2013 – kaprifolblogg.se

31 dec

Nyårsgodis

Så, även i år kom det en nyårsafton.

Slutet på ett ganska struligt år som dock har gått bättre och bättre med tiden. Och avslutningen blev magnifik med en middag som hette duga.

Tyvärr har året kantats av diverse sjukdomar bland familj och släkt. Allt har till slut löst sig, men det blev ett tungt första halvår i alla fall. Fotograferandet las ner, mer eller mindre, för lusten att gå ut och försöka hitta en bild infann sig aldrig på riktigt detta år. Inte ens sommaren och semestern lyckades locka fram glädjen.

Men varför gnälla, allt slutade lyckligt. Ny kamera inhandlades, familjen blev frisk och njutningen med att dra iväg med kameran har infunnit sig igen. Så, vad finns det för bättre sätt att avsluta det gamla året och börja det nya med om inte ett par bilder från middagen.

27 dec

På vandring med Avicii

Det var ett tag sedan, men det är alltid lika roligt att vara ute med yngsta dottern på en promenad med kameror i högsta hugg. Man kanske kan fundera på varför Avicii nämns i rubriken, men faktum är att hon blir extremt lik en tjej som är med i musikvideon för låten Wake me up när hon drar ner sin toppluva över håret.

Dagens promenad var en utmaning, inte minst för henne. Det var grått, kallt och rått i luften. Hon hade ingen lust med något och var mest irriterad på att det inte fanns något fint att plåta. Själv försökte jag muntra upp henne och försöka få henne att leta motiv, för det måste finnas något att fotografera. För det är ju inte alltid 20 rader varmt och solen skiner på vackra blommor.

Så här är resultatet. Det var lika bra att konvertera allt till svartvitt för färgerna utomhus var få.

22 dec

Blåsigt värre

Idag blev det en snabb promenad ner till stan för att handla in de sista presenterna innan julen kommer om ett par dagar. Visst, vi var även inne på den lokala livsmedelsaffären och handlade julgodis, för lite får man väl unna sig.

Denna höst har varigt blåsig, det måste jag säga. Det har dragit in 3-4 riktiga oväder och vindarna har stundtals varit i orkanklass. Men som vanligt så märks det inte mycket av denna typ av väder dagen efter. Inga träd har blåst ner, för de som kunnat göra det har försvunnit sedan länge. Likaså plåttak och tegelpannor, de är ordentligt fastsatta. Om man då tittar igenom tidningarnas krigsrubriker, och ser vilka skador som det blir i inlandet, så är vi riktigt förskonande här ute vid kustbandet. Det är bara att dra sig inomhus , tända ett ljus och värma en kopp te.

Även idag hade SMHI gott ut med en Klass 2 varning för hårt väder. Visst, det blåste och glasögonen blev mer eller mindre ogenomskinliga efter ett tag ute i vinden, då allt saltstänk verkade vara en magnet för glasen. Men ändå, inga större problem. Och några bilder blev det i alla fall. För detta var nog första gången jag kunde testa det nya systemet med fullformatsensor och vildvinkel i dagsljus.

15 dec

Lysekil vs. Stockholm

Som jag lovade, här kommer den andra delen av den stora julbordskampen mellan Lysekil och Stockholm. I ena ringhörnan står det lokala alternativet, underdogen NH5 från Lysekil, och i den andra bjässen och regerande mästare Erik´s Gondolen från Stockholm. Det här kan bli kul, så vi startar matchen.

Sillarna:
Gondolen började i veckan att presentera redaktörens favoritmat på julbordet, det vill säga sill på ett föredömligt sätt. Inläggningarna var varierande och smakrika. NH5 presenterade dock ett bättre urval, och smakerna var på det hela lite mer rena och lite mer av allt. Det är en jämn kam men med tanke på skillnad i antal sorter och att NH5 lyckades lite bättre med smakerna går denna rond till NH5.

Laxen:
Även här så börjar Gondolen hårt och går på knock direkt. Med många olika typer och riktigt bra smaker måste Lysekil prestera underverk. Och det gör de. Även här lyckas de riktigt bra och kommer upp i samma perfektion som Stockholm. Här kan man nog säga att det blir oavgjort.

Små snittar:
Stockholmskrogens urval av andra typer av smårätter var förvånansvärt magert. Det fanns olika typer av fyrkanter med olika typer av fyllningar, men Gondolen hade inte en chans mot NH5. Här var utbudet enormt och uppläggning, smakerna och variationen otroligt. Nu kanske man kan tycka att redaktören är lite påverkad av att det var mycket fisk och skaldjur i Lysekil och det är nog sant, för just dessa rätter är hans favoriter. Och ronden slutar med fullständig knockout och Gondolen får nu försöka att komma upp på benen igen.

Kallskuret:
Här blir det en jämn kamp mellan krogarna. I detta fall har båda ett ganska bra urval. Olika skinkor, salami och korvar dukas upp. På det hela en jämn kamp. Men i slutet kommer Lysekil med sina Italienska och Spanska lufttorkade versioner. Kanske inte något man ska ha på ett traditionellt svenskt julbord, men de rätterna var riktigt goda. Lite bottennapp för Lysekils del blev det för vissa av viltprodukterna. Vildsvibnssalamin t.ex var riktigt dålig. Slutsatsen är att Lysekil hade ett mycket större utbud, men den var flera saker som drog ner betyget. Stockholm var helt jämn i denna rond och här blir det oavgjort

Varmrätterna:
Inget att klaga på här från någon av parterna. Denna del är inget av redaktörens favoriter, för när man väl kommit hit så brukar man vara riktigt mätt. Lysekil presterade dock höga poäng med sina revbensspjäll och Stockholm effektivt kontrade bort med sin Janssons frestelse. Även denna rond blev lika

Dessert:
Här kommer vi till den del som jag faktiskt trodde att Gondolen skulle sopa mattan med NH5. Gondolens små desserter var enastående. I alt var det både ett och två snäpp bättre i allt. Det enda som NH5 kunde sätta emot var ostarna. En helt klar seger för Gondolen.

Det lilla extra:
Båda restaurangerna hade naturligtvis det där lilla extra som man inte förväntat sig. NH5 i Lysekil plockade fram sina fiskbullar i sås och en skaldjursomelett som var helt fantastiskt. Likaså var de färska skaldjuren en trevlig upplevelse. Stockholms Gondolens lilla extra var naturligtvis desserterna och slog mig med häpnad. så här blev det lika.

Servering och personal:
Med tanke på att julbord är just julbord så fungerade personalen på ett riktig bra sätt på båda restaurangerna. Vänliga, trevliga, servicemässig ut i fingerspetsarna. Kort sagt både NH5 och Gondolen gjorde det de skulle och låg på topp hela besöket.

Slutresultatet:
5 poäng till NH5 i Lysekil mot 3 poäng till Gondolen Stockholm. Detta måste bevisa att västkusten är bättre på det mesta de tar sig för, för vi bor ju på Sveriges framsida

14 dec

Disigt väder idag

Idag försökte jag mig på ett fototillfälle som jag hoppats på att göra någon gång. Det jag eftersöker är att plåta kustremsan med lång slutartid så att vattnet blir helt utslätat. Och idag var en mer eller mindre perfekt dag att göra detta på för det var riktigt mörkt och disigt.

Problemet är att jag inte har en gråfilter till mina gluggar. Och därför måste jag dra ner bländaren till max för att få en rimlig slutartid på några sekunder. En solig kväll är detta jättesvårt att åstadkomma för allt blir duktigt överexponerat.

Här kommer tre bilder från Lysekil, en dyster decembereftermiddag.

Klicka på bilderna för att få upp en större version

12 dec

Leksaksgubbar

Det är riktigt roligt att pilla lite i redigeringsprogrammet man har. Framförallt när man har inspiration och lite tid att försöka göra något nytt.

Det sista året har det varit en extrem brist både på tid och inspiration, men så sakta börjar känslan och glädjen att komma tillbaka.

Under årens lopp har jag haft en del saker som ”måste” göras. Bland annat har det varit att ta bilder på en bäck och frysa vattnet med extremt lång slutartid. Detta projekt gjordes för ett par år sedan. Det projekt som stod högt upp på listan att göra var Tilt-Shift bilder. Jag har helt enkelt inte hittat något ställe som man skulle kunna leka med denna effekt på ett bra sätt tidigare. Men nu fick jag äntligen lite bilder som skulle kunna fungera som ett råmaterial och detta blev resultatet.

Klicka på bilderna för att se dem i större format

11 dec

Utsikt över huvudstaden

Stockholm är en riktigt vacker stad. Jag har nog nämnt det många gånger tidigare.

Det är riktigt trevligt att komma från småstadsidyllen på västkusten och riktigt känna pulsen från storstan. Det där lät lite väl klyschigt eller? Hur som helst, jag gillar staden så är det med det.

I och med att höjden var tillgänglig, blev det bara så att man var tvungen att försöka ta några bilder på stan, fast det var mörkt. Med mig var Ermanno, som jag tidigare stått tillsammans med uppe på ett berg och tagit bilder på Stadshuset i olika ljus.

Jag har nog kommit in i en period av nattfotografering verkar det som, för de senaste veckorna har jag knappt sett något dagsljus. Visst, det beror väl på årstiden, men faktum är att det är ganska kul att ta dessa vyer på kvällen. Sen kan man krypa inomhus och försöka återskapa stämningen i datorn och redigeringsprogrammet. Tyvärr är det så att det som man ser och upplever med ögonen inte riktigt kommer fram på bilden man ser på skärmen. Så håll till godo, några läckra bilder från Stockholm och Slussen, tagna högst uppe på Katarinahissen.

11 dec

Rille

Efter att vi avnjutit jobbets årliga julbord, begav sig redaktör´n iväg på stan för att spela lite bowling. Själv blev det inget spel på grund av lite värkande händer, men med hjälp av kameran kunde man i alla fall fördriva tiden med något. Mellan omgångarna fick man chansen att dra bort någon, och Rille blev den som blev mer eller mindre perfekt i den omgivning vi var på.

Gillar miljön och modellen.

10 dec

Upp till bevis!

Nu är säsongens första julbordet presenterat för redaktör´n. I år hade man valt en liten annan strategi gällande kvalité och krog. För det blev så att vi åkte in till centrala Stockholm, närmare bestämt på söders höjder och checkade in på Gondolen.

Gondolen är nog en av landets mest kända krogar och ligger vid Katarinahissen. Den är, tillsammans med slottet, riksdagen, Sergels torg och några andra utropstecken i Stockholms urbana landskap, troligtvis något som de flesta känner till. Nu blir det inte sämre av att krogen drivs av Erik Lallerstedt med dotter, och de är verkligen i krögarnas elit.

Själv hade redaktören bara varit i området en eller kanske ett par gånger tidigare men själva hissen hade han åt förbi många gånger. Och när man väl kom upp på toppen, så var utsikten fantastisk.

Recensionen av julbordet då? Jodå, efter ett nedslag i den sämre klassen förra året, så blev detta en riktig upplevelse. Maten var mycket god och trevligt upplagd. Antalet rätter var också bra. Inte för mycket men heller inte heller för lite. Faktum är att denna uppsättning kommer upp i samma klass som NH5 i Lysekil. Utsikten bidrar naturligtvis till helheten och även sällskapet.

Kort sagt det hela var på topp. Så nu NH5, nu är det upp till bevis på lördag.

08 dec

Big toys for big boys

Grannen dundrade in till mig i veckan och undrade om vi inte skulle investera i en snöslunga tillsammans. Själv var jag nog lite tveksam till det men när han presenterade prislappen var det inte mycket att välja på.

Sagt och gjort, i lördags så drog han iväg till det stora köpcentret i öster och in på någon av alla butiker som säljer prylar till män som måste ha allt. Och hem kom han med en liten läcker bensindriven snöslunga för ett pris av runt 1600.-. Nu blev det bara till att tålmodigt vänta på att den första snön skulle falla och det tog faktiskt inte så lång stund.

Redan dagen efter att slungan inhandlats började det att snöa, ordentligt! Vid 11-tiden hade runt 10 cm snö dansat ner och telefonen ringde. Naturligtvis var det grannen som ivrigt påpekade att det är jättemycket snö ute och vi har en snöslunga som måste testas.

Och vi fick igång den utan några egentliga problem. Och snö flyttade den också och gjorde det riktigt bra. Men eftersom att snön nu börjat övergå i regn blev 10-15 cm snö lite för tungt för maskinen på slutet, så det blev fram med den manuella skyffeln och ta det sista. Men en riktig kul liten maskin. Väntar redan på nästa snöstorm.

04 dec

Det var ett tag sedan…

Igår kom min fru med ett fantastiskt påstående. Det var 30 år sedan jag flyttade till Lysekil!

Det var många tankar som for runt i huvudet under en kort stund vad som hänt under dessa år. 30 år är en ganska avsevärd tid att bo i en stad.

Vad har då hänt? Hela tiden har ja använt min kamera. På 80-talet var digitaltekniken inte ens uppfunnen och jag använde en svindyr dator i jobbet som bara kunde återge textrader. Jag tänkte leta rätt på en bild som jag tagit i början av denna period, men det blev svårt. Jag har scannat alla DIA bilder jag har i lager, men vanliga negativ ligger fortfarande kvar i lådan huller om buller. Kanske ett projekt senare i livet att få ordning alla dessa 1000 tals fotografier

Och jul är det nu snart igen, så jag tänkte att denna bild kunde passa. Det är en bild på min son som ska till att fira sin första jul. Det är snart 23 år sedan den togs och då bodde vi i en lägenhet på Kungsgatan.

Utöver detta snapshot från julen 1990 så får jag återkomma med en längre krönika.

03 dec

Nattfotografering i Mariestad

Lite uttråkad var man nog när man var hos svärföräldrarna i Mariestad. Hela släkten var där för att fira två födelsedagar, och när allt stohej lagt sig och klockan började närma sig 6 på kvällen tyckte jag att det var läge att dra ut på stan.

Tanken var att ta lite nattbilder på alla ljus som var upphängda över stadens gator, men när jag väl kom dit blev jag riktigt besviken. De ljus som faktiskt sett ganska bra ut på dagen, gjorde sig inte alls på kvällen när det blivit mörkt. Platta installationer som i princip bara gav en enda stor ram. Så det blev till att tänka om lite.

Vandringen styrde istället ner om vattnet och Tidans utlopp i Vänern. Här kanske kunde man leka lite. Utan stativ blev det till att kompromissa. Soptunnor, elskåp eller bara en kajkant fick agera stativ, för när man tar bilder med 8-15 sekunders slutartid och vill ha en skarp bild, är handhållen kamera inte någon vidare idé. Och resultatet efter att dragit i lite reglage i datorn blev enligt mitt tycke ganska bra.

02 dec

Övertydlig

Ja, vad ska man säga. Lite övertydligt verkar det vara!

01 dec

Julmarknad i Mariestad

I år så åkte vi bort från den lokala julmarknaden och kollade upp vad de kunde erbjuda i Mariestad. Och inte blev man besviken.

Massor med folk, kallt och många stånd och tält som sålde det mesta som hade med julen att göra. Det enda som saknades var väl snön, men den kommer säkert innan jul, det är jag säker på.

30 nov

Porten

Nu när man försöker få lite inspiration till fotograferingen, då tar man och dammar av kameran och försöker få sinnet tillbaka. Och det är inte så svårt att få till det när man i grannskapet hittar denna fantastiska garagelänga. Rak linjer stram design tillsammans med funktion. Detta är något jag faktiskt gillar riktigt mycket. Men det är inte ofta man faktiskt ser denna typ av smide längre, för nu är det mesta gjort av lättmetall och plast, och hantverket känns som det försvunnit. Fast om man skulle göra dessa beslag och gångjärn idag, hade de nog kostat en mindre förmögenhet.

25 nov

Höst på Stångholmesund

Det är faktiskt ganska skönt att ta på sig ordentligt med kläder och gå ut på en promenad en solig söndag.

Idag fick jag och frun i huset lite träning i lite tuffare terräng än som brukar vara vanligt då färden gick till Stångholmesund och Stångehuvud. Frun är fortfarande beroende av sina kryckor, men det gick utmärkt att ta en tur bland sprängsten och klippor. Men det blev den enkla vägen som valdes och ett ta sig ända ut på udden och titta på fyrhuset var inte att tänka på.

Det man slås över var hur mycket folk som faktiskt var ute denna söndag. Soligt och fint var det, men en liten ettrig vind gjorde att de två-tre graderna verkade betydligt kallare.

29 sep

Dragen gris @KV16

En något kryptisk rubrik håller jag med om, men läser man lite mellan raderna så får man fram att det betyder Pulled Pork hemmavid.

I somras köpte jag en färdiggjord köttbit i mataffären. Pulled Pork är denna sommars hetaste köttbit och grillkung som man är så måste man prova på detta också. Och resultatet med halvfabrikatet blev riktigt bra och då vill man ju försöka att göra allt från scratch.

Sagt och gjort så började jag leta lite på nätet och hittade ett riktigt inspirerande recept. Med lite modifieringar av receptet samt att jag helt enkelt inte hittade en riktigt stor bit av benfri karré så började jag.

Istället för karré så blev den ett par fläskstekar. Mindre fett, men vad gör man. I ett annat recept hittade jag olika förslag på rökspån, bland annat från äpple, och undrade lite hur jag skulle lösa detta, för inga spån fanns det hemmavid. Så en kväll i veckan smög jag ut på gatan och helt enkelt klippte av ett gäng grenar från ett äppelträd som väcker vilt. Dessa grenar klipptes upp i småbitar och skulle fungera som mina spån.

Och faktiskt, det fungerade. Grannarna undrade om jag var riktigt klok när jag drar ut grillen kvart över åtta på morgonen, och sedan ha grillen tänd i 6 timmar. Röken låg tät över området och luktade skogsbrand.

Slutresultatet blev ganska bra. En riktigt kraftig smak av äpple hade kommit från alla småbitar jag lagt på, och styrkan i rub och glace var ordentlig. Tyvärr var det ett litet misstag att använda stek till denna rätt för det blev lite torra bitar, medan kärnan på köttet var perfekt saftigt. Så ett ”top tip”, använd karré, det blir bättre.

23 sep

Gjutjärnsgrytor och älgar

Ett av mina mest använda redskap hemmavid är en riktigt gammal gjutjärnsgryta från Huskvarna. 5 liter är volymen och denna gryta är ett arvegods från min farmor.

Den är lite rund i botten och behöver nog planslipas lite, och den behöver smörjas in med lite olja varje gång den används för att inte rosta, men i övrigt är den perfekt.

Många köttfärssåser och grytor har lagats i den genom årens lopp och när grabben är hemma så desinficerar han den m,ed sin chili, för det är inga bakterier som kan överleva styrkan i hans version av denna klassiska rätt.

I helgen så tog jag fram den igen och tänkte testa ett nytt recept. Per Morberg har gjort en viltgryta med skogssvamp, och detta lät helt perfekt. Problemet var att det skulle ta riktigt lång tid. Så här kommer min version av denna otroligt goda rätt. Se till att ni har några dagar på er, för det är som sagt ingen snabbmat.

Originalreceptet hittar ni via denna länk

Antal portioner: En hel del (8-10)

2 kg grytbitar av vilt. Jag använde med ett kilo av vardera älg och hjort
smör till stekning
2 msk tomatpuré
salt och nymalen peppar
500 g skogssvamp (t.ex. kantareller och karljohan)
2 gula lökar
6 morötter
3 dl vispgrädde
2 dl creme fraiche
1 dl hackad persilja

Marinad

1 stor gul lök
5 dl rödvin
2 msk olivolja
5–6 krossade enbär
3-4 lagerblad
1 msk timjan

Gör så här:

Dag 1:

Gör marinaden. Skala och skiva löken grovt. Blanda den med resten av ingredienserna i en bunke. Lägg köttbitarna i marinaden, täck med folie och ställ bunken i kylen över natten. Själv lät jag den stå i 24 timmar och det blev bra.

Dag 2:

Sila marinaden och spara den till senare.
Bryn köttet och löken som fått rinna av i smör. Jag använde stekpanna.
Häll över köttet och löken som brynts i en gjutjärnspanna (5 liter)
Häll på marinaden och tomatpurén. Låt allt sjuda lugnt i ca en timme. Detta är inte med i orginalreceptet, för grytbitarna ska enligt mig inte vara sega. Smaka av med salt och peppar.
Skiva under tiden svampen, hacka lökarna grovt och skiva morötterna. Bryn alltsammans i en stekpanna och lägg ner det i grytan.
Häll på grädde och creme fraiche och låt grytan koka i ytterligare 20 minuter. Tillsätt eventuellt mer salt och peppar.
Strö på lite hackad persilja och servera med ris eller potatis eller potatismos.

17 sep

Höstpromenad till jobbet.

Nu kom hösten till slut till Lysekil. Hela helgen var vädret varmt och skönt och det fanns inte en tanke på att hänga undan shortsen. Men måndagen tog snabbt bort tankarna att sommaren vara för evigt. Lågtrycken står nu på rad ute i väster, och efter en natt med massor av regn, lyckades morgonen i alla fall bjuda på lite uppehållsväder. På med jeans och jacka och sen var det bara att trava iväg till jobbet.

Löv i drivor, röda rönnbär och äpplen. Inga volleybollspelare eller solande ortsbor vid havet. Nu är det riktig höst. Så fram med mobilen (beklagar kvalitén på bilderna)

28 aug

30 år sedan sist

Då har man äntligen gjort sin första löprunda på runt 30 år. Det var igår som jag gjorde slag i saken och knöt på mig skorna och drog iväg runt området.

Nu är det inte helt sant att jag inte tagit ett löpsteg förut, för under alla promenader jag gjort i år så har jag testat att jogga småsträckor. Men på grund av att jag varit extremt otränad och att vikten knappast kan kallas normal, så har jag varit extremt försiktig. Knän och höfter får ju en del styrk så promenad med mina kära stavar har varit min melodi.

Nu har jag gått i 8 månader och det går fortfarande bra. Men, det börjar bli tyngre att komma ut och göra sin runda. För när man gått så mycket och mer eller mindre kör samma sträcka hela tiden så börjar man bli lite uttråkad helt enkelt.

Så löpning tänkte jag kunde bli en liten motivationshöjare, och allt gick faktiskt otroligt bra. Inga stopp, jämt temp och en kort sträcka för att testa på. 2,5 km på runt 15 minuter. Inte illa av den stora vita valen. Så nu blir det till att försöka igen med jämna mellanrum, och se om längden kan öka och tiden minska.

08 aug

En riktig middag

Äntligen fick man till det man planerat hela sommaren, alltså gå ut och äta en riktigt god middag på NH5 i norra hamnen i Lysekil. Och vädret var det heller inget fel på. Just denna kväll så var det mestadels mulet, men i och med att vi satt ute så gjorde det inget för solen bländade rätt rejält de gånger den kom fram. Och värmen är fortfarande kvar i stan, så det gick ingen nöd på oss.

Som sagt, det är inte ofta man kan få med sig barnen i samlad trupp numer. Barn kanske det är fel att kalla dem, för de är mer eller mindre vuxna nu och en har redan flyttat österut för att gå i skola. Men de njöt riktigt ordentligt över den mat som serverades. Naturligtvis ville jag dokumentera denna dag då alla är samlade på ett och samma ställe med kameran, men att vara med på kort är en tveksam sysselsättning dem. Lite hot och lirkningar och ett med ett konstaterande att ”farsan betalar” så gav de med sig och ställde upp på en gruppbild.

Maten då? Hur var den? Jag har varit och ätit på NH5 en gång tidigare utöver förra årets julbord. Och även denna gång blev jag överraskad över mat och servicenivå. Billigt är det inte, men det visste vi redan. Personalen är riktigt bra och förklarar i detalj vad man får in och har man frågor eller speciella önskmål så får man snabbt svar.

Till förrätt kom det en charkuteritallrik in till föräldrarna och grabben tog soppa på fisk och skaldjur. Och när varmrätten väl kom in så serverades det fisk och åter fisk. NH5 har en rolig grej med tillbehören. Man beställer den mat man vill ha och väljer sedan mellan tre olika tillbehör. Detta gjorde att vi mer eller mindre fick olika rätter fast fisken var densamma. Och kvalitén och smakupplevelsen var på topp.

05 aug

Världens vackraste promenad till jobbet?

Idag var det då dags att börja jobba igen efter fyra veckors semester. Som vanligt så känns det som att det inte skulle vara fel med ytterligare några veckor, men bevisligen så kommer man snabbt igång igen när man väl börja ta tag i arbetet som lagrats upp. Så den närmsta veckan är det fullt upp.

Jag började gå till jobbet i juli månad. Tyvärr hann jag inte med många innan semestern tog vid. Men idag kan jag nog konstatera att den promenad på ca 15 minuter det tar innan jobbets dörrar ska öppnas, nog är en av de vackraste man kan gå. Framförallt när man kommer ner mot Åleviks badstrand och Norra Hamnens område.

Det är gött att leva i Lysekil, och för att bevisa det så kommer det några snapshots från mobilen. Det är väl bäst att njuta ordentligt för om några månader är det inte riktigt lika skönt att gå samma promenad i motvind och regn.

01 aug

Morbergstyle, eller i alla fall nästan…

I år så gick semesterresan iväg till Tyskland. Frugan är lite stel i benen fortfarande så en vandring likt den vi gjorde förra året i Berlin eller Rom var inte att tänka på. Så den enkla vägen blev det med en kort biltur till Göteborg och sedan ombord på färjan till Kiel, Tyskland.

Nu var det bara en endagars tur i själva staden Kiel. Vi kommer dit på morgonen och åker hem på kvällen och dagen var tänkt att tillbringas på ett shoppingcenter utanför själva stadskärnan. Enkel och bra och jag hoppades naturligtvis på att hitta någonstans att sätta mig när damerna i familjen tittade på skor och kläder.

I själva köpcentret fanns det dock en enorma supermarket som jag tittade in i. Och snabbt, väldigt snabbt fylldes en kundvagn med gyllene droppar från Skottland. Gamla flaskor både 12, 15 och 16 åringar trängdes och tillsammans med några flak av pilsner så var jag klar, då damerna återvände från klädaffärerna. Så det blev till att återigen börja vänta på att de skulle titta klart på deras prylar.

Nu var det faktiskt en enorm affär vi var inne i och de hade en riktigt respektabel grillhörna med grillar och tillbehör. Snabbt fann jag en liten rengöringsborste som jag länge saknat. Jag har naturligtvis en hemmavid, men denna var en riktig bra produkt som kommer åt mellan gallrens stänger.

Sen fick jag syn på en stor låda med en wok just till min grill. Efter att tittat på per Morbergs program och hans enorma gasdrivna jättewok, har jag alltid velat ha just en wok. Problemet med Morbergs prylar är att den är enorm och skulle kräva att jag köpte ut grannens tomt bara för att ha någonstans att ställa den. Så denna lite mindre wok, passade mina syften perfekt.

Gjord i emaljerat gjutjärn och riktigt tung, betingade den ett pris på ca EUR 50,00. Var det ett bra pris? Faktum är att jag inte riktigt visste det men jag ville ha denna pryl och efter lite övertalning hamnade denna gigantiska låda i kundvagnen.

När jag kom hem idag kunde jag inte låta bli att titta vad priserna var för denna pryl var i Sverige. Och glatt förvånad så upptäckte jag att jag sparade bara på detta gjutjärnsmonster drygt 300 spänn. Så nu är det snart dags att ta fram kyckling och grönsaker och börja spela asiatisk musik, för här ska det wokas.

28 jul

Noll-Åttor på besök

Ibland får man fint besök. Som den där semesterveckan när Stureplans stolthet vågade lämna den trygga världen vid Svampen och bege sig utanför tullarna med bilen.

Och jag måste säga att det besöket vi i Lysekil fick var extremt trevligt. Underbart vackert väder och aktiviteter i lagom takt. Havets Hus avverkades och naturligtvis så var barnen tvugna att prova på riktigt krabbfiske när de nu kommit till salta hav. Dessvärre så var väl fiskelyckan inte något vidare, men några krabbor kom upp och landade i hinken. Men som barn är så tröttnade de efter ett tag och den enda som stod kvar på bryggan var som vanligt farsan.

Så fortsatte några riktigt fina dagar. Små barn som ömsom var riktigt trötta men för det mesta var de på upptäcktsfärder. Föräldrar som hade en riktig semester, där inga krav ställdes och allt bara lugnt kunde flyta på. En riktig sommar med andra ord.

[nggallery id=117]

27 jul

Fyrhuset på Stångehuvud

En av de större sevärdheterna i Lysekil är nog fyrhuset längst ut på Stångehuvud. Det är nog också det mest fotograferade, och jag själv har varit där och plåtat många gånger förr.

Nu krävs det att man är hyfsat frisk i benen för vandringen dit är lite knepig med varierande stigar och ren klättring bland klipporna. Men när man väl tar sig dit så är det riktigt vackert som denna varma sommarkväll.

[nggallery id=115]

26 jul

Solnedgång vid västerhavet

Det är inte så mycket att säga. Solnedgångar i Bohuslän är vackra.

Denna kväll så lyckades naturen fixa till ett riktigt skådespel. Med en temperatur på 22 grader och strålande sol gick man omkring på Stångehuvud utanför Lysekil. Sakta men säkert så sjunker solen mer och mer för att till slut försvinna. Tillsammans med en fullmåne som visar sig på samma gång gav denna kväll ett bestående minne på hur vackert det är att bo på västkusten.

[nggallery id=116]

25 jul

Sjöbodar

Överallt runt Bohuskusten reser sig små sjöbodar varhelst det finns plats. Här i Lysekil är dessa ganska noga reglerade och det finns bara några få som är tillräckligt stora för att ställa till problem. Med problem menar jag då att de som äger sjöboden använder den som sommarstuga.

I grannkommunen Sotenäs är detta ett större problem. I tidningarna står det regelbundet om folk som får rivit ut inredning och isolering. Många bodar säljs svindyrt och senast idag såg jag ett reportage i lokaltidningen om en sjöbod som var till salu för några miljoner och marknadsfördes som en sommarstuga av mäklaren med tre rum och kök.Men det är inte tillåtet att använda den på detta sätt, utan bara som just en sjöbod.

Men i Lysekil, är det mindre problem med detta. De flesta sjöbodar har byggts runt hamnarna och är små. Och just för att de är så små så kan de endast utnyttjas för att lagra redskap, flytvästar och annat som hör båten till. Men för den skull hindrar det inte ungdomar att sova över där en natt eller två, men det kan väl knappast störa någon.

Så, utnyttja bodarna till de är till för och sov gärna över där till och från och njut av sommaren.

[nggallery id=113]

24 jul

Sol och bad

Denna sommar går väl till minnes för att jag själv lyckades pricka in högtrycket med fantastiskt sommarväder just på min semester.

Med temperaturer på 20 grader och däröver ända fram till 10-tiden på kvällen, är det som gjort för att utnyttja grillen och picknickkorgen runt om på klipporna. Sjöbodarna är fulla med folk som umgås och har det bra. Mat och dricka bjuds omkring och allt är sådär idylliskt som bara en Bohuskust kan erbjuda.

Själv har man använt sommarens och semesterns dagar lite till och från. Mest har kvällarna tillbringats hemmavid i och kring uterummet. För magnumgrillen vill man inte lämna vind för våg. Men ibland tar man sig en promenad runt klipporna och hittar folk som njuter av livet.

[nggallery id=114]

03 jul

Jag fick ett mail…

Jag fick ett mail idag från min lilla vän i appdjungeln. Visserligen är det helt och hållet automatgenererat, men ändå som en lite uppmuntran fungerade det verkligen bra.

Som jag sagt i tidigare inlägg så har bloggen legat nere nu under våren och jag har fokuserat på annat. Detta ”annat” är att jag går och går och går. Kilometer efter kilometer för att få min allt för stora kropp att minska lite i storlek. Och detta med att gå promenader är något jag faktiskt gillar att göra.

Nu ska vi väl i sanningens namn säga att det inte varit helt enkelt. För när jag startade projektet som ett litet nyårslöfte för ca 6 månader sedan gick det trögt. Den första kilometern var tuff och den första backen uppför vill jag helst glömma bort, men med tanke på hur mycket blod det smakade i munnen och hur när en total kollaps jag var, så är det svårt. Den minnesbilden kommer vara kvar länge än

Men envis som man är, så följde den ena promenaden efter den andra. Sträckorna jag gick blev lite längre vecka för vecka och den där backen som nästan dödat mig den första gången såg inte lika farlig ut längre. Så nu är man här, sex månader senare och har faktiskt fixat 1000 km i gummiskor.

Så här är en skärmdump från mitt lilla favoritprogram Runkeeper. Som nu alla vet så loggar programmet via GPS på telefonen hur långt jag går, hur fort det går och samlar massa andra data om rutter o.s.v. Detta använder jag som en motivatör, och det ger mig möjligheten att mentalt säga till mig själv att nästa vecka ska jag slå denna veckas promenader, denna månad ska jag nå…

Så enligt grafiken, är det en ganska tydlig kurva som pekar uppåt. Så någon stans runt 300 km per månad är nog max vad jag orkar med. Jag orkar nog med mer rent fysiskt, men tidsåtgången börjar göra sig påmind, och med runt 40-50 timmar promenerande varje månad börjar gränsen nås med vad man kan lägga ner i tid och ändå få allt annat i livet att fungera.

Sommarmånaderna är ju perfekta att gå i och redan i februari köpte jag mig ett par fjädrande stavar för att även jobba med överkroppen. Min Bungypump stavar är extrem effektiva. Man känner hur nedre delen av ryggen, axlar och armar verkligen får sig en ordentlig omgång. Så mer eller mindre varje promenad jag gör är dessa med som sällskap. Men vad gör man nu när sommaren är över?

Ja, det är ju juli nu och sommaren har knappt startat, men tiden går fort. Sen, när det börjar att bli kallare, mörkare och regnet faller, så funderar jag på att krypa inomhus och faktiskt köpa ett gymkort. Har aldrig varit på ett gym i hela mitt liv, men med lite professionell hjälp några gånger kanske man kan får ryggen och axlarna att bli starkare. Men det är först i september eller oktober detta kommer att ske.

Så, håll ut. Bloggen kommer ta fart igen, troligtvis lite mer under sommaren, för att falla i dvala igen under hösten. Men efter årsskiftet när detta projekt är klar, då blir det en nytändning framför datorn igen

06 apr

Panpizzor i formar

Då har jag till slut lyckats att få tag i allt som behövs för att fixa till Pan pizza ”PizzaHut style”, på grillen. Efter många år med lite experimenterande så har jag testat det mesta när det gäller Pizzaväg. Och grillen är redskapet att använda har jag kommit fram till, för smaken som röken ger är gudomlig.

Nu är det väl så att helt utan problem har inte resan till pizza perfektion varit de senaste åren. Först började jag med vanlga pizzor, som gjordes i ordning på traditionellt sätt, det vill säga, allt gjordes klart i köket, sedan bärs de ut till baksidan där grillen är. Då uppkom problemet med att få över pizzorna till grillen. Om man säger att stabiliteten i en ”rå” pizza inte är den bästa, så det mesta hamnade i en hög i mitten av grillen med en svärande gubbe bredvid. Så normalstora pizzor, förberedda i köket var inte lösningen.

Nästa försök, och man lär sig av misstagen, var att göra mindre enheter så med hjälp av två stekspadar få över dem till grillgallret. Även detta försök slutade mer eller mindre med att kocken fick ett utbrott på allt jävelskap som grillar i allmänhet kan ställa till med. Men skam den som ger sig.

Tredje försöket bestod i små pizzor som bakades ut i köket. Dessa så degbitar tillagades halvklara inomhus i den vanliga ugnen. efter de var nästan klara så fylldes de med tomatsås, ost och allt annat man vill ha på, och denna gång gick det bättre, för att inte säga riktigt bra. Dock var det inte helt utan problem som pizzorna kom på bordet, för temperaturen var väldigt svår att kontrollera och det blev ganska brända bottnar.

Nu efter mycket letande, har jag äntligen hittat panpizza formar på ett ställe som heter Bakers. Det är en webbshop som har allt för bakning. Så en order las på fyra formar i blåstål för runt 100 spänn styck. Varför jag använder just denna typ av form är att en teflonbehandlad form dels inte klarar värmen från grillen, dels så måste man skära pizzorna i bitar, som panpizzor ska vara. Och en non stick beläggning hade inte överlevt länge. Nu har jag bara ren metall, som smörjs in som en gammal hederlig gjutjärnspanna, och formarna ska bara bli bättre ju längre man använder dem.

Så igår var det dags att testa den nya grillen med de nya formarna. Recept letades upp och fyllning lades på. Och det såg riktigt bra ut. Men tyvärr så blev temperaturen åter igen ett problem, för att baka pizzor på grillen tar ett tag, och en del av bottnarna blev lite brända. Så nästa gång ska jag göra på följande sätt.

Sätt på pizzaformarna på grillen med de råa pizzorna
Grilla en liten stund så botten blir knappt genombakad men röklukten ska fastna i fyllningen.
Ta bort pizzorna från grillen när de är halvklara och grädda dem färdigt i en vanlig varmluftsugn.

Vi får se om detta lyckas, och jag lovar att återkomma med en rapport senare under året hur detta försök lyckades, för jag ska lyckas med pizzabak på grillen på det ena sättet eller det andra. Lita på det!

Mina nyinköpta panpizzaformar från Bakers. 36 cm diameter så de får plats både på grillen och i ugnen

Panpizza ”Pizza Hut style” färdiga för tillagning. Salami, kyckling med curry, Capricciosa samt tacoköttfärs/rödlök

Den första Pizzan på grillen

Riktigt goda var de också. Vi hade alla olika favoriter, men Kyckling/Curry var den som det överlägset det gick åt mest av