15 Aug

Natt och stjärnfoto – val av objektiv, 500 regeln

Det är inte alltid lätt att få med sig det som verkligen fungerar i kameraväskan, allra helst när man kanske inte har allt som man borde ha. Så jag tänkte visa lite vad för typ av objektiv man kan använda vid natt och stjärnfotografering.

Allra först måste jag påminna om att all mörkerfotografering handlar om att få maximalt med ljus in till kamerans sensor, och det kan vara svårt på natten. Hur mycket ljus som kan samlas in beror på några olika saker.

  • Sensorns storlek
  • Objektivets största bländare
  • Objektivets brännvidd.

För att möjliggöra att kameran kan hämta in maximalt med ljus, så bör man använda LÅNGA slutartider. I och med att jorden snurrar runt sin axel hela tiden så kommer kameran röra sig i förhållande till himlen som står stilla (i princip). Detta innebär att ju kortare brännvidd (i millimeter) objektivet har, desto längre slutartider kan du använda utan att stjärnorna blir oskarpa eller till och med blir som streck. En annan fördel med ett vidvinkligt objektiv är att du får med mer av natthimlen. Alla dessa parametrar sammanfattas i något som kallas 500 regeln. Man tar talet 500 och delar det med den brännvidd du har i millimeter, och vips så har du din maximala slutartid. Denna regel gäller för fullformatskameror som t.ex Canon 5D och 6D. har du en annan kamera med en mindre sensor, så får man muliplicera den tid du fick fram med 1,5 för Nikon och 1,6 för Canon.

500 regeln för nattfoto

Vad är vidvinkel och var får man med på bild?

Jag tog tillfället i akt att testa ett par objektiv med exakt samma inställningar och exakt samma placering för att visa hur det skiljer sig när vad man får med när det gäller olika brännvidder. Det är inga nattfoton, för de hade inte hjälpt mycket .

35 mm
Här använder jag ett zoomobjektiv med brännvidden på 16-35 mm. Inställt på 35 mm

16mm
Här använder jag ett zoomobjektiv med brännvidden på 16-35 mm. Inställt på 16 mm

12mm
Här använder jag ett fast objektiv med brännvidden 12mm 

Båda dessa objektiv har en största bländare på f/2.8. Och använder man tabellen ovan så kommer det bli väldigt tydligt hur mycket mer ljus man kan maximalt samla in genom att använda objektiv med kort brännvidd.

  • 35mm ser maximal 14 slutartid på sekunder
  • 16mm ser maximal 31 slutartid på sekunder
  • 12mm ser maximal 42 slutartid på sekunder

För de riktigt nördiga så kan man gå ner på minimala detaljer om hur ljuset koncentreras i olika objektiv och hur man bäst ska välja det perfekta objektivet. Arikeln ärpå engelska, och väldigt tekniskt inriktad, hehe…

Varför är detta då så viktigt. det är väl bara att ställa in kameran på den största bländaren och öka iSO inställningen till max. Detta är samt. Men ju mer du använder höga ISO desto mer brus får du i dina bilder. Brus är vad det låter, kornigheten i bilden. Och höga ISO värden är ett måste oavsett vilket objektiv du använder. Jag har hittat min bästa inställning runt ISO 3200. På min kamera, en canon 5D mk III, så är bruset i bilderna hanterbart i mjukvaran där jag plockar fram detaljerna. Går jag högre än detta så blr det svårare att få till en ren klar bild.

Har du en kamera med en mindre sensor, är dessa betydligt mer benägna att ge brus i bilderna. Jag har även en Canon 7D, och där är maximalt ISO ca 1600 innan bruset börjar bli påträngande.

Så genom att minska ISO inställningen till minimum (alltså inte till ISO 100) och istället öka slutartiderna, så får man mindre brus i bilderna. Och visst är det fantastiskt när man får fram bilder direkt från kameran som ser ut så här, och vad man kan få fram i bilden genom några enkla drag med reglagen i Lightroom. Bilden är tagen med ett Samyang 12mm f/2.8 Fishye objektiv. Det är därför du får en tunnel distorsion i bilden. Denna är korrigerad i Photoshop.

Att korrigera denna tullelförvridning är som jag sagt ganska enkelt, om man nu vill det. Processen kallas ”Defishing” efter objektivets namn ”Fisheye”.  En välskriven manual på engelska finns via denna länk:

Vintergatan i Lysekil, direkt från kameranBilden direkt från kameran, totalt oredigerad

 

Vintergatan i Lysekil, lätt redigeradLätt redigering i Lightroom

 

28 Jun

Man börjar bli frustrerad

Jag gillar ju att ta lite kort, men det är i mjukvaran som man kan få till bilden som man faktiskt upplevde den. För det som bilden visar behöver nödvändigtvis inte var den känsla man fick på stället där bilden togs.

Brooklyn Bridge

Här har vi en liten bild jag tog i påskas när jag var i New York med familjen. Temperaturen gick från shortsväder dag ett, via regn dag två, till snö på bilarna dag tre. Och denna dag visade temperaturen på +4 grader. Hela familjen var med och jag skulle bara ta en bild till. Det sas ganska många gånger, så alla inklusive mig själv frös som hundar efter 1 timme stående stilla vid Hudson river.

I och med att jag använde en ganska extrem vidvinkel (16mm) så får man förvrängningar i bilden, det är helt naturligt. Det som är rakt på ena stället, lutar på konstiga sätt på andra. Det finns  finns hjälp att få i mjukvaran, med jag är kanske inte riktigt den fenan på att hantera programmet som man borde vara, det finns en hel del till att lära sig.

Så, många kvällar tillbringas framför You Tube och där tittar man på lite kurser av folk som faktiskt kan göra mästerverk i datorn. Det gäller bara att hitta funktionerna i programvaran och sen är det bara att börja dra i reglagen och bli frustrerad på att man inte fått till bilden som man vill. Men till slut så börjar pusselbitarna falla på plats och snart så, kanske en beställning av en Canvastavla närma sig.

Brooklyn Bridge som jag vill ha den

Så, vad har jag gjort? Det mest iögonfallande är att spåret från flygplanet är bortredigerat. Nästa synliga effekt är att allt är upprätad så mycket som det går att göra. Sedan är färgtemperaturen ändrad och mättnaden i blått, rött och orange är mer eller mindre maximerad

Ett par timmar redigering till, sen…

19 Feb

Vintergatan – bluff eller äkta vara?

För några dagar sedan var jag ute på en underbar utflykt. Tillsammans med mina båda döttrar så åkte vi iväg till Stångehuvud för att plåta stjärnor. Ryggsäckarna var packade och varm choklad i termos tillsammans med bullar skulle göra utflykten till ett rent nöje, vilket det även blev.

Jag hade sett en hel del bilder på nätet bland annat från Patric Bergkvist från Lysekil, som visar vintergatan på himlen och jag tycker att dessa bilder är fantastiska, så varför inte försöka ta en bild själv och denna kväll var idealisk.

Efter månader med regn, rusk och snö så öppnade sig äntligen himlen, helt enligt vad väderleksprognoserna utlovade, och när kvällen kom och mörkret lade sig, så fanns det inte ett moln på himlen. Självklart hade jag pluggat lite på vad som skulle kunna ses på himlen. För fråga var, vart ska man försöka ta kortet? Till min hjälp hade jag två fantastiska programvaror.

1) Stellarium. En mjukvara där man anger sin plats, och ger dig möjlighet att se vad som finns på natthimlen i olika väderstreck. Det jag gjorde var att ange platsen, i detta fall Stångehuvud utanför Lysekil, och tittade efter vart vintergatan skulle visa sig. Och denna plats var perfekt för det. Från klockan 19.00 och framöver skulle den visa sig, och Stångehuvud som är en udde, har bara hav runt om, så ljusföroreningar var så små som de kunde bli.

2) TPE eller ”The Photographers Ephemeris” är en mjukvara där man tar reda på, hur solen och månen rör sig på himlen vid en bestämd plats. Välj en plats, och sen får du en grafisk illustration med karta och allt exakt hur solen går ner tills det blir helt mörkt.

Dessa båda program visade sig oumbärliga för att välja plats och förutse vad som skulle ske och de gjorde det perfekt. Det blir helt klart att dessa kommer att användas igen när jag senare i vår går ut för att plåta extrema solnedgångar, för all planering vart man kan ställa sig för att solen ska vara på exakt rätt ställe minskar möjligheten på att vara på fel plats vid fel tid på dygnet.

Jag har nu lagt upp bilden på lite olika sociala medier och många gillar den. Men jag har fått lite frågor på om bilden är riktig. Kanske, tror en del, att jag bara ”terjat” dit stjärnorna och det mesta är bluff.

Här kommer min process från kamera till färdigt resultat.

Bilden som jag nu kommer visa är tagen med följande kamerainställningar:

  • Kamerahus: Canon 5D mk III
  • Bländare: 4.0
  • Slutartid: 30 sekunder
  • ISO: 2000
  • Brnnvidd: 16mm ( använder ett Canon EF 16-35/2,8 L II USM objektiv)
  • Vitbalans: Dagsljus

Här är en skärmdump från Lightroom 5 efter jag importerat bilderna från minneskortet. Den upplysta bilden är helt obearbetad och inget är gjort. Som man ser så är bilden ganska gul i tonen och den nedre delen är upplyst av skräpljus, i detta fall från Kungshamn.

Jag tittade även närmare på bilden och i hög förstoring så ser jag en viss oskärpa på stjärnorna. Detta har orsakats av den långa slutartiden, som gör att stjärnorna flyttar sig på grund av jordens rotation. Detta blir till att fixa en annan gång på plats, men då med minskade slutartider och försöka 20-25 sekunder exponering istället och se om det blir bättreSamlingen av bilder direkt från kameran

Nedan så ser ni en förstoring av denna bild, fortfarande exakt som den såg ut när den kom ut från kameran. Vintergatan innan redigering resultatet efter redigering. Vintergatan på Stångehuvud Nu börjar det roliga. Genom att dra i alla reglage som finns i Lightroom, så ändras ljus och färg i bilden. Bruset i bilden reduceras och hela bilden rätas ut och läggs så gott det går i vågrätt läge. När detta är klart så importeras bilden in i ett annat program där jag börjar jobba med att få bilden bättre.

Jag klonar bort lite ljuspunkter som finns där berget på vänster sida möter himlen. Det är fyrar som lyser i havet och dessa tillförde inget i bilden. Med hjälp av olika verktyg så ökades ljuset i själva vinter gatan upp och justerades i färg. Den övriga delarna av bilden blev antingen ljusare eller tonades ner.

Den ena dotterns huvud var väldigt överexponerat, då en ficklampa lyckades bli riktad just där.  Detta tonades ner och klonades bort. Vidare så gjorde jag en markering för att frilägga himlen från det övriga som finns med på bilden. Efter att lagt till en lagermask, justerat ljus och färg på enbart vintergatan fick jag fram den lite mer. Det handlar alltså om att tona ner delar av bilden och pumpa upp enbart vintergatan.

Så slutresultatet efter en stunds redigering, blev som bilden är nedanför, betydligt bättre! Ja, det är en del redigering, men bilden är så äkta som den kan bli. Små delar har trollats bort, men inget har lagts till i bilden. Slutliga resultatet efter redigering. Vintergatan på Stångehuvud

Så det går att fotografera stjärnor och vintergatan från Lysekil. Kanske någon i stan som vill testa detta med mig och se om man kan dela kunskaper mellan varandra. Jag är öppen för förslag, det är bara att kontakta mig, kanske genom att kommentera inlägget.

12 Sep

Före & efter

Här kommer en bild som jag gärna skulle vilja prata om en stund. Det är en av mina bättre bilder någonsin men som alla ser så har den redigerats en hel del innan jag fick det resultat jag tänkt mig
Varför har jag då fixat och trixat med bilden?

För mig är det helt och hållet en fråga om hur känslan var när jag tog kortet. Var jag glad eller ledsen, hungrig eller mätt, Var det mörkt eller soligt och alla andra faktorer. I detta fall gick jag innan i dels på mindre gator och dels stora torg. Mina ögon var lite bländade och när jag kommer in till denna gränd så var den väldigt mörk, fuktig och mustig. Men kameran registrerade inte känslan utan bara dess krassa verklighet fast jag hade ställt in alla värden så att bilden förhoppningsvis skulle bli bra.

Så efter all redigering fick jag tillslut en en bild som motsvarar känslan jag hade när jag fick se den lilla flickan sittande på trappen läsande en bok. Rätt eller fel det kan man diskutera i evighet, men detta är min verklighet. För mer bilder längre ner i bloggen är också manipulerade. Bilden på Colosseum och hösten på västkusten ser inte ut på det sätt de publiceras på här på hemsidan. men den känsla jag hade när bilden togs har överförts till mig i efterhand och jag anser att jag är mest ärlig mot mig själv och andra genom att ändra bilden på detta sätt.

Nu är detta ingen ny fråga som uppkommit. De kända fotokonstnärerna har i över 100 år manipulerat ljuset när de kopierat bilderna i sina mörkrum. De riktar mer eller mindre ljus på vissa delar av bilden för att få fram sin känsla. Dessa fotografer kallas konstnärer. vad är skillnaden?

 

08 Sep

Ruiner i motljus

Mycket slit med en efterbearbetning i ett redigeringsprogram gör att man kan få upp motivet rejält. Här är Colosseum i en lite annorlunda vinkel. Personligen tycker jag att det blir ganska bra.

%d bloggare gillar detta: