02 dec

Snökanonen

Efter att tittat på nyheterna de senaste dagarna kommer man ihåg ett order som meteorologerna använder. Snökanonen. En snökanon bildas när väldigt kall luft drar fram över öppet vatten.  Vattnet dunstar av och när väl denna fuktiga luft når land igen släpps all denna fuktighet i form av snö.

I helgen blev det till att åka till Mariestad och hjälpa svärföräldrarna med lite snickerier. Det skulle upp lite hyllor och lampor i deras nya lägenhet. Så tidigt på lördag morgon drar vi i väg från ett kallt Lysekil, men det är i övrigt bra väder. När vi kommit dryg halvvägs så kommer snön. Och det är inga små mängder som dalar ner från himlen. I och med att vi åker söder om Vänern, och det blåser ganska kraftiga nordliga vindar, med en temperatur på  5-6 grader under fryspunkten så är det en av dessa kanoner vi råkat ut för.

I Lidköping är det mer eller mindre kaos. 50-60 cm snö och det är i bästa fall två spår man kan köra i. Och ut på stora vägen är det inte mycket bättre. Med 10 km innan vi är framme så är det som att dra ett streck på vägen för efter detta så är det ingen snö alls.

Dessa snökanoner har man sett under många år nu, men att det kommer ner så extrema mängder på så kort tid var en ny upplevelse. Med riktigt bra vinterdäck och en varm bil så blev man i alla fall aldrig stressad eller orolig. Det fick ta den tid det tar att komma fram.

Tyvärr var detta en helg då man inte tog med sig den stora kameran. Så alla bilder är tagna med mobilen, så kvalitén kanske inte är den bästa.

Snökanon över Vänern håller på att bildas

Snökanoner håller på att bildas över Vänern. Här är det gästhamnen i Mariestad

 

När väl snökanonen drar in blir det vitt på Skaraborgs fält

Snön driver över Skaraborgs fält. Mängder med snö kommer ner på kort tid.

 

Att köra bil på E20 i snöstorm är intressant

Att köra bil på E20 genom Skaraborg är ingen upplevelse jag gärna gör igen om jag inte måste. Framförallt inte om man möter snöplogen.

 

Efter snöstorm kommer sol

Men efter ovädret kommer solen fram igen. Minus 12 grader och enormt vackert. Bilden tagen i Filsbäck utanför Lidköping

 

27 nov

Vill inte ha…

Då var det dags för en lite tripp med bilen. Denna gång skulle resan gå till Norge, mer eller mindre mitt emellan svenska gränsen och Oslo, så resan skulle inte bli så väldigt lång. Dock så var jag tvungen att få mig över Oslofjorden, och för den skull bordade jag färjan mellan Moss och Horten.

Innan jag skulle åka fick jag höra de vanliga kärleksfulla fraserna från treenigheten hemma att köra försiktigt och se upp med eventuell snö. Snö? Hemmavid regnade det och meteorologen hade lovat samma väder i hela södra Norge, så vinter var inget alternativ för gubben.

Nu blev det så att en av sidorna fick rätt och den andra hade fel. Och då menar jag helt fel. När man väl kommit av färjan på rätt sida Oslofjorden, så började det komma ner lite flingor mellan regndropparna och det bara ökade och ökade. Efter kanske 7-8 kilometers färd så var vägen vit och hela tiden ökade snöfallet. När man väl kom fram till slutdestinationen så blev ett par små, men ganska branta backar nästan oövervinnerliga, men med rätt växel och antispinnsystemet på bilen som jobbade övertid, så kom man upp.

Efter varit på platsen, dock inne i en stor verkstadshall hela dagen, kom gubben ut och lyckades mäta upp runt 30 cm blötsnö. Tur man riggat till ordentliga dubbdäck.

Snö i massor var inte det man väntade sig

 

23 aug

Västerbotten

Än en gång har man fått förmånen att resa lite runt omkring i landet.

Denna gång har man varit några dagar uppe i Norrland, Västerbotten för att vara exakt. Skellefteå var stället att utgå från, och med en hyrbil så drog man sig lite söderut och besökte både Umeå och Örnsköldsvik. När man väl var på väg tillbaka till flygplatsen så dök en vägskylt upp. Burträsk 30 km. Burträsk är där min favoritrost, västerbottenost tillverkas, så tillsammans med min kollega från Tyskland körde vi dit på dåliga vägar. Det var till och med ren grusväg ca en mil, men vad gjorde det.

Till slut kom vi fram till ostens hus och fick provsmaka läckerheterna, och efter lite letande hittade jag även boken som jag fick med ett recept i då  Västerbottenost   firade 100 år förra året.
Nu ska man ha klart för sig att själva ost-centret inte var stort och efter 10 minuter gick man ut igen. Var det värt att åka denna lilla extraväg för att komma dit? Knappast, men nu har man i alla fall varit där och sett sitt recept på den rätta platsen.

Västerbottenost i Burträsk

Boken västerbottenost, 100 år

%d bloggare gillar detta: