24 feb

Vattenfallet med solglasögon

En av mina favoritplatser är det lilla vattenfallet i Hallinden. Det är inte spektakulärt, men när det har regnat ordentligt så kommer vattnet ner från klipporna med ordentlig kraft.

Själva fallet tycker jag är svårt att få till på bild så det blir spännande. Det är för mycket skog i vägen, och även mycket resultat av mänsklig aktiviteter som t.ex en väg som är byggd precis bredvid fallet.

Det som gör hela platsen så speciell är den bäck som flyter från fallet. Den ringlar sig genom en väldigt gammal skog. Stenar och stockar är täckta med tjock mossa och allt är väldigt mörkt och fuktigt. Hela intrycket är att det är en lite trolsk stämning i området.

Jag har varit där förut och plåtat. I november 2010 skrev jag om Sjumilaskogen, fast den är ganska liten. Ett återbesök på samma plats kom i januari 2011 men då var allt frusit till ett enda kompakt isblock.

Sista gången var faktiskt så länge sedan som april 2011, och då med barnens kusin som skaffat sig en egen kamera.

Alla gånger har dock målet varit att försöka ta bilder med lång slutartid. Det har fungerat genom att dra ner bländaren till max och välja en dag med mulet väder. I och med att platsen är inbäddad i riktigt mörk skog så har man lyckats få slutartider på upp till 20-25 sekunder vilket räckt till att få vattnet att bli sådär mjukt och fint.

Nu har jag skaffat mig ett filtersystem från Lee. Ett filter i serien heter Big Stopper, och fungerar lite som att sätta solglasögon på kameralinsen. Och i helgen, fast det var rätt ljust ute så blev slutartiden nästan 4 minuter med detta filter monterat på kameran.

Vattenfallet i Hallinden. LEE Big Stopper

Trollskogen vid Hallinden
Ovan foto: Hanna Ohlson

Vattenfallet i Hallinden. LEE Big Stopper

23 feb

Det sociala spelet

Jag är som de andra flesta män allergisk mot att gå i affärer och handla. Till skillnad mot mina tre damer jag har hemmavid så är i alla fall två av dem av den uppfattningen att shopping ska genomföras på ett mycket seriöst sätt och gärna över en mycket lång tid. Ju längre desto bättre, är mottot.

Att försöka protestera och helt enkelt vägra att åka med, brukar nästan aldrig lyckas. De flesta gångerna går man där ett par steg efter och undrar varför i hela friden det finns så många affärer med så lika kläder. Det är inte precis så att fotoaffärerna med stort sortiment och många avancerade kameror, stativ, väskor och objektiv breder ut sig framför mina fötter.

En sak är dock allt folk man kan titta på där man sitter och begrundar sina synder. Och folk finns det massor av normalt. Små barn som tycker lika mycket som jag att gå och handla. De dock en lite mer direkt metod att visa sitt missnöje som jag har problem med att ta efter. Man får helt enkelt sitta tyst i ett hörn och sura lite lagom mycket.

Sedan har vi shoppingcentra som den sociala samlingspunkten. Små grupper av människor samlas och pratar om ditt och datt. Man får aldrig reda på vad dessa samtal handlar om, men kanske är detta en del av tjusningen i det hela. Hur  som helst så gillar jag att gå omkring och ta lite kort på folk.

På ett shoppingcentra finns det folk från alla grupper i samhället.

På ett shoppingcentra finns det folk från alla grupper i samhället.

Folk på ett shoppingparadis

På ett shoppingcentra finns det folk från alla grupper i samhället.

På ett shoppingcentra finns det folk från alla grupper i samhället.

På ett shoppingcentra finns det folk från alla grupper i samhället.

23 feb

Arkitektur

Ibland har man tur när man tar med sig kameran. I helgen var familjen en sväng till Göteborg och besökte Frölunda torg. Jag har varit där tidigare och det var faktiskt så att jag blivit riktigt fascinerad av den.

Till det yttre så är det bara en enormt tråkig betongklump, på samma sätt som alla andra stora shoppingcentra är. Men när man kommer in i den centrala delen så är hela bygget uppbyggt av riktigt underbara linjer.

Köpcentret invigdes i september 1966 efter sju års byggande och designen stod arkitekterna Hjalmar Klemming och Erik Thelaus för.

Frölunda torg

Frölunda torg

Frölunda torg

19 feb

Vintergatan

Vad mer kan man säga? Mina två döttrar står vid fyrhuset på Stångehuvud och blickar uppåt mot den mäktiga stjärnhimlen.

Vintergatan sett från StångehuvudVintergatan, Stångehuvud, Lysekil,

19 feb

Vintergatan – bluff eller äkta vara?

För några dagar sedan var jag ute på en underbar utflykt. Tillsammans med mina båda döttrar så åkte vi iväg till Stångehuvud för att plåta stjärnor. Ryggsäckarna var packade och varm choklad i termos tillsammans med bullar skulle göra utflykten till ett rent nöje, vilket det även blev.

Jag hade sett en hel del bilder på nätet bland annat från Patric Bergkvist från Lysekil, som visar vintergatan på himlen och jag tycker att dessa bilder är fantastiska, så varför inte försöka ta en bild själv och denna kväll var idealisk.

Efter månader med regn, rusk och snö så öppnade sig äntligen himlen, helt enligt vad väderleksprognoserna utlovade, och när kvällen kom och mörkret lade sig, så fanns det inte ett moln på himlen. Självklart hade jag pluggat lite på vad som skulle kunna ses på himlen. För fråga var, vart ska man försöka ta kortet? Till min hjälp hade jag två fantastiska programvaror.

1) Stellarium. En mjukvara där man anger sin plats, och ger dig möjlighet att se vad som finns på natthimlen i olika väderstreck. Det jag gjorde var att ange platsen, i detta fall Stångehuvud utanför Lysekil, och tittade efter vart vintergatan skulle visa sig. Och denna plats var perfekt för det. Från klockan 19.00 och framöver skulle den visa sig, och Stångehuvud som är en udde, har bara hav runt om, så ljusföroreningar var så små som de kunde bli.

2) TPE eller ”The Photographers Ephemeris” är en mjukvara där man tar reda på, hur solen och månen rör sig på himlen vid en bestämd plats. Välj en plats, och sen får du en grafisk illustration med karta och allt exakt hur solen går ner tills det blir helt mörkt.

Dessa båda program visade sig oumbärliga för att välja plats och förutse vad som skulle ske och de gjorde det perfekt. Det blir helt klart att dessa kommer att användas igen när jag senare i vår går ut för att plåta extrema solnedgångar, för all planering vart man kan ställa sig för att solen ska vara på exakt rätt ställe minskar möjligheten på att vara på fel plats vid fel tid på dygnet.

Jag har nu lagt upp bilden på lite olika sociala medier och många gillar den. Men jag har fått lite frågor på om bilden är riktig. Kanske, tror en del, att jag bara ”terjat” dit stjärnorna och det mesta är bluff.

Här kommer min process från kamera till färdigt resultat.

Bilden som jag nu kommer visa är tagen med följande kamerainställningar:

  • Kamerahus: Canon 5D mk III
  • Bländare: 4.0
  • Slutartid: 30 sekunder
  • ISO: 2000
  • Brnnvidd: 16mm ( använder ett Canon EF 16-35/2,8 L II USM objektiv)
  • Vitbalans: Dagsljus

Här är en skärmdump från Lightroom 5 efter jag importerat bilderna från minneskortet. Den upplysta bilden är helt obearbetad och inget är gjort. Som man ser så är bilden ganska gul i tonen och den nedre delen är upplyst av skräpljus, i detta fall från Kungshamn.

Jag tittade även närmare på bilden och i hög förstoring så ser jag en viss oskärpa på stjärnorna. Detta har orsakats av den långa slutartiden, som gör att stjärnorna flyttar sig på grund av jordens rotation. Detta blir till att fixa en annan gång på plats, men då med minskade slutartider och försöka 20-25 sekunder exponering istället och se om det blir bättreSamlingen av bilder direkt från kameran

Nedan så ser ni en förstoring av denna bild, fortfarande exakt som den såg ut när den kom ut från kameran. Vintergatan innan redigering resultatet efter redigering. Vintergatan på Stångehuvud Nu börjar det roliga. Genom att dra i alla reglage som finns i Lightroom, så ändras ljus och färg i bilden. Bruset i bilden reduceras och hela bilden rätas ut och läggs så gott det går i vågrätt läge. När detta är klart så importeras bilden in i ett annat program där jag börjar jobba med att få bilden bättre.

Jag klonar bort lite ljuspunkter som finns där berget på vänster sida möter himlen. Det är fyrar som lyser i havet och dessa tillförde inget i bilden. Med hjälp av olika verktyg så ökades ljuset i själva vinter gatan upp och justerades i färg. Den övriga delarna av bilden blev antingen ljusare eller tonades ner.

Den ena dotterns huvud var väldigt överexponerat, då en ficklampa lyckades bli riktad just där.  Detta tonades ner och klonades bort. Vidare så gjorde jag en markering för att frilägga himlen från det övriga som finns med på bilden. Efter att lagt till en lagermask, justerat ljus och färg på enbart vintergatan fick jag fram den lite mer. Det handlar alltså om att tona ner delar av bilden och pumpa upp enbart vintergatan.

Så slutresultatet efter en stunds redigering, blev som bilden är nedanför, betydligt bättre! Ja, det är en del redigering, men bilden är så äkta som den kan bli. Små delar har trollats bort, men inget har lagts till i bilden. Slutliga resultatet efter redigering. Vintergatan på Stångehuvud

Så det går att fotografera stjärnor och vintergatan från Lysekil. Kanske någon i stan som vill testa detta med mig och se om man kan dela kunskaper mellan varandra. Jag är öppen för förslag, det är bara att kontakta mig, kanske genom att kommentera inlägget.

05 feb

Norrköping en kväll i februari

Då är man ute på lite jobb igen under några dagar. Fördelen att vara i Östergötland är att man kan skippa hotellrummet och bo hos sonen istället och passa på att umgås lite.

Kvällsfotografering i Norrköping

Rummet han har är litet men det fungerar ganska bra att vara två i det, men det är ju som alla kan förstå inte helt optimalt då han bara har runt 20 kvadrat att leva på inkl hall och toalett.

Denna kväll skippade vi den vanliga rundan ner tills stormarknaden för att fylla på kyl och frys med varor. Istället bar det ut en runda på stan, en enkel middag på en restaurang som heter Enjoy i Knäppingeborg. Ett par riktigt bra IPA och en burgare blev det denna kväll.

04 feb

Panpizza & panpizzaformar: En enkel guide

Jag har en massa funktioner som visar vad folk söker på när de hittar till min lilla blogg.  Det är inte så många besök om dagen, kanske drygt 20 st en bra dag, men månad efter månad bygger det upp en ganska stor besökarkrets.

 

En av de söktermer som återkommer ofta är Panpizza, så jag tänkte ge er som hittat till detta inlägg ett lite mer fylligt reportage om just denna typ av pizza och hur man får till det. Jag är ingen kock så recepten får ni använda på egen risk.

Panpizza, då tänker jag på Pizza Hut, eller liknande typer av pizza. En tjockare botten gräddad i någon typ av form, till skillnad från våra vanliga pizzor som är tunna. Problemet jag upplevde när jag ville börja baka panpizzor var att få tag på formarna. Det var inte lätt, för de flesta företag är grossister till restauranger och pizzerior.

Efter mycket sökande hittade jag ett företag som faktiskt sålde panpizzaformar även till privatpersoner. Vissa som t.ex Caterdirekt säljer formar i storpack för flera 1000-rtals kronor per set, men andra som Bakers (scrolla långt ner på sidan), och där jag köpte formarna från, sålde dem styckvis.

Ett annat problem är att dessa formar kommer i många olika storlekar och med eller utan non-stick beläggning och vad ska man då välja? Själv visste jag att jag skulle ha formarna på grillen så non-stick gick bort direkt på grund av den extrema värmen som kan komma från grillen. Jag tror inte att det är speciellt nyttigt att bränna detta ytlager och få det att fastna i maten, och egentligen handlar det bara om att smörja tillräckligt och ha stora armmuskler när mans ska diska formarna.

Så det blev formar i blåstål, det vill säga utan någon som helst rostskyddsbehandling. Det finns även vad jag kan se rostfria varianter, men hur dessa är vet jag faktiskt inte.

Storleken, 32 cm, valde jag för att passa både grillen och ugnen om jag nu skulle vilja använda båda sätten att tillaga pizzorna på. (återkommer om grill och ugn senare) och antalet jag beställde blev till slut 4 stycken, vilket borde räcka till ett riktigt pizzakalas för många personer.

Mina nyiköpta panpizzaformar från Bakers. 36 cm diameter så de får plats både på grillen och i ugnenPanpizzaformar, inbrända och klara

Förberedelser av nya formar i Blåstål:
Innan jag ens kom på tanken att använda formarna behövdes de diskas ordentligt. Och när det tunna skyddande skiktet av någon typ av olja försvann så blev det rostfläckar direkt. Så tänd på grillen och sen var det bara att smörja in formarna med ett tunt lager av matolja. Jag smorde in insidan först, och lade sedan formarna på riktigt het grill för att bränna in dem ordentligt.  Denna procedur upprepades 3-4 gånger innan jag tyckte att formarna hade bränts in ordentligt.

Några kanske undrar vad det menas med att bränna in en form?
Det är ganska enkelt. Ett tunt lager av matolja, spelar ingen större roll vilken typ, själv använde jag en solrosolja, gnids in på formen. Det är lite som att måla. Hellre många tunna lager än ett tjockt.

Efter detta så lade jag formen på grillen som var riktigt varm. Det som nu händer ser ut som att oljan torkar bort under intensiv rökutveckling. När formen är helt torr, tar man bort den från grillen, låter den svalna och upprepar proceduren några gånger. Ju fler gånger man gör det och ju noggrannare man är att försöka på ett jämt lager, desto bättre blir resultatet. Och set till att både in och utsida bränns in ordentligt.

När denna process är klar kommer ni få en form som ser riktigt ful ut men den kommer garanterat inte att rosta eller bränna fast masten. Och om ni upprepar denna inbränning, kanske varje säsong, så har ni panpizzaformar för resten av ert liv, till skillnad om ni valt en form med non-stick beläggning.

Grill eller ugn?
Jag fick inspiration om just panpizzor på nätet och då skulle de köras på en klotgrill. Det jag upptäckt är att det är jättesvårt att få till en jämn temperatur i grillen. Jag är riktigt bra på att grilla och vill ha 100% kontroll men…

Pizzan på grillen Denna är med Tackoköttfärs och rödlöksfyllning
Pizzan på grillen Denna är med Tackoköttfärs och rödlöksfyllning

Så jag gör såhär. Börja med att köra pizzorna en och en eller om ni har varmluftsugn alla på en gång i en vanlig ugn. Låter tråkigt, men det kommer bli bra, det lovar jag er. När pizzorna i princip är klara, ta ut dem och lägg dem på en medelvarm grill i 5 minuter. Detta gör att man får den läckra röksmaken utan att riskera att botten är kolsvart och fyllningen inte är gräddad.

När pizzorna är klara så låter jag dem vila i ca 10 minuter för att de ska hinna sätta sig lite. Det är en del vätska i fyllningen och tar man och slevar upp dem direkt så blir det bara en riktig sörja av allt.

Pizzasåsen.
Tomatsåsen på pizzan är något jag helst gör själv. Det är extremt enkelt men tar en stund för såsen att koka ihop. Gör så här för 4 panpizzor.

2 burkar krossade tomater hälls i en kastrull. Tillsätt 0,5 dl torkad basilika och 0,5 dl torkad oregano. Häll i en matsked salt. För de riktiga vitlöksälskarna så kan man skiva ner en vitlöksklyfta också, men set till att den är skivad, inte pressad. Låt nu denna blandning koka upp och efter att den kokar låt den småputtra på låg värme i ca 20 minuter. När allt kokat ihop så kör såsen med en mixerstav för att få den helt slät.

Jag ha experimenterat lite med att köra hela konserverade tomater istället för krossade, lagt till lite svartpeppar och även lagt till lite cayennepeppar eller chilipeppar för att få lite mer sting i såsen, men jag tycker nog att ursprungsreceptet är bäst

Pizzan:
Själv använder jag ett recept som jag hittat på Allt om Mats´s hemsida och det låter så här för en pizza bakad i en 32 cm form. Själv tar jag detta recept gånger 4, för att få fyra kompletta pizzor. Perfekt att frysa in så har barnen nåt att ta sig efter solmaten varigt dålig

  • 25 gram jäst
  • 2,5 dl vatten ljummet 37 grader
  • 1 matsked olivolja
  • 1/2 tesked salt
  • 1 matsked bakpulver
  • 6-+7 deciliter vetemjöl special
  • 1 matsked olivolja för att smörja formen
  • 1 stor 32 cm rund form
  1. Finfördela jäst i en bunke och rör ut i ljummet vatten. Tillsätt olja, salt och socker.
  2. Blanda ner vetemjöl blandat med bakpulver. Arbeta till en slät deg. Strö över lite mjöl och ställ att jäsa under bakduk till dubbel storlek, ca 40 min.
  3. Smörj formarna eller formen med olja. Kavla ut degen 1 pizza i samma form som formarna och lägg i botten att jäsa ca 30 min.
  4. Lägg på önskad fyllning och grädda i 225° ca 20 min.

Fyll din pizza:
Det är enkelt att fylla en pizza, och när jag gör det så är det med ganska bra råvaror. De fyra normala versionerna är dessa och alla tilltalar en individ i familjen mer än de andra. På samtliga pizzor använder jag mozzarellas i block för att få den trådiga sega känslan på osten, men det går att använda vilken ost du själv har som favorit.

Panpizza "Pizza Hut style" färdiga för tillagning. Salami, kyckling med curry, Capricciosa samt tacoköttfärs/rödlök
Pizzor färdiga för att först gå in i ugnen, sedan på grillen

Curry och kycklingpizza
Ta 2-3 kycklingfiléer och skär dem i fyrkanter eller småbitar. Stek dem sedan på medelhög värme tills de är helt stekta. Salta lite lätt och häll på mängder med curry. Enligt min egen uppfattning och framförallt dottern som älskar curry så kan det inte bli för mycket. Fördela sedan kyckling/curryröran på pizzan där du först lagt ut tomatsåsen i botten följt av tunt skivad mozzarella och avsluta med jordnötter eller cashewnötter.

Tacopizza med rödlök
Här tar jag 400 gram nötfärs som steks i en stekpanna. Häll i en påse Taco Kryddmix och lite vatten. Stek ihop tills det är färdigstekt. För de djärva kan man även hälla i lite salsa i en styrka som passar just dig. Fördela sedan Tacocurryröran på pizzan där du först lagt ut tomatsåsen i botten följt av tunt skivad mozzarella och avsluta med rikliga mängder av tunt skivad rödlök.

Skinka eller salami pizza
Riktigtr enkel pizza däe man skivar rökt skinka och fördelar den över pizzan. Kanske lite chaminjoner kan läggas till om man nu gillar det. Skinkan kan med fördel bytas ut mot Chorizokorv eller Chorizosalami och då täcker man hela pizzan med salami. Mer ÄR bättre för salamin krymper en del när den tillagas

”Vad frysen har att erbjuda” pizza
Denna pizza är lite varierad. Normalt så brukar det alltid bli en skiva av lövbiff eller något annat kött som sparats från en riktig söndagsmiddag. Dessa rester brukar jag använda på en separat pizza eller som extra fyllning på någon av de andra.

 

 

03 feb

Extremshopping

Det är inte lätt när ens dotter har lite andra intressen än vad det som brukar vara det söm gäller. I detta fall är det den japanska kulturen som står högt i kurs och då blir det till att följa med på lite mer lömska ställen för shopping.

Stövel

 

Bland kläder är det svart som gäller tillsammans med spetsar och annat som man knappt kan tro det går att gå i en normal dag.  Dr Martens kängor är en självklar del, men nitar och läder är ännu inte så påtagligt i hennes garderob.

Så efter besök på både Shock i Göteborg samt SciFi bokhandeln hade hon fått sitt för dagen och man själv känner sig lite utanför jämfört med de andra kunderna man sett i dessa affärer.

02 feb

Västkustväder

Man får försöka bäst man kan när det gäller att ta lite bilder. Vi denna tid på året är vädret en sak man inte kan räkna med att det ska vara bra och så även denna lördag som skulle gå i shoppingens tecken.

Kulen dag i Götebor. Bra att ha kollektivtrafik

Men överallt finns det saker som händer. Det är fullt med spårvagnar, folk som letar efter blommor eller är extremt sugna på semlor, och allt detta kan om man vill bli hyfsade kort.

Nu är jag dessvärre inte en fena på att jobba med gatufotografering. Vet faktiskt inte varför, men det är något som bromsar upp mig. Jag vill kanske inte tränga mig på personerna som står där och gör något, eller så är man lite blyg. Men det hindrar inte att jag i alla fall ska försöka att ta lite bilder, sådär i skymundan.

Gatufotografering i Göteborg Gatufotografering i Göteborg Gatufotografering i Göteborg

01 feb

Gamelstan | Lysekil

Gamelstan i Lysekil vintertid

Den pittoreska gamelstan i Lysekil. Julkortsvacker

31 jan

Evighetsgöra

Detta med snöskottning har denna vinter blivit ett evighetsgöra.

Detta evighetsgöra. Vissa har mindre tur än andra

30 jan

Släggö

Släggö

Släggö sett från kallbadhuset i Lysekil

29 jan

Tacksamt med busstransport

Det är inte så många gånger som en buss är så välkommen som denna dag

Skitväder. Då är en buss välkommen!

28 jan

Kall natt

Kungstorgskyrkan och Lysekils kyrka

Denna kväll, efter att all snö fallit behövde jag röra på benen lite. Tyvärr är det ju så att på kusten är den mest slask och snön syns sällan. Därför tycker jag att det nästan är viktigt att ta tillvara dessa vita kvällar där snön ligger på allt och dämpar ljudet.

Likaså så är det så att jag nästan aldrig har testat vad snön gör med ljuset från hus och gatlyktor. Blir det en annan stämning? Själv tycker jag det. Det var inte enkelt att plåta dessa bilder, men resultatet blev hyfsat, fast det var kallt, det måste jag medge.

28 jan

Kanske läge för en pilsner?

I natt så hände det igen. Snön mer eller mindre vräkte ner. Katten börjar bli riktigt less på all snö och vägrar numer att gå ut mer än korta stunder precis utanför dörren, som om han vill ta en nypa frisk luft.

Tog med mig kameran på en snabb promenad på lunchrasten och hittade lite att föreviga. Men frågan om jag riktigt håller med vinterbadarna, att det  är så himla trevlig att samlas på en snöig brygga och hoppa ner i ett isande vatten.

Likaså, så tror jag knappast att det är någon rusning in på den lokala pizzerian efter en stor, kall plisner.

Lysekils vänner håller koll på temperaturen Dags för en kall pilsner?

26 jan

Danskjävlar på Kv16

För snart ett år sedan köpta jag in en köksmaskin av typen Kitchenaid. Ev svindyr maskin som nog ingen trodde skulle användas mycket. Vi har haft en del maskiner hemmavid genom årens lopp och till och med en Assistent från Electrolux.

Alla dessa maskiner har varit inträde i något skåp, oftast längst in, och nästan aldrig tagits fram, för det är helt enkelt bökig, och en kniv eller visp går både fortare och enklare. Känner ni igen Er? Men med denna maskin skulle det bli ändring på nyttjandegraden.

Sagt och gjort, maskinen placerades köksbänken, alltid redo att användas och använts har den gjort. I snitt så körs den två gånger i veckan. Det kan vara allt från knåda en deg, riva rotsaker eller vispa ihop något annat gott.

Igår bestämde jag mig för att göra ett nytt bröd. Valet föll på det klassiska danska rågbrödet som alla hemmavid älskar. Och det var nog tur att vi hade en stor hushållsmaskin, för degen skulle knådas i 30 minuter och med en dubbel sats surdegsgrund så har nu maskinen gått i över en timme denna morgon.

Tyvärr tror jag nog att detta är vad den klarar av maximalt, för hela fördelen blev riktigt var, faktiskt så varm att det inte gick att lyfta upp den.Men bra blev det och är är en liten bild på mina första danska rågbröd. Hoppas att det smakar lika bra som den set ut.

image

24 jan

Ny design

Då var det dags att ändra sig lite. För lite förnyelse mår alla bra av.

Det som blev gjort är att jag ändrat till ett nytt WordPress tema och jag håller på att pilla lite med detta så allt ska fungera så bra som det bara går. Än är jag inte helt nöjd så det kanske blir både små och stora förändringar i den närmaste framtiden.

Så, kom in med jämna mellanrum så får vi se hur slutresultatet blir.

18 jan

Ibland är man dum i huvudet!

Som sagt, ibland tänker man inte efter i sin strävan att göra något nytt. Och denna dag var verkligen en sådan.

Vinter på Stångehuvud, Lysekil

Dagen och framförallt natten innan så hade snön kommit i enorma mängder. Totalt hade vi runt 40 cm snö som lagt sig över hela Lysekil. Själv gillar jag väl snön som de flesta vuxna gör, tråkigt att skotta, men det är ju vinter. Idén jag fick i mitt huvud var att åka ut till Stångehuvud på lunchen och försöka ta lite bilder när hela naturreservatet badar i orörd snö. Normalt är det alltid massor av folk som springer omkring där, så snön blir alltid nedtrampad, och jag vill ha den där orörda känslan i de bilder jag tänkte ta.

Sagt och gjort, iväg bar det. Vandringen gick ner mot Munkevik och jag följde en lite stig som några personer hade trampat upp. Inga problem alls. När jag väl kom ner till sjön så var vyn exakt som jag ville ha, inga spår i snön, vacker och vitt. Perfekt. Korten togs och jag var nöjd. Men kanske, dök det upp i mitt huvud, att fortsätt promenaden upp till fyrhuset längst ute på klipporna. Det var där som jag borde fattat att det inte var den mest briljanta idén jag fått den sista tiden.

Det gick ett spår mot fyrhuset. En ensam vandrare hade varit före mig och han kunde sina stigar, det var helt klar. Men att följa dessa fotsteg in snön som bitvis blåst ihop i drivor var inte enkelt. På andra ställen var det betydligt mindre snö, men hela området är enbart röda släta klippor, och dessa blev bitvis inte helt enkla att klättra i för den is som ligger under snön gjorde allt otroligt halt. Så ibland halkade man ner från en klippa mer i en driva av meterhög nysnö. Ibland var man rädd att man skulle ramla ner i en ravin och så fortsatte hela vandringen. Behöver jag en nämna hur mycket snö jag hade i skorna och vilket skick strumpor och byxor var i? Troligtvis inte.

Men bilder blev det, och snön var orörd och skor, strumpor och byxor gick att torka.

15 jan

Motion

Det kom en del snö inatt. Så det blir fram med skyffeln och börja skotta. Tur man har sin egen bil i garaget för det underlättade en hel del.

Snöklädd Volvo

14 jan

Ingen vidare lunchpromenad

Normalt brukar jag ta och gå ute en sväng på lunchen. Det är för mig ett bra sätt att få lite energi efter en förmiddag på kontoret. eftermiddagen går mycket lättare efter att fått sett ljuset och fått lite frisk luft. Idag däremot så var jag tveksam till att gå ut. Jag börjar komma upp i den åldern när man börjar bli lite harig beträffande halka och snö. För snön har kommit!

Rinkenäs, Lysekil efter snön kommit

Men varför bryta en god vana? Kameran, som alltid är med packades in i en påse för att sedan tas med på en 10 minuters promenad ut till Rinkenäs. Normalt när man är på denna plats så brukar solen skina och vattnet vara över 20 grader, men idag var läget lite annorlunda.

Det blev att tänka lite i andra banor och fokusera på molnen, de snötäckta klipporna och det isande havet, och det var inte svårt, för överallt man såg hade vinden piskat snön mot de röda granitklipporna. Molnen låg extremt tjocka borta över horisonten och det mesta av vyerna var mer så att man ville in i stugvärmen med en kopp choklad.

Här kommer några bilder från promenaden.

13 jan

Bergsgeten

Som jag lovade så kommer det ett litet inlägg från helgen övningar tillsammans med yngsta dottern och vår tur ner till Valbodalen och Valboholmen.

Skuggfotografen på Valboholmen i Lysekil

Så denna söndag blev det till att utforska hela ön. Visst, man hade varit där för många år sedan, och visste att det var vackert men just denna gång tänkte jag rekognosera för att ta en speciell bild.

Det jag har som målsättning är att ta en bild på havet, klipporna och solen med extremt lång slutartid. Detta kommer då ge vattnet en väldigt utsuddad effekt. För att lyckas med det så måste jag dock ha sk. ND filter monterade på kameran och dessa ska enligt plan införskaffas under våren.

Men viktigast är själva motivet. Jag vill ta detta kort med kameran lågt ner, nästan i markplan. Vattnet och klipporna ska se ut på ett visst sätt, allt noga uttänkt. Och denna gång var uppgiften att hitta just denna plats. Naturligtvis är jag fullt medveten att det inte skulle lyckas denna första vandring utan det kommer krävas en hel del försök till. Men ett ställe hittade jag, och med lite mer tester på kameravinklar, höjder och allmänt experimenterade, kanske kan en av platserna faktiskt bli som jag tänker mig bilden inne i mitt huvud, en varm sommarkväll.

12 jan

Soptippen

Idag hade vädret förändrat sig ordentligt. Borta vart alla regntunga moln och temperaturer på runt 10 grader. Istället så hade molnen skingrats och temperaturen ramlat ner till runt fyra minus´grader. En perfekt dag att ta sig en liten utflykt på, tyckte jag och yngsta dottern. Mer om denna utflykt kommer i ett senare inlägg.

Hur som helst, så upptäckte vi en liten vik utanför stan. Och det var föga förvånande en riktig soptipp. För när vintern sätter in så började det normalt blåsa och alla sopor som slängs i sjön i hela Atlanten verkar driva in längs Bohuskusten.

Detta är ett känt problem. Kommunerna satsar varje år mycket pengar på att rensa i alla fall de mest åtkomliga ställena på kusten, men många ställen blir ostädade år ut och år in. Hur det är med den vik vi hittade veta jag inte, men det fanns en hel del roliga saker att titta på och en hel som förvånade oss.

Förutom massor av virke och annat trämaterial så var det en hel del dunkar uppspolade. En av dessa blev jag lite förvånad över att den innehållit fosforsyra. Det lät inte helt trevligt att hantera den typen av substans. Än mer förvånad blev jag när den tillverkats av Pepsi-Cola. Kanske är detta något vi får i oss när vi dricker en kall Cola på sommaren, vem vet

Valboholmen, Lysekil januari 2014

Soptippen på Valboholmen, Lysekil januari 2014

Soptippen på Valboholmen, Lysekil januari 2014

Soptippen på Valboholmen, Lysekil januari 2014

Soptippen på Valboholmen, Lysekil januari 2014

 

 

 

05 jan

HDR med Canon 5D mk3

Idag blev det en kort tur till mina vänner vid andra dammen. Kameran togs med efter jag igår kväll pluggat lite om dess funktioner och upptäckte HDR möjligheten.

HDR, eller High Dynamic Range, är en bildstil jag faktiskt inte gillar speciellt mycket. Bilderna blir enligt mig själv extremt färggranna och liknar mer en överdriven pastellmålning. Men det kan vara bra att testa och se vad det ger för resultat direkt ur kameran.

Faktum är att jag blev ganska överraskad över vad resultatet blev. Nu var det bara några provfoton jag tog, men intensiteten i bilderna och färgerna blev riktigt fina jämfört med de jag tog med normala inställningar. Jag försökte sedan få de vanliga bilderna att ”poppa” upp på samma sätt som de kameran gjorde om till HDR men det blev inget vidare.

Här kommer några bilder, och jag misstänker att det är lätt att se vilka som är HDR

Trötemyren i Lysekil (normal bild)

Rotemyren i Lysekil (HDR bild)

Rotemyren i Lysekil (HDR bild)

Rotemyren i Lysekil (HDR bild)

Klicka på bilderna för att se en större version

05 jan

Blinda höns

I går kväll blev jag rastlös. Kanske för många dagars ledighet eller liknande. Så jag fick jaga upp yngsta dottern ur sin säng där hon tittade på såpor i datorn på samma sätt hon gjort hela jullovet. Vi ska ut och plåta!

Ett problem var att det var becksvart ute. Men idén var att dra ner till Valbodalen, som är en fritidshamn, och försöka på lite mer av nattfotografering. Jag vet att det är en del lampor och annan belysning där så kanske kunde det gå. Men det var inte lätt.

Lamporna var inte lika många som jag hade i minnet och bryggorna svinhala. Till det så blåste det riktigt ordentligt, så många av bilderna blev suddiga på grund av stativet rörde sig, och det säger en del om vindhastigheten, för de saker jag har är riktigt stabila och rör sig inte lätt.

Efter detta lite trevande första försök gick färden ner till Gamelstan i Lysekil och dess gränder. Här var ljuset lite mer acceptabelt, och vinden hade försvunnit. Så det blev några bra bilder får ett Lysekil där alla försöker få lite julstämning fast det är 8 grader varmt.

Valbodalen, Lysekil

Gamelstan, Lysekil i gatuljus

Gamelstan, Lysekil i gatuljus

Gamelstan, Lysekil i gatuljus

Klicka på bilderna för att se dem i ett större format

04 jan

Solen tittar fram…

Usch. December 2013 kommer gå till historien som en av de regnigaste på länge. Inte en dag har gått utan att himlen mer eller mindre öppnat sig. Mina promenader och min löpträning har definitivt blivit lidande för det är inte många kilometer som loggats. Så det är bara att ta chansen att komma ut nu när solen helt plötsligt tittade fram några timmar.

Egentligen skulle jag och frugan bara ner till stan och handla lite, men av någon anledning tog jag med kameran. Lite bilder blev det och jag försökte fokusera lite på hus och andra byggnader. Men det dyker naturligtvis upp problem.

Jag kan väl säga att jag behärskar men gamla 7D kamera ganska bra. Med ett 24-70mm objektiv på denna kamera så är vidvinkeldelen inte extrem stor. Så, när detta objektiv skruvades fast på den nya kameran som har full storlek på sensorn, blev detta med vidvinkel ett större problem.

Det som händer att man får en ganska stor förskjutning av perspektivet. Husen är raka på mitten, medan sidorna lutar inåt. Allt ser förvrängt ut. Detta problem är jag naturligtvis medveten om, men att det skulle bli så påtagligt var jag nog inte beredd på. Och problemet kommer bli ännu värre med mitt nya 16-35 mm objektiv. Så det blir till att jobba lite i Lightroom och dess justeringsfunktioner och tänka på hur man plåtar i framtiden.

 

 

%d bloggare gillar detta: