Manhattan – kaprifolblogg.se

13 apr

Klassisk vy. New York

Innan jag åkte iväg till USA och New York så hade jag bestämt mig för några kort jag måste ta. Ett var en bild jag sett taget rakt upp mot himlen, där man ser ett flygplan med skyskrapor som ramar in hela vyn. Ett annat var en bild jag sett tagen från Brooklyn, med Manhattans siluett som motiv. Flygplanet sket sig duktigt. Inte en chans att det gick att få till, men vyn över nedre Manhattan gick det bättre med.

Frugan och jag vandrade en bra stund innan vi kom fram. jag hade som sagt pluggat en hel del och visste exakt vart jag skulle vara. Men när vi väl kom fram var hon inte helt övertygad. Massa gamla pålar stack upp ur vattnet och vyn, den var väl sådär.

Men jag hoppade över en avspärrning, och jo, det stod avspärrat på en skylt, och satte igång att fotografera. Tyvärr tog det inte lång stund innan lagen långa arm i form av NYPD snabbt och effektivt fick mig att förstå att kedjan och skylten satt där och att strunta i den inte var helt lämpligt.

Väl där ner träffade jag en kille som också plåtade. Så under den timme frugan stod lite ovanför och frös hade vi två riktigt trevligt vid vattenbrynet.

Nu får jag medge att vyn inte är lika vacker i verkligheten som på kort. Visst allt finns där när du tittar ut över vattnet men jag har kört med en del fula trick för att få till de lilla extra.

Först av all väntade jag på det rätt ljuset. Detta innebar att jag tog bilder löpande och när jag kom hem valde den bild som hade det bästa ljuset i sig. Det är enormt svårt att se detta när man tittar med ögonen, för förändringarna är ganska långsamma, och vem vet hur det ser ut om 5-10 minuter?

Nästa del är teknisk. Jag använder lååånga slutartider. Detta ger vattnet det lite drömska utseendet och mjukar upp allt som är i rörelse. Om jag inte använt denna teknik, så hade vattnet varit fullt i vågor som gjort bilden lite rörig. Just denna bild är en 25 sekunders exponering.

Filter, och mer filter. Det behövs för att få till långa slutartider. samt ett rejält stativ. Stativet jag använde var allt annat än rejält, men det var lätt att resa med. Eftersom det var mer eller mindre vindstilla spelade det ingen roll. Allt stod still. Men om det blåst lite mer hade jag haft problem. Filtren används för att dels minska styrkan i ljuset på bildens överdel. Där använder jag mig av ett tonat gråfilter. Innanför det så sitter det kanske viktigaste filtret, ett ND10 filter. Detta är som ett par svetsglasögon, nästan helt svart. Det reducerar ljuset extremt mycket som möjliggör denna typ av bilder.

Till sist, mjukvara och redigering. Bilden som jag fick fram var platt. Men med hjälp av Lightroom fick jag den att poppa upp ordentligt. Alla bilder jag publicerar är justerade på ena eller andra sättet. Så se på bilden nedanför, det är exakt samma motiv, men innan jag börjat pilla på alla reglage in mjukvaran. Skillnad, eller hur?

25 aug

Täcka en vägg?

Nu kan man äntligen avsluta familjens USA resa som genomfördes i påskas. Den sista spiken blev att tillverka en riktigt stor tavla från en av bilderna jag tog en kväll i Brooklyn med utsikt över Brooklyn bridge och nedre Manhattan med den 104 våningar höga ”One Word trade center” som den med iögonfallande skyskrapan.

Tavlan monterad i vardagsrummet

Efter mycket pillande i bildbehandlingsprogram lyckades jag räta upp bilden riktigt bra, för den förvrängning som blev när man tog bilden med ett 16mm objektiv var riktigt illa. Var skyskraporna raka så lutade brotornen, och åtgärdade men dem så ändrades något annat.

Men bra blev det, med en 120×80 cm stor tavla tryckt på akryl monterad på väggen.

01 maj

NYC del 8 – Fotograferna

Det var inte lätt att gå i New York och försöka leka fotograf. Jag har folk i min omgivning som idiotförklarat mig för att jag hellre släpar omkring på en skittung fotoutrustning med en vikt på 1-2 kg. Varför inte ta en liten kompaktkamera med massor av zoom som också tar kort och enkelt försvinner ner i fickan?

Jag är väl lite av både perfektionist och fåfäng. För plåtat har jag gjort med stora kameror i mer eller mindre hela mitt vuxna liv. Och jag gillar att ha kontroll över hela processen med bländare, skärpedjup, tid och fokuspunkter. Men jag måste hålla med de som tycker an lite kamera är tillräckligt, för i de flesta fall är den det.

Många bilder som jag tog, skulle en liten fickkamera göra lika bra. Och den skulle också vara mycket lättare. En kamerautrustning gick väl hyfsat bra att släpa på, men när dottern började bli shoppingsugen, så stod jag där med två systemkameror runt axeln och lekte paparazzi. Och efter en vecka med detta släpande, mer eller mindre åtta timmar om dan, och kanske hälften av tiden med två kameror, så var min axel och nacke riktigt mör. Då var det nära att jag började gnälla lite och kanske önskade mig en liten fickkamera istället, men bara nästan.

Hanna plåtar på Times Square

Marja plåtar Hanna uppe på Rockefeller centre
Marja försöker föreviga Hanna uppe på Rockefeller Center

Hanna med en Canon 7D, Optik 24-70 2.8
Hanna med en Canon 7D och 24-70 2.8L optik
Jag själv med en Canon 5DmkIII och 16-35 2.8L optik Tuff brud med solglasögon och stor kamera
Snygg och tuff brud som jag plåtade i Central park

Manhattan sett från Central park

30 apr

NYC del 7 – Stadsdelar

USA är ett land som är helt uppbyggt av invandrare. Vem tvingades inte att läsa Wilhelm Mobergs Utvandrarna i skolan. Och då tycker man det är lite konstigt med den debatten som förs här hemma av olika politiska partier. Samhället görs väl av de människor som finns i det, oavsett vad de gör. Det kanske inte alla som är ärliga, vare sig bland fattiga eller rika, ej heller ursprunget spelar någon större roll på längre sikt, för till slut kommer alla dessa människor som kommer från världens alla hörn göra en stad till sin egen.

New York i synnerhet är en smältdegel av folk och folkgrupper. Över allt hittar man små kvarter där just en av dessa grupper slagit sig ner. Little Italy, Chinatown , Little Korea tillsammans med hela stadsdelar som Harlem, alla sätter sin prägel på stan.

Det man mest förvånas över är att man nästan kommer till ett annat land. Jag tänker då mest på alla skyltar på husen, som övergått från Engelska till något språk från långt borta. Även befolkningen verkar bytas ut när man besöker dessa kvarter så även människorna.

Del 7 av min rundvandring i New York tillägnas dessa invandrare.

Little Italy

Little Korea

Chinatown

29 apr

NYC del 6 – Working class hero

Trots att man ibland ror att en storstad som New York bara består av turister, och ibland är det nog så också, så finns det arméer av folk som försöker att få tanden att fungera. Naturligtvis är stans finanstigrar på nedre Manhattan en grupp man ser när man är i det området, men likaväl så finns det reparationspersonal, folk som jobbar i affärer och tunnelbanor överallt. Och tar man sig lite tid så kan man hitta riktigt kul personer, där de står och gör just det jobb de är specialister på.

Bland avstängda gator, där personbilar, bussar och lastbilar frenetiskt försöker komma fram genom att använda sig av tutan, där hittar man ibland kopior på ”working class hero´n”, med hjälm, grova skor och en riktigt cool look. Det är nästan så man tror sig se Bruce Springsteen stå i ett hål i gatan och hacka sig neråt med en spade.

Som sagt, tar man sig bara lite tid så hittar man dem lite överallt, och denna bildserie är tillägnat till de som får stan att fungera på det ena eller andra sättet.

29 apr

NYC del 5 – Skärp dig nu!

Personligen tycker jag om att leka lite med kameran och testa på vad nya bildidéer. Mycket av all inspiration kommer från olika sidor på nätet eller den uppsjö av tidningar som handlar om fotografering.

I New York så blev det ett par tester med oskärpa gjorda. Det var väl kanske inte helt planerat, för den första bilden jag tog blev till av misstag, då man inte hade koll på kamerans inställningar. Men resultatet blev riktigt bra och jag fortsatte att ställa in kameran fel några gånger till under mitt besök i New York.

Om man då tar dessa bilder och placerar dem i en stad som hela tiden åker omkring i 120 km/h oavsett om man går, åker bil eller tunnelbana, så blir bilderna min reflektion på tempot i en storstad.

Så, här kommer bilderna för del 5, av min reseskildring.

Orange linje plöjer fram vid 23 gatan
Ett fullastat tunnelbanetåg plöjer fram genom 23-e gatans station
Grand Central Station och alla dessa pendlare

En normal gatukorsning i New York

28 apr

NYC del 4 – Högt och lågt

Skyskrapornas stad är New York, det är en sak som är säker. Det första man tittade efter när man satte sig i taxin vid flygplatsen var just dessa byggnader, och det dröjde inte länge innan de kom i blickfånget.

Mänga av byggnaderna är kända, och andra som t.ex Flat Iron kanske inte nått upp till den status som t.ex Empire State Building har. Visst, vi åkte upp i en skyskrapa, och den vi valde var Rockefeller Center och utsikten var otrolig. Men genom att bara titta uppåt så kan man få ett svindlande perspektiv på stan och ändå vara kvar på gatunivå.

Så i del 4 av reseberättelsen tittar jag uppåt.

Trångt om plats för alla skyltar i Nyw York
Kameror, skyltar och allt annat trängs på stolparna i New York

På väg...
På väg någonstans.

Skyskrapor och Stars´n Stripes
Skyskraport och Stars and stripes

Högt från låg nivå
Högt upp på marknivå

Maximerad byggnadsyta
Det är inte mycket utrymme kvar att bygga på nu.

Fullmåne över Manhattan

24 apr

NYC del 2 – Svart och vitt

En storstad består av både färg och nyanser av grått. I synnerhet New York var en otrolig blandning av det mesta gällande färger. Men idag tänkte jag koncentrera mig på det svart-vita.

De stålblå skyskraporna med sina reflekterande fönsterfasader, som en dag låg insjunkna i ett tjockt molntäcke suddar ofta ut allt vad färg heter. Gråa rör som någon ska försöka lägga ut på en arbetsplats. Allt är synnerligen befriat från färg.

Men många andra ställen och också bleka och ibland kontrastlösa. Tunnelbanan är ett exempel. Där går många fram som robotar. Åker varje dag från punkt A till punkt B och är hela tiden koncentrerade på sin telefon eller bok. Ibland så kommer det en färgklick in i vagnen, men för det mesta är det grått. Stationerna är gråa och lite skitiga. Ett bygynnande förfall syns överallt. Till och med tågen är silvriga i sin klädsel av rostfritt stål.

Och går man ut från stationerna så kommer man till vägar och gränder där skuggor lagt sig tungt, och de folk som rör sig runt i området är många gånger klädda i svart, och koncentrerar sig helt på sig själva och sin promenad.

Till sist måste jag nämna den skylt jag fick se på Ground Zero där det verkligen blev grått en dag 2001. Det enorma dammolnet kan kanske symbolisera detta tema, men med tanke på hur många som miste livet den dagen blev verkligheten inte grå utan helt svart.

Freedom tower på nedre Manhhattan, New York
Nedre Manhattan, Ground zero