test – kaprifolblogg.se

01 apr

De’Longhi kaffemaskin – 5000 koppar senare

Idag är det den 1.a april, och som tradition har jag till uppgift att göra rent vår kaffemaskin, just den första varje månad. Ett enkelt sätt att komma ihåg att fixa underhållet som faktiskt måste göras ibland på en kaffemaskin.

Hur har det nu gått med maskinen. Är jag lika nöjd som jag trodde jag skulle vara? Är kaffet lika gott och har prylarna hållit samman? Dags för en liten sammanfattning av 5000 koppar kaffe ur De’Longhi Primadonna S De Luxe.

De’Longhi Primadonna S De Luxe kaffemaskin isärplockad efter den månatliga rengöringen. 5000 koppar senare

Vi börjar med problemen. Visst, vi har haft ETT problem med maskinen som nu är snart 2 år gammal. Hösten 2016 började kaffesumpen bli väldigt blöt. Det var efter jag testade att göra vanligt Espressokaffe med malda bönor som problemet kom. Ju mer pulver jag använde i maskinen desto värre blev det. Det blev till att kontakta supporten och de trodde att det var någon packning som läckte och skickade fraktsedlar för en garantireparation.

Nu blev det inte någon reparation, för när jag slutande med att använda malt kaffe och gick tillbaka till hela bönor igen, så blev allt bra igen och har så varit. Fantastisk maskin det här, fixar sig själv. Fler borde göra så, t.ex spis, kyl eller frystillverkare. Väldigt praktiskt.

Hur används maskinen normalt? Vi fick med mjölkhållare så vi kan göra t.ex Latte, cappuccino osv. Riktigt rolig den första månaden. Nu använder vi det aldrig längre. Samma sak med ångröret. det ligger i skåpet och samlar damm. Vill vi ha en mjölkdrink så gör vi den manuellt. Tyvärr är en latte betydligt bättre och godare att dricka på ett café ute på stan. Så det blir bara vanligt kaffe som bryggs. Och det var väl därför vi köpte maskinen för att vara ärlig.

Underhållet är också extremt enkelt. En gång i månaden plockar jag isär maskinen och diskar av allt ordentligt. Själva mekaniken ska man dock endast använda varmt vatten till. Diskmedel är totalt förbjudet. Och det har funkat jättebra. Inga problem alls. Jag har kalkat av maskinen tre gånger nu, och det enkel at hitta original avkalkningsmedel på nätet. Jag använde rigtigkaffe.se där jag köpte ett set med 4 satser avkalkningsmedel, så man har hemma. Inte gratis men leveransen var snabb. Kan man använda andra billigare sätt att kalka a maskinen på? Troligen kan man det, men det är inget jag forskat i alls.

Arvid Nordqvists kaffebönor ger det bästa kaffet hemma hos oss, speciellt Molto, som är helt suverän

NU kommer vi till det viktigaste, själva kaffet. Här hemma har vi varit svaga för Italienskt kaffe t.ex från Lavazza. När jag skriver Vi som menar jag mig själv. För frugan vill hellre ha lite mindre syrliga bönor. Men efter ganska mycket letande och provande, så hittade vi Arvid Nordqvist hela bönor. Och Molto påsen är ett riktigt fynd. Riktigt bra kaffe för vår smak. Zoega har vi testat och dem använde vi alltid när vi körde med kaffebryggare, men som hela bönor blev det helt fel. Samma sak med Gevalia och andra fabrikat.

Så sammanfattningsvis är vi extremt nöjda med maskinen. Jag har fått lite synpunkter på den djungel det är att välja vilken typ av maskin för De’Longhi har mängder av modeller och samma gäller för andra tillverkare också. Vi valde en maskin som har vattentanken på dian så den sår uppställd på en köksbänk. Vi kunde därför inte ha en maskin med tanken bakom maskinen. Behöver man ha mjölkfunktionerna? Kanske inte. Men jag tror att det lönar sig att går runt och vänta på att återförsäljare som t.ex Elgiganten eller Mediamarkt säljer ut produkterna. Då kan man få en maskin till bra pris.

11 sep

Samyang 24mm f/1.4 och nattfotografering. Nya tester

Jag har, som jag skrivit tidigare, skaffat mig en ljusstark glugg, Samyang 24mm f/1.4. I förra inlägget skrev jag att det var svårt att få till skärpan, faktiskt helt omöjligt. Detta är nu åtgärdat kan jag meddela. På Fotosidans forum fick jag hjälp, och det visade sig att en av linserna inne i optiken hade kommit snett och gav detta fenomen. Cyberphoto var hjälpsamma och efter jag skickat in några testbilder åkte objektivet iväg på service en vecka och kom tillbaka betydligt bättre. Nu ska vi se om det blev perfekt eller ej.

Visst är det vackert att kunna gå ut och ställa sig på en strand och bara rikta kameran upp mot himlen och få till denna typ av bilder. Och denna typ av fotograferande tycker jag mycket om.

Bilden ovan är tagen med Samyangs 24mm optik. Kameran är en Canon 5D mk III och inställningarna ISO 1250, 15 sek, f/2.8. Vintergatan kommer fram fint och ljusen från Lysekil och Fiskebäckskil hålls hyfsat ner. Det är väl i princip omöjligt att få till rätt exponering på en enda bild, men jag tycker att den är användbar.

Bilden är faktiskt en panorama. Jag tänkte testa lite när jag ändå var ute och se om det går att få till. Tre liggande bilder med ca 50% överlappning och sedan gjorde Lightroom resten.

Faktum är att jag gjorde lite mer tester för att se om man kunde jobba lite med Photoshop och förena två bilder med olika exponeringar till en enda. En ljus där vintergatan och stjärnhimlen syns fint och en mörkare där stadens ljus är bra exponerade.

Detta visade sig vara lättare sagt än gjort, och det kommer krävas en hel del övning innan jag får till det på det sätt som jag själv vill, men det blev i alla fal en bild som blev hyfsad.

15 sekunders exponering kanske var lite för långt, för om man tittar på bilderna så börjar stjärnorna bli lite ovala, men då får man titta väldigt noga. Skärpan i bilden är dock riktigt bra. Så bra som jag fått höra innan jag köpte linsen. Så nu verkar allt fungera precis som det var tänk, men man får köra maximalt med 13 sekunders exponering.

Jag gnällde förut på att alla hörn i bilden blev utsmetade, och jag tänkte därför ta några testkort rätt upp mot himlen och se hur objektivet presterar. Det är ju extremt ljusstarkt, och med en bländare på 1.4 släpper det in massor av ljus, men är denna bländare verkligen användbar? Dags för bevis. Samma kamera, ISO inställt på 3200 och slutartiden är 13 sekunder

Testbild på Vintergatan. Samyang 24mm f/1.4 @ f/1.4

Testbild på Vintergatan. Samyang 24mm f/1.4 @ f/2.0

Testbild på Vintergatan. Samyang 24mm f/1.4 @ f/2.8

Objektivet levererar verkligen. Redan på f/1.4 är skärpan bra, och bländar man ner ett eller två snäpp, så ökar skärpan. Men som helhet, är bländare f/1.4 absolut användbar. Man ser hopar av stjärnor, och skulle jag vara lite mer kunnig inom astronom skulle jag nog utan problem kunna namnge en hel del detaljer.

En lite lustig grej med att använda den största bländaren var att centrum på bilden blev så enormt mycket ljusare.Det ser nästan ut som någon tänt en lampa bakom vintergatan. Om detta är ett fenomen som objektivet ordnat eller om det faktist ser ut så på natthimlen får jag låta vara obesvarat.

Så nu får vi hoppas på molnfria kvällar, så får jag testa lite mer. För testning behövs. Det är inget enkelt objektiv att jobba med.

14 aug

Astrofotografering – Skärpa över hela bilden?

jag håller på att pilla med nattfotografering en del som ni kanske märkt. jag gillar verkligen detta område och just astrofotografering är ett område jag älskar att utforska.

Jag har tidigare använt min fullformatskamera (Canon 5d mk III) tillsammans med ett par olika objektiv. Min ständige kompanjon är mitt Canon EF 16-35/2,8 L II USM som jag använder så gott som alltid när jag är ute, oavsett om det är natt eller dag. Ett perfekt objektiv för min smak då jag för det mesta håller på med landskapsfoto och liknande.

Förra året testade jag att köpa ett helt manuellt 12 mm fisheye objektiv från Samyang. Ett helt vansinnigt objektiv att fotografera med och det är ett fisheye, så du får med riktigt tunnelförvrängning med på köpet. Fördelen med det är att du får med enormt mycket i en enda bild, och korrigera den färdiga bilden från distortion är ganska enkelt. Lonely specks har en bra guide som hjälper till så att du kan få en rak bild.

Nu har jag köpt mitt andra manuella objektiv och testat det lite mer ingående. Objektivet, ett Samyang 24mm f/1.4 ED AS UMC (testat av Lonely specks) ska vara det optimala objektivet när det gäller ljuskänslighet. Genom speciella tabeller, mätning av bländarens effektiva diametern o.s.v. kommer detta objektiv på första plats hur mycket ljus som kommer in till kameran. Detta är viktigt, för desto mer ljus som kommer till sensorn och då kan jag välja att ha inställningarna för ISO lägre, vilket ger klarare bilder med betydligt mindre brus.

Här är en liten testbild, mer eller mindre direkt från kameran. jag har här använt Samyang 24mm f/1.4 med bländare 1.4 och ISO 1000. Direkt kan man se att skärpan är bra, och att bruset är väl hanterat. Inget större kromatisk fel finns det heller i bilden. Ett ganska bra testfoto helt enkelt.

Om man nu tar och plockar ut lite detaljdelar ur denna hela bild blir resultatet lite annorlunda, minst sagt.

Den vänstra bilden är ett klipp mitt i bilden. Som framgår är alla stjärnor runda och fina, precis som man vill ha dem. Jämför man då denna del av bilden med den högra, som är urklippt högst upp till höger på den stora bilden, ser man en betydande skillnad. Observera att förstoringen är identisk på båda klippen). Stjärnorna är utsmetade och pekar in mot bildens centrum. Detta är lika i alla fyra hörn av bilden.

Som jag ser detta så är bilden värdelös förutom i mitten. OK, jag överdriver kanske en hel del, men om man ska använda bilden och t.ex skriva ut den i jättestort format, så kommer detta linsfel vara ganska betydande. Om man istället vill publicera bilden på en blogg eller Facebook, så spelar det ingen större roll.

Nu kommer min huvudfundering i detta ämne. Hur ska man åtgärda detta? Ärligt sagt så vet jag inte riktigt hur man kan komma åt problemet. det är objektivet som är problemet.

Kommer en nerbländning fungera? Kanske blir det skillnad om jag kör med bländare 2.0 eller 2.8. Vet ej, men det ska testas senare.

En möjlighet är att ta ett antal bilder som bildar ett panorama. Man tar 5-6 bilder i en horisontell rad med kanske 50-75% överlappning, tar en ny rad bilder med kameran tiltad uppåt. Öppna alla bilder i Lightroom och beskär alla bilder så det mesta av de suddiga hörnen försvinner (man får då kvar kanske 50% av ursprungsbilden) och efter detta genererar en panorama av alla bilder.

Hur som helst, det är ett problem med denna optik, och hur det ska åtgärdas får jag fortsätta att testa. Återkommer i ärendet.

13 aug

Astrofoto/astro-Panorama med Samyang 24mm f/1.4

Prylgubben har nu uppgraderat kameraväskan lite och i den har det tillkommit ett litet objektiv jag funderat på ganska länge nu. Objektivet jag pratar om är ett Samyang 24mm f/1.4 ED AS UMC for Canon EF. Jag har testat det lite nu och börjar komma fram till vad som är svårigheterna med objektivet, och det finns faktiskt en hel del att tänka på, för detta objektiv är helt manuellt både i fokus och bländare.

Jag vill bara nämna att allt jag pratar om nu baserar sig på att kameran är monterad på stativ. Ingen handhållen fotografering alltså.

Bilden ovan är tagen med just detta objektiv, Samyang 24mm monterad på en Canon 5D mk III. Och som ni ser så är det solnedgången jag försöker plåta, och resultatet blir bra, mycket bra. Objektivet kör på bländare 16 och när jag går igenom rawbilderna så är skärpan otroligt bra. Dock kan man se flares och det är inte så konstigt för bilden är tagen direkt mot solen och små, små vatten och saltdroppar har fastnat på filtret framför objektivet.

I och med att det är en manuell fokuserad glugg så använder jag mig av Liveview och riktar kameran på förgrunden och förstorar upp bilden 10 gånger. Fokusringen är ganska enkel att använda och går mjukt och fint, så det är absolut inga problem att få fokusen att sitta perfekt. Bilden ovan är tagna med bländare i f/16 och jag använder att kraftigt stativ och stativhuvud från Manfrotto och kör även med en trådutlösare. Gång efter gång ger objektivet fantastiska bilder, med minimal distorsion, och skärman är fantastisk, även längst ute i hörnen.

Nu till det som jag från början var inne på, det vill säga natt eller astrofotografering med objektivet. Jag har gjort en hel del astrofotografering genom åren nu och då använt framförallt ett Canon 16-36 f/2.8 med även ett Samyang 12mm fisheye f/2,8. Dessa objektiv har levererat fantastiska bilder, även om skärpan inte är helt perfekt på Canonobjektivet när bländaren är som störst.

Tyvärr måste jag säga har vädret vid Bohuskusten inte varit det perfekta. Regn och tjocka moln mest hela tiden, men för ett par dagar sedan, dagen innan Persiderna meteoritregn skulle slå till med full kraft lättade molnen lite i alla fall så jag testade vad gluggen gick för.

Jag hade två mål med testet. Dels skulle jag försöka förstå hur objektivet fungerade i mörker. Hur ställer man in fokus, hur skarpt är det, går det att använda på med bländare f/1.4? Nästa test var att försöka få stjärnhimlen större genom att fotografera ett panorama.

Vi börjar med inställningarna. Tips jag fått var att använda Liveview för att ställa in skärpan. Detta var lättare sagt än gjort faktiskt. Jag ställde bländaren på 1.4, zoomade in med Liveview till 10 gångers förstoring och försökte leta rätt på stjärnor att fokusera på. Det gick inte alls. Jag fick istället använda ljusen från en liten hamn och testade även att använda månen, och detta gick bättre.

Ett problem jag så direkt var att vid användning av bländare 1.4 vid Liveview, så blev resultatet ganska suddigt. Minskade jag bländare till 2.0 eller ännu bättre till 2.8 så blev skärmen riktigt skarp och fin, men då förlorade jag mycket ljus istället så det blev ännu svårare att fokusera. Om denna enorma försämring av skärpa vid f/1.4 slår igenom även på bilderna vet jag inte riktigt än, det får fler tester utvisa, men förändringen var slående.

Slutsatsen är alltså att det går fint att fokusera, men det är inte helt lätt, och det kommer nog bli ännu svårare att få till det om ingen måne finns eller andra ljuspunkter långt borta.

En annan sak jag var tvungen att göra var att se om skärpan var bra på den färdiga bilden. Det var det inte alls på de första bilderna. De såg helt bedrövliga ut, och för att se hur de såg ut zoomade jag in bilderna på kamerans skärm 10 gånger. Det är ett riktigt bra sätt att se efter om allt är som det ska vara. Så det var att göra om och göra rätt. Det är extremt små justeringar som behövs, och det måste göras. För vem vill komma hem med suddiga bilder?

24mm brännvidd är ganska vidvinkligt, men jämfört med 16-35 och ännu mer 12mm så tror jag att det behövs fler bilder som sätts ihop till en panoramabild att få till en riktigt fin vy men både förgrund och stjärnhimmel. Och är är det första försöket…

Bilden är en panorama bestående av 5 bilder med ca 50% överlappning. Lightroom gjorde ett fantastiskt jobb att ficka ihop helheten. Insättningarna är ISO 1000, 15 sekunder slutartid och en bländare på f/2.0. Ljuset vid horisonten är månen som håller på att gå ner, inte solen om ni trodde det.

Jag ställde in stativet så det var spikrakt mot marken. Sen flyttade jag bara stativhuvudet från vänster till höger lite åt gången och tog en bild i taget. Detta är extremt enkelt att göra, och även om man bommar lite med hur stativet är inställt, kommer Lightroom eller Photoshop fixa det fint.

Jag tog en andra serie, med lite mindre överlappning och då bara två bilder. Och det blev bra det med, och som en liten extra bonus fick jag med ett stjärnfall också på ena bilden.

Det sista testet var och se hur kamera, objektiv och mjukvara skulle kunna hantera extrema panoramor. Jag ville ha två rader med bilder, fem bilder som visar himlen, och fem som visar förgrunden. Skulle mjukvara kunna sy ihop detta också? Inga problem alls. Visst, bildfilen blev enorm, men det var inga problem att utföra plåtningen på klipporna. Än en gång var stativet helt plant. Jag tog först en serie med 5 bilder helt vågrätt. Sen vinklade jag upp kameran ordentligt och tog en serie av 5 bilder till.

Resultatet blev en riktigt stor fil, men den är inget jag egentligen skulle vilja visa upp. Månen bländar allt och mycket är utbränt i bilden. Jag gjorde inte något speciellt bra jobb, framförallt i nedre vänstra hörnet (bild 1) jämfört med bild 10 (övre vänstra hörnet). Men det ger ändå en liten fingervisning om vad som går att göra.

14 sep

Många vinklar av en brygga – Ledande linjer

I helgen var jag i Långevik och dess badplats för att testa lite ideér jag hade om linjer i bilden. Jag har läst mängder om dessa ledande linjer som visar in dig i bilden, och ska jag vara ärlig så de gånger jag fått till dessa så har det varit mer av misstag. Men det är en regel som fungerar många gånger, så upp till bevis.

Brygga i sig är väl inte märkvärdig. Den har dock två fel vad jag kunde se. För det första så är den helt nybyggd. den gamla försvann i vinterstormen, så nu är allt trä sådär perfekt gul/grönt. Nästa problem är att alla plankor ligger tvärs över brygga, istället för i linje med den. Det var bättre för ett år sedan, för då var bryggan gammal och rutten och brädorna var riktig vackra.

Men oavsett hur bryggan ser ut så var det linjerna jag var ute efter, och vissa vinklar fungerar bättre än andra. En bildanalys av andra kanske hjälper mig för framtida fotograferande.

Lite mer detaljerad inspiration hittar man på nätet, bland annat från First Photo

24 jul

Dag 1 med nya kaffemaskinen | Delonghi Primadonna

Just det, jag har skaffat mig en kaffemaskin. Och en riktigt stor, dyr och fantastisk en också. Jag tänkte ta tillfället och berätta lite på hur jag uppfattade den första dagen med Delonghi Primadonna S Deluxe ECAM (28.465.M). Det kommer bli en helt personlig berättelse och den kommer vara råärlig beträffande vad so m jag tycker är bra och dåligt med maskinen. Sen får jag nog återkomma senare med lite justeringar, efter jag använt monstret ett tag.

Varför vill jag då ha en kaffemaskin? Under de flesta resor och besök på kontor runt om i både Sverige och Europa, så har jag blivit bjuden på kaffe. Det har varierat mellan vidbränt kaffe som stått i en bryggare under en halv dag (smakar så där kan jag erkänna) till otroliga maskiner som man behöver vara civilingenjör för att förstå hur man ska få ut en skvätt av denna livsavgörande dryck. Men på några fåtal ställen har företagen lyxat till det ordentligt med en äkta kaffemaskin. Denna typ av kaffe älskar jag. Det är till och med så att om jag är ute på en restaurang och käkar så tar jag gärna en dubbel espresso till efterrätt istället för någon Crème Brûlée eller liknande.

Så varför blev det då en Delonghi Primadonna?

Varför det blev just märket Delonghi? Slump eller inte, men jag gjorde som så många andra och surfade runt på nätet och letade information. Jag var till och med inne på Elgiganten för att se hur maskinerna ser ut när de står på en bänk. Hur stor är egentligen en riktig kaffemaskin? För alla bilder jag sett och även video på Youtube ger inte en känsla för storleken. Värst var tillverkarens egna videor. I flera av dem så ser man maskinen och sedan kommer en arm in i bild och t.ex ändrar en inställning. Perspektivet på dessa scener är så förvridna och det gör att maskinen ser gigantisk ut. Titta själv på denna officiella video. Spola fram ca 2 minuter.

Nästa steg var faktiskt en klassiker. Jag hittade en länk till Råd och Rön´s hemsida där de 2014 testade massor av kaffemaskiner. Delonghi knep de 2-3 första platserna. Jag till och med betalade 45 kronor för att se alla testresultat. Så efter det började jag starkt överväga just detta fabrikat.

Kaffemaskinen med hetvattenröret borttaget.

Jag hade några specifika krav på en kaffemaskin som jag satte upp innan jag bestämde mig var jag skulle köpa. Dessa krav var…

Snabbhet 1. Hur lång tid tar det från maskinen startas tills första koppen kan avnjutas.
Snabbhet 2. Hur lång tid tar det för kopp 2 och 3 och 4.
Enkelhet 1. Hur enkelt är det att fixa en kopp kaffe. För många knappar och frugan blir fullständigt vansinnig.
Enkelhet 2. Påfyllning och rengöring av maskinen. Så få delar och så enkelt som det bara går att få.
Kvalitet. Då tänker jag på kvarnens funktion, materialval o.s.v. Lite svårt att jämföra detta kanske i och med att jag bara har denna maskin att utgå ifrån.

Snabbheten gick det att läsa sig till. Alla maskiner var ganska snabba och klarade vad jag ansåg som gränserna. Jag ville ha min första kopp kaffe på en minut efter jag tryckt på knappen och startat maskinen. Då ska maskinen värmas upp och sedan tillreda kaffet. Viktigt var också hur snabbt nästföljande koppar kunde tillredas.

Kaffemaskinen med mjölktillsatsen monterad.

Så priserna på maskinerna varierade stort. Från 4-5000 kronor och upp till det oändliga för restaurangvarianter. Så jag fokuserade för maskiner för hemmiljö. Vis av erfarenhet så brukar allt som är billigt fungera bra ett tag, men kvalitén kan vara si så där, och de smarta funktioner som t.ex enkel rengöring kan fått stått tillbaka, bara för att få ner priset. Så jag gick och tittade på den övre halvan gällande prislapp. 10.000.- var mitt mål och det fanns en hel del att välja mellan. Men som sagt, efter att letat och gått igenom hemsidor föll mitt val på en Delonghi Primadonna. Rätt eller fel? Det fåpr vi se om några år.

Första intrycken och den första koppen kaffe.

Kaffemaskinen startas upp

Det första jag måste säga om Delonghi är manualen. Den suger på riktigt. Mängder med text. Mängder med hänvisningar och extremt krånglig att ta in informationen som man behöver ha för att få igång maskinen för första gången. Massor av varningar om att man kan bränna sig, men i övrigt fullständigt ologisk.

När man väl fått ihop alla delar, viket i efterhand var ganska enkelt, skulle maskinen sättas på för första gången. Och även här var manualen minst sagt bristfällig. En hel del saker skulle ställas in, bl.a något så trivialt som klockan och vilket språk menyerna skulle ha. Efter en del läsande så gick även detta att få till. Jag började dock bli väldigt orolig på hur frugan skulle fixa detta. För ett av kraven jag ställde var enkelhet. Och hittills har det inte varit enkelt. Men, till slut kunde jag trycka på knappen och faktiskt få ut en kopp kaffe. Och den smakade inte bra. Rena skiten faktiskt. Och det blev inte mycket kaffe heller. En liten skvätt i botten av koppen, knappt ljummet.

Dags att felsöka. Det jag ställt in maskinen på var att den skulle tillverka en kopp kaffe. Och i Italien där man tillverkar maskinen är en kopp kaffe det vi i Sverige kallar för en Espresso. Jag har varit i Italien många gånger nu i jobbet för att ha lärt mig hur man beställer kaffe ute på stan och vad man förväntas få. En kaffe är alltså inte en stor mugg med bryggkaffe. Detta version heter Caffè americano nere i Italien. Dessutom hade jag ställt styrkan på kaffet till minimum. Till det så hade jag ställt en rumsvarm mugg under piparna och temperaturen som kaffet skulle bryggas med var ett standardvärde som var fabriksinställt vid leverans. Och detta bidrog naturligtvis till att kaffet som skulle avnjutas var nästan kallt.

Fixar till styrkan och mängden

Lite småsur stänger jag av maskinen. Maskinen rasslar till och helt plötsligt börjar det rinna vatten ur kafferören. Panik! Snabbt fram med en mugg som ska samla upp vattnet och jag börjar fundera på varför vatten rinner ut när jag är klar. Klart att detta måste undersökas, så jag sätter på maskinen igen och den börjar rassla lite och än en gång så rinner det vatten ur piparna.

Den obegripliga manualen tas fram igen och efter en hel del läsning visar det sig att det rinner vatten vid avstängning och start av maskinen är helt korrekt. Det ska den göra. Maskinen gör det sig själv för att förhindra att allt beckar ihop fullständigt. Nu vet jag om denna funktion, och behöver bara låta vattnet rinna och fångas upp av spillbehållaren under kopparna eller helt enkelt ställa en tom kopp under piparna när jag slår på maskinen eller stänger av den. Men att enkelt hitta denna funktion i manualen var inte lätt. Så snälla tillverkare. Gör manualen lite mer pedagogisk.

Styrka och mängd kaffe

Nu efter en hel del experimentering så har jag fått till det. Styrkan på kaffet har jag ställt till Stark (Strong) och mitt morgonkaffe tillreds med mängden ”Extra mycket” (Extra long). Detta resulterar i en 2/3 mugg med kaffe som smakar kaffe. För att få till en dubbel Espresso, så använder jag styrkan Extra stark (extra strong) och mängden small (för en enkel) eller normal (för en dubbel)

Men än en gång är manualen extremt otydlig, framförallt gällande mängderna på de olika valen. Det var helt enkelt bara att experimentera sig fram till vad som var vad. Styrkan kanske man kan förstå kan vara svår att beskriva i en text, men mängderna kunde man angivit i manualen så man hade en chans att få rätt storlek på kopp under piparna. I bland undrade man om mängden som kom fram var korrekt eller om det skulle komma mer, medan i andra fall fick man lite panik när koppen höll på att svämma över.

Fixa till en Latte, Cappuccino och Macchiato

Dottern vill ha en Cappuccino

En av de stora användningsområdena för resten av familjen är dessa kaffesorter som har mjölk i sig. Själv använder jag bara svart kaffe, aldrig med mjölk i. Men för att testa, så varför inte.

Kaffemaskinen har tre knappar som är programmerade till ett automatiskt program för Latte, Cappuccino och Macchiato. Fyll mjölkbehållaren med mjölk, plugga in den i maskinen och tryck på knappen, och underverk händer. maskinen rasslar och pustar och efter 30 sekunder har man en perfekt Cappuccino.

Grannarna var nyfikna. Fick en fråga om man kunde göra Irish Coffee i kaffemaskinen. Och det måste naturligtvis testas. En mugg fylldes med lite socker och en skvätt whisky. Sen ställde jag den under piparna på kaffemaskinen och tryckte på knappen för en Macchiato. Och döm om min förvåning, det blev mer eller mindre en perfekt Irish coffee. Visserligen är grädden utbytt mot skummad mjölk, men som ett bantaralternativ var den riktigt bra.

Detta var allt för denna gång, men jag misstänker att jag återkommer i ämnet

28 mar

Skithimmel på Valboholmen

Jag håller ju på att försöka ta lite bilder på solnedgångar, och jag vill ha moln, mycket moln. Det här med molnen gör att du får ett ordentligt drag i himlen när du fotograferar med extrema slutartider, vilket jag gillar.

Förra gången gick det ganska bra. Molnen fanns där och solen också. Ljuset spred sig mellan molnen och det blev en riktigt snygg effekt, och det borde gå att få till igen och med ännu mer effekt. Så idag gav jag mig ut/upp på Valboholmen igen, men det blev inte som jag tänkt mig.

Himlen mulnade på allt mer, och det som jag trodde skulle vara en lek med ljus och färger, blev ett enda grått töcken. Visst, jag fick till lite fart i himlen, men inte alls vad jag tänkte mig när jag planerade eftermiddagen.

Men skit samma, man har lärt sig något, och det var väl därför man gick iväg på en eftermiddagspromenad.

02 jun

Test av glugg och kamerahus

Gräsand i Rotemyren. ISO 400, 200mm, f/5.0, 1/640

Sedan många år har jag haft ett Sigma 70-200mm f/2.8 APO objektiv. Jag köpte det billigt av en kompis som tröttnat på vikten och helt enkelt köpte Canons motsvarighet fast med 4.0 i bländare och en mycket lägre vikt. Under flera år använde jag detta objektiv för att ta bilder när dottern spelade handboll tillsammans med ett Canon 7D kamerahus, och det var riktigt bra. De problem som uppkom kan man inte skylla på objektivet utan mer omgivningsljuset och min kunskap som i många fall brast.

Efter att dottern slutade handbollen har detta objektiv mest legat och samlat damm. Jag koncentrerar mig mer på att får mina objektiv med kortare brännvidder att fungera som jag vill. Framförallt är det mina 24-70mm och 16-35mm som jag vill förstå hur de fungerar. Så det har blivit mycket experimenterande gällande brännvidder, bokhé skärpedjup o.s.v. Men nu börjar jag känna mig bekväm med dessa båda final ”L” stämplade gluggar. De gör vad jag vill att de ska göra.

I vintras köpte jag dessutom ett nytt kamerahus, med fullformatssensor. Kameran, en 5D mk3 är riktigt bra, men om jag ska vara ärlig så är skillnaden mellan 7D´n och denna inte så stor som man skulle kunna tro. I extrema förhållanden så vinner naturligtvis det nya kamerahuset, men i de flesta lägena var denna uppgradering lite onödig (det gjorde ont att säga detta).

Rast och vila i Norra hamnen. ISO 400, 103mm, F/11, 1/400

Så nu blev det dags att ta ut och vädra mitt tele tillsammans med den nya kameran. Och det var inte så enkelt som jag trodde. Skärpan är bra oavsett brännvidd. Men jag får definitivt öva mer gällande skärpedjupet. Går jag upp i bländare så blir just skärpedjupet riktigt kort. Och beroende på vad jag tar på så vill jag kanske variera det lite mer än jag lyckades vid min promenad häromdagen.

Så vad tror ni. Fungerar gluggen som det är tänkt? Här har ni ett par bilder som endast är tänkta som testbilder och nedan följer ytterligare några i ett bildgalleri. Strunta i motiven och kompositionen, som till stor del suger. Det är skärpan och de övriga faktorerna jag försöker få fram. Jag har även angett vilka värden systemet är inställt med.