Natt och stjärnfoto – val av objektiv, 500 regeln
Det är inte alltid lätt att få med sig det som verkligen fungerar i kameraväskan, allra helst när man kanske inte har allt som man borde ha. Så jag tänkte visa lite vad för typ av objektiv man kan använda vid natt och stjärnfotografering.
Allra först måste jag påminna om att all mörkerfotografering handlar om att få maximalt med ljus in till kamerans sensor, och det kan vara svårt på natten. Hur mycket ljus som kan samlas in beror på några olika saker.
- Sensorns storlek
- Objektivets största bländare
- Objektivets brännvidd.
För att möjliggöra att kameran kan hämta in maximalt med ljus, så bör man använda LÅNGA slutartider. I och med att jorden snurrar runt sin axel hela tiden så kommer kameran röra sig i förhållande till himlen som står stilla (i princip). Detta innebär att ju kortare brännvidd (i millimeter) objektivet har, desto längre slutartider kan du använda utan att stjärnorna blir oskarpa eller till och med blir som streck. En annan fördel med ett vidvinkligt objektiv är att du får med mer av natthimlen. Alla dessa parametrar sammanfattas i något som kallas 500 regeln. Man tar talet 500 och delar det med den brännvidd du har i millimeter, och vips så har du din maximala slutartid. Denna regel gäller för fullformatskameror som t.ex Canon 5D och 6D. har du en annan kamera med en mindre sensor, så får man muliplicera den tid du fick fram med 1,5 för Nikon och 1,6 för Canon.
Vad är vidvinkel och var får man med på bild?
Jag tog tillfället i akt att testa ett par objektiv med exakt samma inställningar och exakt samma placering för att visa hur det skiljer sig när vad man får med när det gäller olika brännvidder. Det är inga nattfoton, för de hade inte hjälpt mycket .
Här använder jag ett zoomobjektiv med brännvidden på 16-35 mm. Inställt på 35 mm
Här använder jag ett zoomobjektiv med brännvidden på 16-35 mm. Inställt på 16 mm
Här använder jag ett fast objektiv med brännvidden 12mm
Båda dessa objektiv har en största bländare på f/2.8. Och använder man tabellen ovan så kommer det bli väldigt tydligt hur mycket mer ljus man kan maximalt samla in genom att använda objektiv med kort brännvidd.
- 35mm ser maximal 14 slutartid på sekunder
- 16mm ser maximal 31 slutartid på sekunder
- 12mm ser maximal 42 slutartid på sekunder
För de riktigt nördiga så kan man gå ner på minimala detaljer om hur ljuset koncentreras i olika objektiv och hur man bäst ska välja det perfekta objektivet. Arikeln ärpå engelska, och väldigt tekniskt inriktad, hehe…
Varför är detta då så viktigt. det är väl bara att ställa in kameran på den största bländaren och öka iSO inställningen till max. Detta är samt. Men ju mer du använder höga ISO desto mer brus får du i dina bilder. Brus är vad det låter, kornigheten i bilden. Och höga ISO värden är ett måste oavsett vilket objektiv du använder. Jag har hittat min bästa inställning runt ISO 3200. På min kamera, en canon 5D mk III, så är bruset i bilderna hanterbart i mjukvaran där jag plockar fram detaljerna. Går jag högre än detta så blr det svårare att få till en ren klar bild.
Har du en kamera med en mindre sensor, är dessa betydligt mer benägna att ge brus i bilderna. Jag har även en Canon 7D, och där är maximalt ISO ca 1600 innan bruset börjar bli påträngande.
Så genom att minska ISO inställningen till minimum (alltså inte till ISO 100) och istället öka slutartiderna, så får man mindre brus i bilderna. Och visst är det fantastiskt när man får fram bilder direkt från kameran som ser ut så här, och vad man kan få fram i bilden genom några enkla drag med reglagen i Lightroom. Bilden är tagen med ett Samyang 12mm f/2.8 Fishye objektiv. Det är därför du får en tunnel distorsion i bilden. Denna är korrigerad i Photoshop.
Att korrigera denna tullelförvridning är som jag sagt ganska enkelt, om man nu vill det. Processen kallas ”Defishing” efter objektivets namn ”Fisheye”. En välskriven manual på engelska finns via denna länk:
Bilden direkt från kameran, totalt oredigerad
Lätt redigering i Lightroom
