15 Nov

Natt i London

Jag trodde i min enfald att när mörkret la sig över storstaden skulle det bli lite lugnare med folk som springer omkring och stör en liten amatörfotograf.  Så blev det inte.

Jag och dottern drog iväg en av kvällarna och målet var att försöka fotografera Londons mest kända byggnader på natten  så att dess ljus kommer fram. Jag har letat  en hel del påå nätet och hittat riktigt fina bilder på bland annat Big Ben, och detta tänkte jag försöka göra med.

Nu blev det som det blev. De platser som man kunde ta kort från var antingen avspärrade och vaktade av poliser med k-pistar, och det kändes liksom att det inte var läge att fråga om man fick gå in och rigga upp ett stativ där. Och där de inte stod var det turister. Jösses vad turister. Om jag ställt mig där så hade jag och dottern blivit nersprungna och slutat som en blöt fläck på asfalten.

Piccadilly Circus by night
Piccadilly Circus var inte folktomt, det är säkert.

Ta till exempel Piccadilly Circus. Där gick det inte att ställa upp ett stativ. Det blev till att försöka fotografera handhållet. Nu var väl denna plats inte speciell jämfört med i princip alla gator och torg inne i centrala stan. Det var trångt.

 

Bigben och alla dubbeldäckare på natten
Big Ben och bussarna

House of Parlament och Big Ben var lite annorlunda. Här var många platser avspärrade och trottoarerna far fullpackade med folk. Men här hittade jag en liten refug mitt ute i gatan som faktiskt fungerade som en plan B. Problemet var att jag stod mitt i en korsning och dessa röda dubbeldäckare till bussar är stora. Väldigt stora när man har rumpan ute i gatan. Platsen var inte helt perfekt, jag hade tänkt mig en annan vinkel, men vad ska man göra?

 

Tower Bridge i London på natten
Tower Bridge och Towern

För att försöka få en bild på Tower bridge så åkte vi till andra sidan av Themsen. Där fanns det ett nybyggt område av kontorslokaler i skyskrapeklass. Otroligt vackert. I och med att området var så stort och att det just var kontorslokaler så gick det faktiskt att jobba där, med stativ och allt. Man gick omkring och tittade efter vinkar som skulle fungera, och när man hittade sin komposition, var det bara att ställa upp stativet och börja fotografera.

14 Nov

En blå tupp?

Den första dagen jag och Elina strosade runt i London i väntan på butikerna skulle öppna, passade vi på att gå omkring i små gränder. Inne i Soho finns massor av gator och hus som är underbara. I och med att det var tidigt på morgonen var gatorna nästan folktomma, och vädret var helt fantastiskt.

När vi knallat runt ett tag och passerat Picadilly Circus kom vi fram till Trafalgar Square och funderade mer än en gång på vad vi såg. Mitt i allt pampigt så stod det en blå tupp på ett fundament. På den andra sidan stod det man kunde förvänta sig, alltså en ryttare till häst som pekade sitt svärd framåt, men denna blåa tupp?

En blå tupp på Trefalgar Square

Nog om denna tupp, det går att läsa lite mer om varför den finns där, det är bara att söka lite på valfri sökmotor. Här kommer därför lite mer bilder från Soho.

 

Underbara smågator i London

Underbara smågator i London

Hela vitsen med att åka till London är naturligtvis att gå på pubar och dricka öl. Nu blev det inte så många depåstopp, för vi hade verkligen fullt upp i tre dagar, men några ställen besöktes . Fish & Chips beställdes naturligtvis också, men det var väl inte riktigt min grej. Jag har ätit bättre mat än denna friterade nationalrätt.

 

Underbara smågator i London

Varför inte leka lite med kameran. Ställ in den på ca 1 sekunds slutartid och tryck av. Zooma sedan in och effekten blir ganska cool. Eller så kan man gå riktigt nära en Affischhållare i Plexiglas och plåta. Annorlunda perspektiv.

Affischhållare i Plexiglas

13 Nov

B&W

Som jag pratat om var vädret i London blandat, för vi var ju just i London. Temperaturen var dock fantastisk. runt 20 grader i slutet av oktober, gjorde att det nästan blev för varm, framförallt i tunnelbanan.

En dag var dock riktigt grå. Småregn mer eller mindre hela tiden, och då passar man naturligtvis på att ta lite bilder. Jag hade en ambition att ta bilder där molnen var lite mer dramatiska, men himlen var jämngrå så en provkarta från färgaffären. Men några bilder blev det dock.

China Town, London 2014

China Town i centrala London.

Denna bild gillar jag skarpt. Lite gatufotografering är aldrig fel, och människorna i de trånga gränderna har alltid en historia att berätta. vad dessa ska göra vet jag inte.

 

Millenium Bridge

Millenium Bridge i grådis.

Senaste gången jag såg denna bro var hemmavid på TV´n. Barnen satt och tittade på Harry Potter vill jag minnas, och bron blev totalförstörd. Tydligen har de bygg upp den igen.  Denna bild är tagen med mycket filter monterade på kameran för att få till långa slutartider. Jag körde med stativ och slutartiden är 151 sekunder, alltså drygt 2 minuter. Gillar de små skiftningar i molnen, som kommer fram fast det med blotta ögat var en jämngrå himmel

 

 

St. Paul's cathedral

St. Paul’s cathedral

Lite lek på fri hand. När vi gått över Millenium Bridge, så är det bara att fortsätta rakt fram till St. Pauls. En helt rrak gångväg utan bilar. Jag ställde in kameran på ca 1 sekunds slutartid, tryckte av och zoomade in och ut för att få till effekten. Rörelseoskärpan tillsammans med att man faktiskt kan se vad allt föreställer gillar jag.

 

London Eye

London Eye

London Eye är ett känt inslag i stadsvyn. Alla bilder jag sett på detta pariserhjul har gett mig intrycket att det skulle vara större. Visst, det är nog det största hjul jag sett, men ändå, det kunde vara ännu större.

Här är kameran monterad på stativ och allt balanserar på en stenmur med Themsen rakt nedanför. Dottern var mycket nervös att allt skulle rasa er i vattnet. 90 sekunders slutartid behövdes för att få till effekten på hjulet

13 Nov

Självisar

För ett par veckor sedan var jag tillsammans med min dotter iväg några dagar  till London. Visste väl inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, så resan planerades till stora delar an dotterns behov av att besöka olika museer och affärer tillsammans med de sedvanliga klassiska ställena som t.ex Big Ben, Tower bridge, Trefalgar square med mera.

Tänkte sammanfatta resan lite i några inlägg på bloggen, så ni får se vad som hände och ge min känsla av en storstad, för stort är det! Vi börjar med självisarna.

Pär och Elina på Trefalgar square  London 2014
Delar av familjen Ohlson utanför Trefalgar Square.

Dag ett var en riktigt vacker dag, och denna dag ägnades åt att utforska så mycket av de centrala delarna som bara var möjligt. Tunnelbanan, fungerade bra, men var ganska ologisk provades på och kartor detaljstuderades.

Vi gick och gick och sedan gick vi lite till. Telefonen som automatiskt ställer om till rätt tidzon hade fått knäppen. Vi var nämligen inte helt säkra på om England ändrar till vintertid samtidigt som vi i övriga EU gör. Misstanken är inte helt ogrundad för de kör på fel sida vägen, man måste ha pass för att komma in i Landet och har fel kontakter i väggen.

Så min telefon visade exakt samma tid som hemma vilket innebar att vi gick ut en timme för tidigt och fick helt enkelt vänta på att affärer och annat skulle öppna. Så vi hade gått om tid att utforska Soho.

Helt plötsligt kom vi fram till Trafalgar Square, och efter det var det inte långt till Picadilly Circus.  Nära och bra ligger alla kända ställen, så vi tog oss an att åka till några fler sevärdheter och klarade faktiskt av att se de mest kända byggnaderna på en enda dag.

Priset för denna dag fick Elina betala. Hennes fötter var helt förstörda. Inga skavsår dock, men  hon var helt slut. Förstår inte vad det är med ungdomar dessa dagar. De tål inte mycket.

Pär och Elina framför Big Ben i London 2014
Farsan och dottern  utanför Big Ben

Dag två sög! Och jag menar verkligen att den gjorde det. Lätt regn hela dagen och folk precis överallt. Fullt på tunnelbanan. Fullt på alla trottoarer. Fult i rulltrapporna. Och alla museer vi tänkte besöka hade enorma köer. Det var så mycket folk att under hela dagen gick det inte att promenera bredvid varandra. Lite tråkigt, men vi fick ihop allt ändå.

Museum nummer ett, Naturhistoriska Museumet, låg lite utanför centrala stan. Bara att komma av perrongen där tunnelbanan var en utmaning. För en gångs skull låg denna mer eller mindre på marknivå och det enda som hindrade oss att komma framåt var en trappa. Tyvärr var vi, som jag sa tidigare, inte helt ensamma att vara ute på upptäcktsfärd. Att ta sig fram till trappen, gå uppför den (kanske 20 trappsteg) och komma ut på gatan tog runt 15 minuter. Och då är sträckan kanske 100 meter totalt. Väl uppe så fick vi leta lite efter själva museumet, för skyltning var riktigt bristfällig, men vi hittade dit. Och vände direkt!

Köerna kom från två håll och var enorma. Det är naturligtvis svårt att uppskatta hur lång tid det skulle ta om vi valt att ställa oss i kön, men ett par timmar fick man nog räkna med.

Pär och Elina framför Buckingham palace London 2014
Elina och Gubben utanför Buckingham Palace

Så det blev att gå tillbaka till stationen igen. Trängas i den neråtgående kön och ta ett tåg tillbaka till stan. Vi kom snabbt fram till att alla ställen som barnfamiljer tycker om inte var något för oss. Så därför gick färden till Tate Modern, ett museum för modern konst. Och där gick det att andas. Lite andra platser fick också besök av Lysekilsborna, och dagen blev ändå ganska lyckad. Bra mat, taskigt väder (vi hade dock rätta kläder) och fötterna på dottern var i lite bättre skick när vi till slut efter 12 timmar kom tillbaka till hotellet igen.

 

%d bloggare gillar detta: