28 Jun

Man börjar bli frustrerad

Jag gillar ju att ta lite kort, men det är i mjukvaran som man kan få till bilden som man faktiskt upplevde den. För det som bilden visar behöver nödvändigtvis inte var den känsla man fick på stället där bilden togs.

Brooklyn Bridge

Här har vi en liten bild jag tog i påskas när jag var i New York med familjen. Temperaturen gick från shortsväder dag ett, via regn dag två, till snö på bilarna dag tre. Och denna dag visade temperaturen på +4 grader. Hela familjen var med och jag skulle bara ta en bild till. Det sas ganska många gånger, så alla inklusive mig själv frös som hundar efter 1 timme stående stilla vid Hudson river.

I och med att jag använde en ganska extrem vidvinkel (16mm) så får man förvrängningar i bilden, det är helt naturligt. Det som är rakt på ena stället, lutar på konstiga sätt på andra. Det finns  finns hjälp att få i mjukvaran, med jag är kanske inte riktigt den fenan på att hantera programmet som man borde vara, det finns en hel del till att lära sig.

Så, många kvällar tillbringas framför You Tube och där tittar man på lite kurser av folk som faktiskt kan göra mästerverk i datorn. Det gäller bara att hitta funktionerna i programvaran och sen är det bara att börja dra i reglagen och bli frustrerad på att man inte fått till bilden som man vill. Men till slut så börjar pusselbitarna falla på plats och snart så, kanske en beställning av en Canvastavla närma sig.

Brooklyn Bridge som jag vill ha den

Så, vad har jag gjort? Det mest iögonfallande är att spåret från flygplanet är bortredigerat. Nästa synliga effekt är att allt är upprätad så mycket som det går att göra. Sedan är färgtemperaturen ändrad och mättnaden i blått, rött och orange är mer eller mindre maximerad

Ett par timmar redigering till, sen…

%d bloggare gillar detta: