Det går framåt (dag 6)

Till alla bröder därute som tvekat, så är faktiskt allt nu nästan klart. Det sista som skull göras var att byta virke på en liten gång fram till dörren. Dock var inte detta jobb helt enkelt för en identisk stenmur som redaktören så mödosamt plockat bort tidigare i vecka finns även där han nu ska fixa och spika. Så det blir till att ta fram sticksågen och bokstavligt forma brädorna efter stenarna för att få allt och passa. Det där med sticksågen. Jag har nog aldrig berättat hur den kom i familjens ägor.

Under många år hade redaktören en enkel sticksåg att leka med, men tyvärr gick den i bitar. Varför den gick sönder kan vi lämna därhän, men en ledtråd är att den inte ville det redaktören ville. Så det blir till att fixa en ny. Runt ett år gick utan att någon ny såg köptes in för det är faktiskt inte så många gånger på året man använder just en sticksåg hemmavid.

Våren kom och hon jag har katten ihop med, frun i huset alltså, började få vårkänslor och jag var lika arbetsskygg som vanligt. Att undvika jobb hemmavid har jag stor erfarenhet av och börjar nog bli proffs på att lyckas hitta soffan. Hur som helst, en såg behövdes och i och med att frun i huset fyllde år så gick redaktören och köpte en helt ny sticksåg åt frun i födelsedagspresent. En fantastiskt present tyckte redaktören. Lysande, förena nytta med nöje.

Frun fick sitt tunga paket och sliter ivrigt av pappret och blicken jag fick när hon efter några sekunder förstod att hon fått en sticksåg i födelsedagspresent gjorde mig klart medveten om att jag kanske skulle köpt blommor istället. Hon uppskattade inte presenten lika mycket som jag trodde. Mitt försvarstal med floskler som ”hellre giva än taga” eller ”du brukar ändå aldrig vilja ha någon present” fungerade inte som försvar.

[nggallery id=19]