28 jul

När vind och moln är perfekta

Ibland har man bara en sån där tur som bara dårar kan ha.

Jag har jagat moln länge nu, men inte riktigt hittat rätt. Jag har varit ute när det varit tunga gråa moln, ute när det varit massor av vita fluffiga saker på himlen, mörka åskmoln men det har alltid varit något fel på dessa i kombination med vinden. Vinden har varit för stark, för svag eller så har den kommit från fel riktning. Men i tisdags blev allt helt rätt.

Solnedgång utanför Sivik, Lysekil

Visst solnedgången var fantastisk, men det ska den väl vara om man är på Bohuskusten, för här hittar man nog de vackraste solnedgångar denna planet kan få till. Men dessa bilder har jag fotograferat förut, och fått betydligt finare bilder än den ovan.

Nej, det är långa slutartider jag är frälst i och efter en hel del provbilder började jag så smått röra mig runt ett område på kanske 10×10 meter. Större område jobbar jag inte med när jag är ute en kväll. Jag testar bildvinklar, olika höjder på stativet och letar efter en komposition som är bra.

Tyvärr så var solen bitvis ganska stark fast jag hade jättemörka filter över kameralinsen Jag fick mona långa slutartider, men solen brändes ut totalt på bilderna. Ett exempel är detta.

Långa slutartider fixar till molnen, men solen bränner igenom

Men genom att stå kvar på exakt samma plats och bara vrida kameran 90 grader åt vänster får man en helt annan vy. Nu är solen utanför synhåll och molnen kommer rake emot mig. Jag tar en bild, och det jag ser i kamerans display gör mig varm. Kompositionen var det närmaste perfekt i mina ögen och molnen, jösses, vilka moln.

Det jag försöker förmedla är att vara på en och samma plats under mer eller mindre en hel kväll är inga problem. Visst, man får kanske välja platsen och undersöka den lite om den åtminstone har lite potential att producera bilder och i Lysekil är det inte så svårt. Klippor och hav finns överallt. Men när man väl är där så är det bara små justeringar som behövs mellan en halvkass bild och en riktigt bra.

Alla bilder är tagna med en canon 5D mk III, Samyang 24mm f/1.4 och stativ. Slutartiderna är mellan 2-3 minuter och bländaren är f/16

Här kommer slutresultatet, inte så tokigt, eller hur?

Ibland blir allt rätt med långa slutartider. Moln och vind sammarbetar utanför Sivik, Lysekil

11 jan

Drag under galoscherna

Så här års brukar vi på kusten vara ganska utsatta för vädrets makter. Hittills i vinter har vi väl haft 2-3 klass 2 varningar från SMHI men det mest har varit falskt alarm. De har varnat för kraftiga vindar, men antingen har vindstråken tagit en annan väg eller så har stormen lugnat ner sig ordentligt innan den gick iland på Bohuskusten.

I helgen kom en ny varning, denna gång för Egon. Vi var väl inte speciellt imponerade, men gick ändå ut på klipporna för att möta ovädret, och denna gång måste jag säga det hade potential. Jäklar vad det blåste! Vattnet slog över klipporna och bildade höga kaskader, upp till 10 meter i höjd, och sen blåste allt in på land. Kastvindarna var så hårda så att man ibland tappade balansen, och kameralinsen den var ren i ungefär 2-3 kort innan den blev mjölkvit på grund av allt salt. Så nog är Stångehuvud i Lysekil en mäktig plats när det stormar. Enligt mätarna så kom Egon upp i drygt 25 m/s i medelvind och 39 meter i byvinden, viket är ganska imponerande. Det blåste såpass mycket att vattnet i toalettstolen gungade fram och tillbaka som det hade varit någon som stod och tippade stolen fram och tillbaka. Imponerande.

Ni kanske kan tycka att jag är lite väl avspänd i mitt förhållande till stormvindar? Det har faktiskt sina skäl. Här ute, längst ute vid klipporna där havet kommer in med all sin kraft är vi vana vid blåsigt väder. Vi får ett antal stormar per år, och de gör ingen större skada.

De vindar som orsakar kaos längre in på land, passerar, kanske inte obemärkt förbi, men i alla fall utan några problem. Det hela beror just på att vi är så vana. Vi har inga träd som kan blåsa ner, och de träd som finns står skyddade. Allt löst som kan blåsa sönder har redan blåst bort eller är nu ordentligt fastspikat. Visst finns det tillfällen som några tegelpannor blåser av taken eller plåtar lossnar i vinden, men i det stora hela så är det ganska odramatiskt, jämfört med krigsrubrikerna i tidningarna.

Nu har jag dock en sak att vara lite orolig för, denna första riktiga storm denna säsong. Jag bytte taket på huset i våras, och nu har det fått bekänna färg. Har snickarna fuskat bara så lite, så kommer det att märkas. Ligger bara en tegelpanna lite, lite fel så kan det orsaka en kedjereaktion. Så vi får väl se hur det ser ut, och om man får ta fram stegen senare idag.

Stormen Egon slår till mot Lysekil i januari 2015

Visst, man kan väl utnyttja vädret, men detta är kanske inte så smart. Watrerjetski i stormAtt köra Jetski i full storm är kanske inte något jag skulle gjort i detta väder, men det finns folk som gör det. De måste lite ordentligt på sina maskiner, för ett motorstopp i denna sjön kan inte vara så kul!

 

 

Visst, man kan väl utnyttja vädret, men detta är kanske inte så smart. Watrerjetski i storm
Jetski på väg in i hamnen, men det är grov sjö fortfarande

Stormen Egon slår till mot Lysekil i januari 2015

Stormen Egon slår till mot Lysekil i januari 2015

28 jan

Kall natt

Kungstorgskyrkan och Lysekils kyrka

Denna kväll, efter att all snö fallit behövde jag röra på benen lite. Tyvärr är det ju så att på kusten är den mest slask och snön syns sällan. Därför tycker jag att det nästan är viktigt att ta tillvara dessa vita kvällar där snön ligger på allt och dämpar ljudet.

Likaså så är det så att jag nästan aldrig har testat vad snön gör med ljuset från hus och gatlyktor. Blir det en annan stämning? Själv tycker jag det. Det var inte enkelt att plåta dessa bilder, men resultatet blev hyfsat, fast det var kallt, det måste jag medge.

23 jul

The Professionals

The Professionals

Som vanligt på sommaren så brukar det bli en tur ut i Bohusläns skärgård, och detta år är inget undantag.  Här kommer ett litet smakprov innan alla bilder är redigerade.

 

11 sep

Höst på kusten

Behövs kanske inte mer förklaring än rubriken. När klipporna och havet antar mer eller mindre samma gråa nyans, då vet man att hösten anlänt

Bild: © Hanna Ohlson | Redigering: Pär Ohlson

12 feb

Strålande sol

Nu kan man börja hoppas. Eller ändå inte. Efter ett tag med mildväder som i princip smält bort all snö, så kom kylan tillbaka, och det ordentligt. Minus 11 grader på morgonen, men solen var framme och himlen var klarblå.

Utan vind och nu när solen värmer mitt på dagen, var det underbart att ta med sig Hanna och kusinen Gustav ut på lite vandringar runt om i Lysekil. Gustav som också börjat fotografera lite lätt, var strålande glad att få se kusten med alla dess klippor. Det blev ännu bättre när han fick låna ett långt teleobjektiv och leka med.

[nggallery id=63]

31 dec

Himlen brinner

Jag tror bestämt att fyrverkerierna inför nyåret tjuvstartade lite grand. Här kommer några bilder som Hanna tog vid 16-tiden på nyårsaftonen.

[nggallery id=68]

Foto: Hanna Ohlson

%d bloggare gillar detta: