Vattenfallet med solglasögon
En av mina favoritplatser är det lilla vattenfallet i Hallinden. Det är inte spektakulärt, men när det har regnat ordentligt så kommer vattnet ner från klipporna med ordentlig kraft.
Själva fallet tycker jag är svårt att få till på bild så det blir spännande. Det är för mycket skog i vägen, och även mycket resultat av mänsklig aktiviteter som t.ex en väg som är byggd precis bredvid fallet.
Det som gör hela platsen så speciell är den bäck som flyter från fallet. Den ringlar sig genom en väldigt gammal skog. Stenar och stockar är täckta med tjock mossa och allt är väldigt mörkt och fuktigt. Hela intrycket är att det är en lite trolsk stämning i området.
Jag har varit där förut och plåtat. I november 2010 skrev jag om Sjumilaskogen, fast den är ganska liten. Ett återbesök på samma plats kom i januari 2011 men då var allt frusit till ett enda kompakt isblock.
Sista gången var faktiskt så länge sedan som april 2011, och då med barnens kusin som skaffat sig en egen kamera.
Alla gånger har dock målet varit att försöka ta bilder med lång slutartid. Det har fungerat genom att dra ner bländaren till max och välja en dag med mulet väder. I och med att platsen är inbäddad i riktigt mörk skog så har man lyckats få slutartider på upp till 20-25 sekunder vilket räckt till att få vattnet att bli sådär mjukt och fint.
Nu har jag skaffat mig ett filtersystem från Lee. Ett filter i serien heter Big Stopper, och fungerar lite som att sätta solglasögon på kameralinsen. Och i helgen, fast det var rätt ljust ute så blev slutartiden nästan 4 minuter med detta filter monterat på kameran.
Ovan foto: Hanna Ohlson
