Så här års brukar vi på kusten vara ganska utsatta för vädrets makter. Hittills i vinter har vi väl haft 2-3 klass 2 varningar från SMHI men det mest har varit falskt alarm. De har varnat för kraftiga vindar, men antingen har vindstråken tagit en annan väg eller så har stormen lugnat ner sig ordentligt innan den gick iland på Bohuskusten.
I helgen kom en ny varning, denna gång för Egon. Vi var väl inte speciellt imponerade, men gick ändå ut på klipporna för att möta ovädret, och denna gång måste jag säga det hade potential. Jäklar vad det blåste! Vattnet slog över klipporna och bildade höga kaskader, upp till 10 meter i höjd, och sen blåste allt in på land. Kastvindarna var så hårda så att man ibland tappade balansen, och kameralinsen den var ren i ungefär 2-3 kort innan den blev mjölkvit på grund av allt salt. Så nog är Stångehuvud i Lysekil en mäktig plats när det stormar. Enligt mätarna så kom Egon upp i drygt 25 m/s i medelvind och 39 meter i byvinden, viket är ganska imponerande. Det blåste såpass mycket att vattnet i toalettstolen gungade fram och tillbaka som det hade varit någon som stod och tippade stolen fram och tillbaka. Imponerande.
Ni kanske kan tycka att jag är lite väl avspänd i mitt förhållande till stormvindar? Det har faktiskt sina skäl. Här ute, längst ute vid klipporna där havet kommer in med all sin kraft är vi vana vid blåsigt väder. Vi får ett antal stormar per år, och de gör ingen större skada.
De vindar som orsakar kaos längre in på land, passerar, kanske inte obemärkt förbi, men i alla fall utan några problem. Det hela beror just på att vi är så vana. Vi har inga träd som kan blåsa ner, och de träd som finns står skyddade. Allt löst som kan blåsa sönder har redan blåst bort eller är nu ordentligt fastspikat. Visst finns det tillfällen som några tegelpannor blåser av taken eller plåtar lossnar i vinden, men i det stora hela så är det ganska odramatiskt, jämfört med krigsrubrikerna i tidningarna.
Nu har jag dock en sak att vara lite orolig för, denna första riktiga storm denna säsong. Jag bytte taket på huset i våras, och nu har det fått bekänna färg. Har snickarna fuskat bara så lite, så kommer det att märkas. Ligger bara en tegelpanna lite, lite fel så kan det orsaka en kedjereaktion. Så vi får väl se hur det ser ut, och om man får ta fram stegen senare idag.

Att köra Jetski i full storm är kanske inte något jag skulle gjort i detta väder, men det finns folk som gör det. De måste lite ordentligt på sina maskiner, för ett motorstopp i denna sjön kan inte vara så kul!

Jetski på väg in i hamnen, men det är grov sjö fortfarande

