NYC – kaprifolblogg.se

NYC del 1 – Dårarna

Då är man äntligen hemma efter en lång resa till en av de mäktigaste städer jag någonsin besök, New York. Det blev en fascinerade upplevelse med anpassning av tidszoner, trängsel på tunnelbanor och köande till allehanda turistattraktioner.

Jag har nu bara drygt 1000 bilder att gå igenom som jag och dottern Hanna tog under knappt en veckas resa, och en del tänkte jag lägga upp på bloggen. Men hur ska man då få lite ordning på alla intryck man vill förmedla. Det jag kom upp med var att dela upp allt i olika delar och denna första del kallar jag för ”Dårarna”

Rubriken ”dårarna” kan tyckas vara elak , men med tanke på hur jag själv ser på USA i allmänhet och de saker jag upplevde på plats så är det nog en ganska lämpligt. Lite överallt så hoppade det fram folk som spelade galna på mer än ett sätt. Kanske var de det också, vem vet? Jag mötte personer på trottoaren där man gick på väg till tunnelbanan. En del dansade fram, en del gick omkring och gjorde karateutfall mot lyktstolpar och soptunnor. Till detta så fick man även se predikanterna som stod och förbannade de som inte hade samma tro som de själva ena sekunden för att sedan omfamna människor och försöka övertyga dem om vilken väg som var den rätta, allt väldigt högljutt.

Just volymen på staden är en av de saker jag reagerade på mest. Kanske inte just när man stod i allt oljud, utan framförallt när man landade i Sverige och kom in i ett nästan tomt parkeringshus. Att inte höra oljudet var faktiskt en upplevelse. Inga sirener, inga dånande tunnelbanor, inga skrikande personer. tystnad helt enkelt.

Här kommer ett lite axplock med bilder som jag tycker symboliserar rubriken ”Dårarna”