15 jul

Risker

Risker måste man ibland utsätta sig för och ibland gäller detta att göra en analys av just dessa risker för att fatta ett förnuftigt beslut.

Som jag tidigare skrivit så ligger jag ute med en faktura till en av de lokala organisationerna. Advokaten bestrider allt och i och med att advokaten gjort det så är fakturan inte längre som en vanlig räkning. Om jag nu vill få betalt för denna faktura måste jag driva frågan vidare i tingsrätten och då uppkommer just en riskanalys.

Efter att rådfrågat min vän i storstaden som jobbat som åklagare i 25 år så kommer man fram till att dra allt inför tinget för ett skitbelopp som detta ändå är, är ingen större ide. Mina kostnader för advokat skulle vida överstiga fakturans belopp. Chanserna att vinna i målet bedöms till ca 80% men jag tror ändå att utsätta sig för en långdragen tvist är inget någon behöver.

Lite kul är det dock att se advokatens kommentar, där klubben är helt ovetande om att de ska använda affischen som marknadsföring utomhus. Det nekar helt och hållet att de haft detta syfte. Fast efter en tur ute på stan idag är centrum nedlusat med affischer om matchen. Fast det kanske var en idé jag gav dem.
Än en gång så tycker jag att de kunde frågat om de fick använda bilden, men hittills så har det inte ens kommit ett samtal att de ber om ursäkt för sin lilla fadäs.

Hoppas att de i alla fall begärt tillstånd av de som är på den tryckta affischen. För om inte de har det så kan de åka på en riktig stämning av personerna som visas på bilden. Fast det är inte mitt problem.

08 jul

Storsläggan

Ibland blir man mer än förvånad över hur de som är professionella beter sig.
Det hela började för några år sedan då jag gick på ett evenemang som anordnats av en lokal förening. I evenemanget deltog en hel del kända personer och jag hade naturligtvis kameran med och avtryckarfingret fick snabbt blåsor. En hel del kort blev det.
När jag någon dag senare fick en fråga från föreningen om att låna en del ut bilderna till deras hemsidas bildgalleri, så var det väl inget märkvärdigt med det. Bilderna låg i galleriet i flera år och om någon tittade på dem vet jag inte.

Förra vecka kom jag hem till lunch som vanligt. Det som inte var vanligt denna dag var att mina båda döttrar var fly förbannade och efter ett tag utredande fick jag klart för mig att föreningen i fråga helt sonika snott en av bilderna och använt den i en reklamaffisch för ett nytt evenemang med mer eller mindre samma kända deltagare. Detta utan att ens fråga.

När man studerar reklamen lite närmare framgår att man ska köpa biljetter till evenemanget och de kostar troligtvis runt 100 lappen styck. Med mål att ta in runt 1000 personer så blir det en liten nätt summa som bollas med av föreningen i fråga. Och jag ska tydligen bara vara nöjd och glad för att de använder min bild för ändamålet.

Hur löser man nu detta problem. Min lösning hette faktura. Så efter lite googlande hittades en prislista från fotografernas riksförbund, och där framgick vad varje bild kostar att använda kommersiellt. Till exempel kostar det 4500,00 att använda en bild till affischer eller utomhusreklam, 2500,00 att lägga upp bilden i ett reklamsammanhang på hemsidan och sen tillkommer en avgift för att de använt bilden utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren, det vill säga mig. Totalt landade fakturan på drygt 11.000,00. Och beloppet är fastställt helt enligt alla principer som fotografer normalt använder.
Jag misstänkte att det skulle bli liv i luckan när denna faktura kom fram, men det som hände var faktiskt värre än jag någonsin kunnat föreställa mig. För i veckan kom det ett brev från en advokat. Denna advokat tyckte att mina krav var ogrundade och krävde att jag genast skulle avstå mina krav till föreningen. Advokaten ifrågasätter till och med att jag har rättigheterna till bilden, men det är kanske något han måste göra i sin yrkesutövning.

Jag tog nu kontakt med denna advokat och förklarade situationen och vi får väl se vad som händer senare under sommaren. För än så länge är fakturan aktiv, och ska betalas.
Tänk vad mycket enklare det hade varit om de kunde frågat först. Då hade man till och med varit stolt att få bidra med en bild gratis.

Här är originalbilden och brevet från advokaten, lite redigerat för att inte föreningen ska bli allt för uthängd

09 jan

Lite skit rensar inte alltid magen

Det är ganska sorgligt att se hur några få kan förstöra så mycket.

Jag vet inte riktigt om jag nämnt det förut, men för runt 1,5 år sedan så orsakade vissa personer i min och min familjs omgivning ett riktigt helvete för oss alla. Mobbning, baktalande, ryktesspridning och allt annat som hör till, gjordes möjligt genom att vi som familj valde att hålla en konflikt inom den zon som konflikten gällde. Detta innebar konkret att vi inte gick ut och spred vår historia runt om, till de vi kunde, utan ville ha en lösning så enkelt som möjligt. Tyvärr hade motpartens deltagare inte riktigt samma åsikt utan gjorde precis tvärtom, och innan vi lyckades se detta så var en mer eller mindre obotlig skada skedd. Under sex månader så fick man slåss med skola och alla andra runt omkring för att få stopp på allt elände.

Sorgligt är att exakt samma sak händer nu igen. Denna gång är det ledarna i dotterns idrottslag som drabbas. Samma terror, samma ryktesspridning, samma sätt att göra allt så att konflikten inte hålls innanför de ramar som den borde hanteras runt. Men än en gång så gör motparten sitt bästa att starta rykten, prata för sin sak med allt och alla samt att se till att skaffa sig en så bra position som det går. Lögnerna rullar runt och till slut vet inte någon vad som är fram eller bak på alla frågor.

Varför blir det detta resultat? Min förklaring är extremt revirpinkande och att försöka få en högre status än man har. Kanske också att bli sedd, för det verkar vara ett stort problem. Att fila på sanningen övergår snabbt till rena lögner och de 14-åriga ungdomar som hör allt detta, dag ut och dag in, utan att någon vill eller vågar säga emot gör det hela möjligt och vips är allt ett enda grått moln av ord som ingen vet hur man ska tolka, och då väljer man den enda vägen man kan och lyssnar på de som ropar högst.

I det senaste fallet, till skillnad från det jag och min familj själva upplevde, verkar det som att motparten nu fått ordentligt motstånd. Runt om ifrågasätter allt fler om det som ryktas verkligen är sant och riktigt. Den kritik som är roten till allt, är den verkligen korrekt och sättet kampanjen framförts på, är det verkligen rätt? Men vis av egen erfarenhet, så är stor skada redan skedd, för där ute så är snacket igång och rykten sprids som maskrosfrön och är snart redo att gro.

Men skadan är redan skedd! Två ledare tackar för sig och laget står utan både tränare och ledare. Föräldrar är undrande hur detta kunde hända och spelarna själva, är när detta skrivs, är ganska ovetande om vad som hänt, men kommer säkerligen att bli varse. Seriespelet under våren kanske kan lösa sig eller så får det skrotas helt och hållet. De cuper som laget sett fram emot under 2012, vill någon vuxen ta detta ansvar och riskera att utsätta sig för en eventuell kampanj själva. Vi får se hur det går.

Idag är man, mitt i all bedrövelse över att allt återupprepas igen, lite skadeglad. Får man vara det? För känslan säger att man själv hade rätt första gången, fast ingen lyssnade, och man fick ta stora konsekvenser över att man handlade enligt instruktionsbokens kapitel 1A. Det känns faktiskt skönt att det är andra som drabbas av eländet, så de får se hur det är att vara utsatt för denna typ av kampanjer som är omöjligt att komma hel ur. För den skada som själv drabbade min familj kommer aldrig att läka.

Så oavsett vad som sägs, och oavsett vad som är sunt förnuft eller görs i bästa vilja, kommer det alltid slå tillbaka mot en själv är min och min familjs lärdom av det hela. För idag är man luttrad och skiter högaktningsfullt i hur andra hade det och att hjälpa till för att andra kanske råkat illa ut är inte att tänka på. Sköt dig själv är erfarenheten man lärt sig den hårda vägen.
För det är väl så alla vill vara? Eller hur?

Lite mer läsning inom detta ämne:

 

22 Dec

Kvävd debatt

Det är inte alla gånger lätt att ha sitt barn i en förening.

Yngsta dottern är medlem i Lysekils handbollsklubb och hon har genom åren älskat handbollen, men som som med alla föreningar har man ett en tight grupp som styr och ställer lite efter eget behag. Nu ska jag tydligt säga, att hur de ledande personerna sköter klubben vet jag inte mycket om, och ska också påpeka att jag bara är en förälder och inte själv är medlem i föreningen och därför inte har något att säga till om ej heller möjlighet att kräva saker av klubben.

Sista veckan dök det upp en faktura som skulle betalas. Klubben hänvisade till en policy som fanns att läsa på hemsidan, men vare sig föräldrar eller tränare var informerade om denna kostnad. Klubben körde helt enkelt en lite ful grej, och skrev in detta påslag, och hoppades på det bästa.

Själv var jag ganska kritiskt till detta men väljer att skriva ett litet surt inlägg på lagets hemsida, och efter det, betala räkningen. Lugnet råder igen, kunde man tro men icke. Tydligen var det fler som reagerade på denna debitering och hade synpunkter över information från klubben och detta vräktes fram ordentligt i klubbens gästbok.
Kommentarerna skrevs ner (dock inte av mig själv) och bemöttes av olika personer i klubbens styrelse och andra engagerade tränare och föräldrar. En tillsynes sund debatt utan några större påhopp av personlig karaktär. Vissa personer hävdade att lagen och spelarna får utdelning för de pengar de betalar in, och det jobb de gör åt klubben, medan andra påpekade att spelare och föräldrar ÄR klubben och att alla måste arbeta tillsammans för att lösa alla ekonomiska frågor.

Allt detta kan man naturligtvis hålla med om. Barnen som spelar i klubbens lag och är därför medlemmar, och därför ställer föräldrar upp för att dra in pengar åt klubben som betalar vissa bitar som hallhyror och domarkostnader. Allt kostar pengar i samhället idag, och en liten handbollsklubb är inget undantag. Men det som de kritiska rösterna ville veta var pengarna tar vägen och varför ingen information kommer från styrelsen. Då gör klubben ett enormt misstag.

Istället för att aktivt gå ut och besvara frågorna samt att förklara sig och sin policy stänger man helt enkelt ner debatten. Enkelt och säkert tycker säkert de som gjorde det, men detta skapar ännu mer frustration och ger ett intryck att den styrelse som är vald, helt enkelt inte vill ha någon som granskar vad de gör. Besluten tas av dem, och ingen får ifrågasätta besluten. Och om någon har en avvikande mening, så stryper man debatten på det sätt man finner lämpligast.

Som jag sa så är jag själv inte medlem i föreningen, och kommer därför inte att ha krav på att få insyn i klubbens ekonomi eller beslut, men det sätt som föreningen agerar när det gäller informationsflödet har mycket i övrigt att önska. Att bara lägga ut ett dokument på en hemsida och tro att alla ska läsa detta och förstå innehållet är extremt naivt. Likaså undrar man hur många föräldrar (medlemmar eller inte) som är aktiva och läser föreningens hemsida. Att dölja sig bakom en enkel länk är ganska fegt och när debatten drar igång, och det börjar osa hett, bara stänga ner en gästbok där debatten pågår, är inte bara omoget och fegt, utan bidrar också till ännu mer misstänksamhet och bidrar till att ledningen i föreningen inte vill ha kritik och där är ”vi mot dem”.

Hur ska man då lösa dessa frågor? Ganska enkelt tycker jag. Att vara proaktiv och gå ut med information, besvara frågor, uppmuntra debatten, kalla till möten, vara lyhörd, för som man sa innan allt tystades ner. Spelare och föräldrar är klubben och föreningen. Utan dessa finns det ingen som är medlemmar i en styrelse. Inga som kan dra in pengar för verksamheten, inga kom kör sina barn till matcher och träningar. Det finns ingen klubb. Men att strypa debatten tror jag inte kommer att fungera.

Att vara medlem i en klubb eller förening, och dessutom arbeta i en styrelse genererar extremt mycket arbete. All heder till de som vill och orkar genomföra detta betydelsefulla jobb. Inlägget är ingen kritik till er, utan mer ett förslag i hur man kan vara öppen och försöka få en förening att sprida sin policy och få alla att vandra åt samma håll, för som alla vet, har man ingen information tillgänglig så börjar ryktena att gå och en fjäder blir väldigt lätt en höna!

31 aug

Bildmanipulation?

Vad är bildmanipulation?

Alla har väl sett de fotomodeller i tidningarna eller på reklamplank runt om. Långa extremt smala och med en hy som är lenare än silke. Resultatet av ett extremt sunt leverne eller mängder med smink? Knappast! Då är det nog mer att en bildredaktör dragit duktigt i reglagen i Photoshop. Alla vet om att dessa bilder är manipulerade. De flesta accepterar det i det tysta och många har till och med modellerna som ideal och förebilder hur man ska se ut.

Själv håller redaktör´n inte på med så mycket modefotografering men lite har man testat. Var till exempel ute på bryggorna tillsammans med kompisen Jens från Falun och plåtade grannfamiljen. Allt gick bra men det behövdes lite retusch på ansikten, för att denna familjebild skulle tryckas upp stort och ges bort till släkten. Ska då en liten kvissla som oturligt dök upp på morgonen få vara med på bilden? Eller ska de extremt mörka påsarna under ögonen dra till sig allt intresse? Redaktören själv tycker att denna typ av bildmanipulation är hel acceptabel men reklambildernas förvanskning av sina modeller tycker han är förkastlig.

Före & efter
Korrekt? Påsarna under ögonen på ett familjeporträtt?

Och vad är då skillnaden? Varför är det ena acceptabelt och inte det andra? Nu börjar man tveka på svaret. Är det ok att manipulera bilder eller inte? Mitt snabba svar är naturligtvis att förbättra är normalt och att ändra inte är det. Men vad är skillnaden? I mitt sätt att se det är en förbättring t.ex en finne på näsan som kommit dit på morgonen eller ett grässtrå som av någon anledning lagt sig framför linsen när man låg ner och tog en bild från marknivå. Där förändrar vi inte motivet, utan återställer vad som är en naturlig presentation. Finnen på näsan växte ut snabbt och försvinner lika snabbt. Ståt kunde lika gärna blåsa bort 5 sekunder senare.

Vattenfallet

Rätt eller fel. Skulle gräset i förgrunden varit kvar?

Fotomodellen ser dock onaturlig ut. Dra i kroppen för att göra den lång och smal, Öka volymen på vissa kroppsdelar och minska andra. Smeta bort varje linje i ansiktet så modellen ser helt slät ut utan en enda por. Det anser jag är att göra om allt till oigenkännlighet och skapa en ny modell.

De senaste dagarna har det uppkommit en ganska hets och intensiv debatt om manipulerade naturbilder på olika forum. Terje Hellesö¸ från Norge, en mycket respekterad naturfotograf har anklagats att manipulera sina bilder. Lodjur som är inklistrade i sin miljö. Fåglar som flyger och avbildas perfekt. Alla dessa foton som förekommer runt om på forumen anger att de är ”äkta”. Inte ens ljus eller skärpa ska ha rörts utan allt kommer direkt från kameran, ungefär som en diabild kom fram för några år sedan. Och nu ifrågasätter kollegorna äktheten.

Jag ska inte gå närmare in på vad som är rätt eller fel i dessa fall, men om det är så att man klistrat in ett djur in en miljö så är det väl helt acceptabelt på samma sätt som man manipulerar allt annat i en dator. Men att inte ange att det faktiskt är frågan om en manipulation där går gränsen.

Debatten pågår här:
Fotosidan aritkel 1
Fotosidan artikel 2
Gunnar Glöersen från jägareförbundet

%d bloggare gillar detta: