kommer att ske.

Så, håll ut. Bloggen kommer ta fart igen, troligtvis lite mer under sommaren, för att falla i dvala igen under hösten. Men efter årsskiftet när detta projekt är klar, då blir det en nytändning framför datorn igen

 

24 Jan

Skåvsjöholm

Det är inte varje dag man kommer ut i ett bländande solsken efter lunchen. Inte heller i kustmiljö. Men det är just vad som hände idag då jag var på besök på Skåvsjöholm utanför Åkersberga.

Varför är jag nu ute i solskenet på ostkusten kan man undra? Jo idag och imorgon är det första gången jag går på kurs i hela mitt liv. Visst, jag har varit på en del interna utbildningar, men denna gång har företaget investerat ordentligt på oss anställda och gett oss en kvalificerad säljutbildning somm kickstartade idag.

Utbildningen kommer att ske under mer eller mindre hela året, dels heldagar, dels andra tidsrymder. Lika väl som utbildningen ges i grupp så kommer den även anpassas mer individuellt, och allt detta för att man ska förstå säljkonstens ädla verksamhet.

Och när man idag ser tillbaka så är man mer eller mindre fullproppad av nya intryck och information. Vissa saker köpte man rätt av andra inte och det är faktiskt riktigt roligt.

Och att vädret var mer eller mindre perfekt gjorde ju inget…

20 Jan

Tjaba bloggen!

Ok, jag vet, det var ett tag sedan jag var framför datorn och gjorde lite nytta så som att uppdatera bloggen, men det har helt enkelt inte funnits motivation. Kraven man har på sig att presentera en riktigt snygg bild eller en bra text gick inte att nå, och därför fick man gå ner lite i ambitionsnivå.

Hittills har året börjat bra. Lite resor, naturligtvis. Malmö och Karlskrona besöktes förra veckan i snöstormen, och nästa vecka blir det Stockholm som gäller. Och där kommer jag faktiskt gå på två heldagar med utbildning i den ädla konsten att sälja. Tyvärr så slutar vi först vid 17 tiden på fredag, så valet mellan bil eller flyg var enkelt, så troligen är jag hemma innan 21 tiden på fredag. Sent fredagsmys, men hellre det än att köra 50 mil i vinterväglag.

Helgen har gått lugnt till, förutom en resa till de lokala shoppingcentren i närområdet. Lite nöjd med resan blev man ändå, för att det blev inte bara massor av klädaffärer utan för en riktig köksmaskin modell KitchenAid i benvitt inhandlades. Här ska det bakas och rivas.

Ytterligare en liten besvikelse är att jag inte använt kameran den sista tiden. Jag hade med den till Malmö förra veckan och plåtade en hel del jobbilder, men lyckades med att ställa in kameran så den enbart plåtade JPG bilder i lägsta upplösningen,. Bilderna blev bra, men att de skulle publiceras mer än på firmans onlineforum är inte att tänka på. Så när jag var ute och tog en promenad under förmiddagen, så möttes jag av dessa vyer på ett snöigt Bohuslän, så fick jag i alla fall upp mobiltelefonen som har en hyfsad kamera.

Förhoppningsvis så blir det lite mer plåtande nästa vecka, för min kurs ska hållas längst ut i skärgården på något konferenscenter/hotell

Bohuslän i ett lätt snötäcke

Bohuslän i ett lätt snötäcke

02 Dec

Snökanonen

Efter att tittat på nyheterna de senaste dagarna kommer man ihåg ett order som meteorologerna använder. Snökanonen. En snökanon bildas när väldigt kall luft drar fram över öppet vatten.  Vattnet dunstar av och när väl denna fuktiga luft når land igen släpps all denna fuktighet i form av snö.

I helgen blev det till att åka till Mariestad och hjälpa svärföräldrarna med lite snickerier. Det skulle upp lite hyllor och lampor i deras nya lägenhet. Så tidigt på lördag morgon drar vi i väg från ett kallt Lysekil, men det är i övrigt bra väder. När vi kommit dryg halvvägs så kommer snön. Och det är inga små mängder som dalar ner från himlen. I och med att vi åker söder om Vänern, och det blåser ganska kraftiga nordliga vindar, med en temperatur på  5-6 grader under fryspunkten så är det en av dessa kanoner vi råkat ut för.

I Lidköping är det mer eller mindre kaos. 50-60 cm snö och det är i bästa fall två spår man kan köra i. Och ut på stora vägen är det inte mycket bättre. Med 10 km innan vi är framme så är det som att dra ett streck på vägen för efter detta så är det ingen snö alls.

Dessa snökanoner har man sett under många år nu, men att det kommer ner så extrema mängder på så kort tid var en ny upplevelse. Med riktigt bra vinterdäck och en varm bil så blev man i alla fall aldrig stressad eller orolig. Det fick ta den tid det tar att komma fram.

Tyvärr var detta en helg då man inte tog med sig den stora kameran. Så alla bilder är tagna med mobilen, så kvalitén kanske inte är den bästa.

Snökanon över Vänern håller på att bildas

Snökanoner håller på att bildas över Vänern. Här är det gästhamnen i Mariestad

 

När väl snökanonen drar in blir det vitt på Skaraborgs fält

Snön driver över Skaraborgs fält. Mängder med snö kommer ner på kort tid.

 

Att köra bil på E20 i snöstorm är intressant

Att köra bil på E20 genom Skaraborg är ingen upplevelse jag gärna gör igen om jag inte måste. Framförallt inte om man möter snöplogen.

 

Efter snöstorm kommer sol

Men efter ovädret kommer solen fram igen. Minus 12 grader och enormt vackert. Bilden tagen i Filsbäck utanför Lidköping

 

27 Nov

Vill inte ha…

Då var det dags för en lite tripp med bilen. Denna gång skulle resan gå till Norge, mer eller mindre mitt emellan svenska gränsen och Oslo, så resan skulle inte bli så väldigt lång. Dock så var jag tvungen att få mig över Oslofjorden, och för den skull bordade jag färjan mellan Moss och Horten.

Innan jag skulle åka fick jag höra de vanliga kärleksfulla fraserna från treenigheten hemma att köra försiktigt och se upp med eventuell snö. Snö? Hemmavid regnade det och meteorologen hade lovat samma väder i hela södra Norge, så vinter var inget alternativ för gubben.

Nu blev det så att en av sidorna fick rätt och den andra hade fel. Och då menar jag helt fel. När man väl kommit av färjan på rätt sida Oslofjorden, så började det komma ner lite flingor mellan regndropparna och det bara ökade och ökade. Efter kanske 7-8 kilometers färd så var vägen vit och hela tiden ökade snöfallet. När man väl kom fram till slutdestinationen så blev ett par små, men ganska branta backar nästan oövervinnerliga, men med rätt växel och antispinnsystemet på bilen som jobbade övertid, så kom man upp.

Efter varit på platsen, dock inne i en stor verkstadshall hela dagen, kom gubben ut och lyckades mäta upp runt 30 cm blötsnö. Tur man riggat till ordentliga dubbdäck.

Snö i massor var inte det man väntade sig

 

11 Sep

Höst på kusten

Behövs kanske inte mer förklaring än rubriken. När klipporna och havet antar mer eller mindre samma gråa nyans, då vet man att hösten anlänt

Bild: © Hanna Ohlson | Redigering: Pär Ohlson

23 Jul

Kraschlandning

I natt kom ett djupt lågtryck in över kusten. Regnet var väl inte så farligt men vinden tilltog i styrka och till slut så blåste det uppåt 20 meter i byarna.
Alla är inte anpassade för denna vind, och offer skördades naturligtvis. På framsidans trädäck hittade vi denna lilla svärmare. Efter lite sökande på nätet kom vi fram till att sorten heter Björksspinnare, Eriogaster lanestris på latin och är en vanlig insekt i mer eller mindre hela landet. Konstigt, för själv har jag aldrig lagt märke till denna sort förut.

Den lever fortfarande, men troligtvis så kommer den inte klara sig, för det är massor av fåglar runt omkring och då är nog loppet kört för den skadade svärmaren.

27 Apr

Vattenskada

I veckan var jag ute på en tur att göra lite servicejobb i hamnar. Först besöktes Göteborg och uppflugen i en skylift mer eller mindre hela dagen så ska man inte klaga för vädret var mer eller mindre perfekt för att jobba ute. Dagen därpå, när man skulle flyga upp igen i en annan skylift på 7 meters höjd var det ett lite annorlunda väder. Hällregn hela dagen. Det lustiga är att jag själv inte hade något emot att jobba under dessa förhållanden. Jag var mer eller mindre glad hela tiden och regnet besvärade inte alls under regnkläderna och luvan.

Fast lite stryk tog utrustningen. När man väl kom tillbaka till kontoret så var det bara att välta ut allt som fanns i verktygslådan och låta allt torka. För alla verktyg var genomblöta och en del av dem hade redan lätta rostfläckar på sig. Ett ypperligt tillfälle att rensa bland allt skräp som samlat i lådan det sista året.

13 Apr

Vår eller vinter?

Senaste veckan vår jag på kontoret i Spånga och jobbade. Trevligt som vanligt fast det blev 12 timmars dagar hela veckan.När jag åkte hem var vädret regnigt och kallt men ju längre västerut man färdades desto bättre blev vädret.

På lördagsmorgonen pep det till i mobilen och det man fick se där var inte att leka med. Min kollega skickade en härlig vinterbild, men när jag tittade ut genom mitt fönster så var bilden en helt annan. Jag tog mig ifrån den svenska huvudstaden i grevens tid.

Vinten återvänder till Stockholm

Vinten återvänder till Stockholm

Våren har kommit till Lysekil

Våren har kommit till Lysekil

29 Feb

Hur man stoppar en metropol

För några veckor sedan så hade jag nöjet att åka ner till Monza utanför Milano, Italien på jobb. Det är alltid kul att träffa sina kollegor igen. När man tidigt åker iväg från Landvetter så är vädret grått och trist och någon plusgrad, och min förväntning när man väl skulle landa var att det skulle vara lite bättre väder, men där fick man se sig blåst. Kallt, blåsigt, blött och allmänt ruggigt men ingen snö. Detta skulle dock snart ändra sig.

Dagen innan jag skulle åka tillbaka till Göteborg blev jag meddelad om att jag skulle bli upphämtad på hotellet på morgonen. Perfekt tyckte jag. Chaufför, och slippa strula med taxi är perfekt. Fast man blev lite mer orolig när mina kollegor kom tillbaka efter en stund och meddelade mig att det skulle snöa under natten så de flyttade fram min avresa en timme.
Nu ska ni veta att resan mellan hotellet och flygplatsen tar i normala fall mellan 40-60 minuter, lite beroende på trafiken. Med den extra timmen i restid har jag nu drygt 4 timmar på mig att ta mig till flygplatsen och checka in. Hur svårt kan de vara? Mycket svårt visade det sig! För på natten, föll det hela 3 cm snö och hela Milanoområdet slutade att fungera.

Snö på hustaken i Monza

Snö på hustaken i Monza

Sagt och gjort. På morgonen gick jag ut tidigt och väntade på min transport som kom punktligt. En ny bil med rejäla vinterdäck kunde jag snabbt se innan det bar iväg. Chauffören som knappt pratar någon engelska är ganska tystlåten åker iväg de vägar jag nu börjar känna till och väl vid motorvägen kör han rakt över den. Färden går vidare genom små samhällen. Trafiken är helt kaos. Småbilar slirar runt. lastbilar får stopp i backar Inte ett vinterdäck på någon bil och det gav resultat i framkomligheten. Husägare halkar omkring när de försöker få bort snölagret som knappt är mer än tjock rimfrost från sina uppfarter. Och ju längre vi åker desto mer problem blir det. Till slut måste jag fråga varför vi inte åker motorvägen och fick då ett ganska chockerande svar. Motorvägen var om möjligt ännu mer kaotiskt. Chaufförens kollegor ringde in och sa att där var det helt stopp i rusningstrafiken.

Nu får man reda på att en resa till flygplatsen via motorvägen tar minst 3-4 timmar, så den resa jag själv genomför genom små byar och samhällen, ska gå fortare. Fortare? Där jag sitter ser jag bara bilar som sitter fast. Chauffören svär och kör runt bakvägar för att tas sig fram och hur han lyckas hitta utan GPS är för mig en gåta. Men hittar det gör han. Efter nästan två timmar kommer vi ut på motorvägen. Inte en bil i sikte. Och då får min käre chaufför för sig att testa hur fort bilen kan gå och köra ikapp lite av den förlorade tiden.
Jag har åkt en hel del på tyska vägar och det går fort, det vet jag. Men 170-200 km/h på motorvägen med ett tunt snötäcke var lite magstarkt. För ingenstans har jag sett en saltbil eller plogbil. Misstänker stark att de helt enkelt inte har några att rulla ut på vägarna. Ju närmare flygplatsen vi kom desto fortare körde vi. Så efter ca två timmar varierande stillastående eller i racingfart så kom man tillslut fram till terminalen. En snabb koll med bilarna på motorvägen visar att väglaget och köerna är om möjligt ännu värre, och om vi åkt den vanliga vägen hade jag inte kommit med min flight,
Ett stort tack till min chaufför som kör sin barndoms gator. Än en gång kan jag inte begripa hur han lyckades titta genom dessa småbyar utan GPS. Kanske hade han någon apparat dold som jag inte såg, eller så var han helt enkelt extremt duktig.

Mitt igensnöade hotell

Mitt igensnöade hotell

04 Dec

Nu kan vintern komma

Till slut blev allt klart. Uterummet plockades ihop för länge sedan och olivträden togs in för att undvika frosten. Förra året kom vintern tidigt, men i år så har det knappt varit minusgrader på kusten.
Idag åkte dock vinterdäcken på på privatbilen. Inget större jobb och allt gick lätt eftersom man varit förutseende och lagt på kopparpasta på alla nav. Det är inte alltid man kommit ihåg pastan, och då, framförallt när man ska byta till sommardäck på vårkanten, får man slita rejält för att däcken ska lossa.

Slutsatsen är att vintern nu kan komma med minusgrader och meterhög snö när den vill. Redaktör´n är redo!

Stångehuvud i motljus

27 Nov

Novemberstormen

Som så många gånger förr så har redaktören mer eller mindre predikat om hur underbar kusten är oavsett årstid. Ena gången är det sommar och man lapar sol på en brygga eller ter sig ett dopp, och andra dagen är det helt annorlunda.

Idag var det den dagen då den stora stormen slog till med full kraft. Med vindar rund 30 m/s och ett vattenstånd som steg timme för timme gjorde att vissa områden i Lysekil blev dränkta. Mest spektakulärt var havsbadsområdet där gigantiska vågor bröt över stenmuren och sköljde bort allt.

Fast vädret var extremt eländigt kan man inte göra annat än fascineras av kraften i skådespelet. På parkeringen låg massor av bråte som spolats iland av vågorna, och det kommer nog vara ganska skräpigt i våra vikar när våren kommer så småningom.

13 Nov

Inget att göra

De sista två veckorna så har bloggen fått stå tillbaka lite och det kommer nog bli så resten av november. Ett intensivt resande runt om i Sverige ligger bakom och det är inte många timmar man fått vara hemma den sista tiden. Man ska väl inte gnälla, men 4 veckor på vägen i sträck tar styggt på bloggandet. Nu till veckan är höjdpunkten en resa till Norrköping och träffa den förstfödda som man inte sett på ett par månader, följt av fyra dagar i Stockholm. Vecka därpå är det Trondheim i två dagar och sen blir det en resa till Ystad, även där ska jag vara i vara i två dagar.

Så här i november är det dock segt. Man kan vara glad att gräsmattan inte behöver någon större omvårdnad, men visst längtar man tillbaka till sommaren. Så jag tog tag i saken och letade efter en varm härlig bild som kunde illustrera sommaren, men fastnade istället för denna. Bilden är tagen sommaren 2007 och vi ska bestiga sanddynerna vid Fyren Rubjerg Knude norr om Lökken. Varmt var det, men vinden, som säkert var mellan 20 och 25 m/s, gjorde det tufft att se vart man gick. Men ingen kan säga annat att det är sommar och vi var på sandstranden.

Sandstorm

30 Okt

En ensam Volvo sliter i motvinden på Tjörnbron

Efter att suttit och jobbat ett par timmar med dator i en handbollshall i Stenungsund en söndagsmorgon, så slutade regnet vräka ner. Det var inte torrt utan dimmorna rullade i i en ganska hård vind. Så man tog vara på vädret och åkte till Tjörnbrons fästen för att se om det skulle gå att ta några foton. Det var så grått och disig att jag direkt tänkte att svartvitt vore idealisk för denna typ av bilder.

Kusten är inte enbart vacker och underbar som den kan vara en sommardag, men den lämnar dig heller aldrig oberörd oavsett vilket väder den erbjuder.
Om du undrar varför rubriken är som den är, kanske du kan få en ledtråd på denna sida.

Tjörnbron

Utanför Tjörn

22 Maj

Skräcken i deras ögon

Midvinternattens köld var hård, i alla fall den vinter som nu äntligen är slut. Fast det hör till undantagen att snön lägger sig en längre tid under den kalla årstiden. Normalt är det mer så att alla ungar springer ut när den första snön faller för säsongen, för barnen är kloka de vet mycket väl att det gäller att ta tillfället när det bjuds.

Dessa bilder hittade jag på mina tjejer och är tagna för en hel del år sedan, men jag kunde inte motstå den skräckblandade förtjusningen i deras ansikten när det rusar ner för backen mot en snöhög. Varför kan man inte alltid vara spontan och glad? Varför tar man inte dagen som den kommer och njuter när man kan? Själv har i alla fall försökt göra det de sista 6-7 åren. Inte leta problem hela tiden, utan njuta av det man har just nu.

Dessa tillfällen inträffar inte mer än en enda gång i livet, och bilden bränner sig nästan in på näthinnan.

Skräcken i henns ögon

Elina i full fart i pulkabacken

26 Feb

Kanske ett brutet ben idag?

Idag har man alla möjligheter att återuppliva den fantastiska känslan av att bryta lite ben i kroppen. När man lite sömndrucken kliver upp ur sin sköna säng och drar upp persiennen möts man av något som liknar ett toalettfönster. Ett antal millimeter is har frusit fast, och när man väl hittar ett fönster som inte frusit fast totalt så ser man att allt är täckt i ett tunt lager klar is.

Ut och hämta tidningen blir lite av ett äventyr. Det regnar lätt och regnet fryser direkt när det kommer ner på allt som är kallt. Man går som man skitit på sig, och klarar att ta sig de två gånger fem metrarna och är inne igen utan att ramla och bryta något. Det blir till att göra ett nytt försök senare, och då ska vi se om det inte går bättre, med benbrotten alltså.

 

Altandörren ser ut som ett toalettfönster på grund av underkylt regn

Inget bra väder att gå ut i. Allt är täckt av ett tunt lager is

22 Jan

Vatten och is

Första inlägget för år 2011 dröjde ett tag. Tyvärr har det varit fullt upp hela tiden med resor i jobbet mer eller mindre alla dagar.

Hanna var den som tjatade mest att åka tillbaka till Hallindens vattenfall, nu när det är vinter och se vad som hänt. Vi var där under hösten och bilderna vi tog där finns i  artikel som skrev i November 2010. Elina som nu börjar friska till efter sin envisa förkylning ville också följa med, så iväg drog tre musketörer med kamerorna i högsta hugg.

Vattenfallet var en fantastisk syn. Vattnet rann fortfarande, med isformationerna rund fallet var otroliga. Isen lägger sig som ett tjockt täcke på all omkring och på en del ställen var det otroligt halt. Bäcken som stilla rinner ner var till största delen helt frusen, men även där där vattnet strömmade på lite friskare hittade vi några öppna delar.

Efter ett avslutat besöket vid fallet, som tog ca en timme, så åkte vi iväg till Vrångebäcks brygga och möttes av en frusen havsvik, blå himmel och en sol som var på väg ner. Vilken eftermiddag!

31 Dec

Himlen brinner

Jag tror bestämt att fyrverkerierna inför nyåret tjuvstartade lite grand. Här kommer några bilder som Hanna tog vid 16-tiden på nyårsaftonen.

Foto: Hanna Ohlson

22 Dec

Myggfritt

Sista veckan innan julen så blev det en resa till Stockholm. Julbord med jobbet på anrika Lasse-Maja Wärdshus och en massa möten stod på agendan, men vi hann även med att spela lite Bowling och klämma några öl på kvällen. Men vad kallt det är! På morgonen var det minus 18 grader och i bilen på vägen hem till västkusten blev det ännu värre.

Jag längtar till sommarvärmen!För +22 är bättre än det motsatta

Solnedgång på motorvägen

Temperatur är låg utanför bilen

12 Dec

En söndagspromenad – del 2

En anledning att jag skapade bloggen var att visa hur livet på kusten ändras från år till år men även mellan årstiderna. I höstas var jag ute och gick en promenad runt det bildsköna Stångehuvud, längst ut på spetsen av Lysekil. Det är ett naturreservat, och är bedårande vackert. Nu när vintersolen skiner så var det bara att dra på sig långkalsongerna och kängorna och försöka se om man hittar vyerna igen. -6 grader och en ganska kraftig vind gjorde att det kändes bitande kallt. Halt och isigt var det också. Men turen var väl värd att göra.

Titta och njut.

09 Dec

Rosa vinterdröm

Hanna sprang hem från skolan idag för att hämta kameran. Himlen runt Lysekil var helt rosa när solen var på väg ner vid 3-tiden på eftermiddagen. När man själv kom hem från jobbet var det dock becksvart, men Hanna var jublande glad att hon fick med känslan av kyla och hennes älsklingsfärg, rosa, med på bild. Och jag själv måste hålla med. Fina bilder och fina färger.

 

02 Nov

Sjumilaskogen

Sjumilaskogen, när man väl kommer in i den ser det ut som en bild av Harald Wiberg som illustrerar dikten Tomten. Mossa, lite lömskt ljus, mjukt och behagligt, men ändå lite farligt. Plötsligt börjar det låta en del i skogen och ljudet blir kraftigare allt eftersom, och vattenfallet dyker upp.

Vem har sagt att inte skogen är underbar även i den tråkiga månaden November.

23 Okt

Höst

Allt som var så vacker och kom under våren, blommade så fint under sommaren är nu på väg i graven. Några blommor som t.ex rosorna sliter och vill blomma en sista gång, men frågan är om de lyckas. Nu ligger temperaturen på stadiga 2-4 grader varmt, och det ska mycket till om blommorna slår ut innan de fryser helt och hållet.

Bland de glada är fåglarna så har massor av frukt att kalasa på under vintern.

21 Okt

Säsongens första snö

Idag blev det nog nytt rekord då den första snön föll i Lysekil. Jag kan ha fel, men att snön ramlar ner den 21 oktober har jag inte varit med om tidigare. Så det var snabbt ut med mobiltelefonen för att ta ett par snabba bilder få händelsen. Det är inte mycket som kommit ner och det tar nog bara några timmar innan det smälter bort, men en del barn kommer nog bli glada och tjata på sina föräldrar att pulkorna ska fram direkt.

Snö utanför jobbet

Minusgrader i oktober?

17 Okt

Snart är det 10 år sedan…

Tiden går fort när man har roligt heter det. Åren går och man glömmer ofta bort hur fort allt går. Ett litet uppvaknande är när man plockar fram semesterbilder från alla ställen man varit på. Dessa bilder är tagna i Blockhus i Danmark sommaren 2001. 10 år går snabbt, och nu går denna tjej i 9.an och ska nästa år börja gymnasiet. vart tog åren vägen?

Elina badar i Blokhus 2001
Det verkar som hon förlorade och fick sig ett bad i alla fall.

Elina springer från vågorna. Blockhus 2001
Elina är lite feg och försöker springa från alla vågor som rullar in mot land

28 Aug

Blir det regn ikväll?

Gick ner på stan för att fixa skaldjuren till kvällens kräftskiva som preliminärt ska hållas på Raskekullens vändplan. Fast när man tittar upp på himlen så är man inte helt övertygad om att det kommer gå. Det blir nog till att flytta ut alla bilarna ur garaget och duka ett långbord igen, även i år.

Det märks också att de gamla affärerna fortfarande lever gott på både fastboende och turister. För idag skulle ingen ha råd att sätta upp dessa vackra skyltar. Idag blir det en plåt eller plastbit som spikas upp på fasaden, och har man otur slänger de upp en stark strålkastare på skylten. Förr kunde man lägga ner massor av arbete, och se, det håller än idag.

03 Apr

Kan vi hoppas att våren kommer?

Kan man verkligen hoppas på att våren nu äntligen kommer? Hanna tog en tur runt om Raskekullen och försökte hitta lite vårtecken. En infrusen svan, klippblock som sakta kommer fram under snö och is. Kanske kan man börja hoppas.

Tack till Hanna Ohlson för bilderna.

12 Feb

Snö, snö, massor av snö

Till slut kom snön, och vilka mängder det kom ner. Nytt rekord för Lysekil med officiellt 80-90 cm djup. Fast hemma var det mer. Betänk att staketet som tittar fram är c.a en meter högt. Nu blir det till att vila några dagar för att läka rygg och armar efter allt skottande.

02 Feb

Svinkallt!

Svinkallt är det man kan säga om februari. Meteorologerna lovar massor med snö senare, men idag är det i det närmaste en perfekt dag att vara ute i. Strålande sol och havet ryker. Det dröjer nu inte många dagar innan isen lägger sig misstänker jag, och det var på 80-talet senast det hände i Lysekil.

Bilderna tagna av Hanna Ohlson

02 Jan

En sol som inte värmer mycket

Midvintern. Tiden då solen står som absolut lägst på himlen, och det bara är ordentligt ljust mitt på dagen. Även då är skuggorna långa, och rimfrosten byggs på lager efter lager. Fritidsbåtarna är uppe ur vattnet, fast en del, av olika anledningar, låter dem ligga kvar i vattnet. När man kommer tillbaka till jobbet efter lunch och möts av en sådan vy är det bara att snabbt greppa tag i den lilla kompaktkameran, som faktiskt gjorde sitt jobb ganska bra.

%d bloggare gillar detta: