Arga snickaren – kaprifolblogg.se

24 jul

Trött på renoveringar

Nu börjar allt bli klart hemmavid, alltså det projekt jag startade innan påsk i år. Det blev mer än man trodde från början, för planen var att vi bara skulle sätta igen en spaljé och tapetsera lite. Men när jag såg hur mycket det ändå skulle vara att göra satte jag igång att dra lite el och dataslangar i väggarna och fixade och donade med olika saker.

Visst, väggen kom upp fast jag hade fullständigt borrat sönder och samman allt virke i den. Sen fick det natuligtvis gipsas över alla hål jag gjort i alla andra väggar för att få dit all el. Och inte nog med det, hela övervåningen var även den tvungen att gipsas om, och när vi ändå höll på så klädde vi in en garderob i övre hallen, och monterade upp ett tarkettgolv i hela trapphuset. På väggen alltså! Liggande!

Varför nu all denna eldragning? Jo, först och främst behövde jag en ny plats för den trådlösa routern. Mitt i huset är trapphuset och där finns det ingen el alls. Ingen datakabel heller för den del. Så planen var att dra ny el till platsen, inkl några datasladdar i rör, för tt ansluta allt där min fiberkabel kommer in i huset. Det gick fint, visst lite krångel ska det vara, annars är det inte kul.

I och med att vi klädde in trapphuset med ett liggande laminatgolv så funderade vi lite vad vi ska pryda det nya trapphuset med. En foto var nog ganska givet, så för säkerhets skull fixade jag ett uttag högst upp i hallen och trappbrytare både uppe och nere.

Sen hade vi ett par lampor över soffan i nedervåningen. I och med att vi spikade igen spaljén så fick det bli ett nytt uttag för dessa lampor också och en brytare.

Så när jag var klar med såg och borrmaskin såg alla väggar ut som någon gått lös på dem med en kraftig hagelbössa.

Sen började allt annat som ska fixas. Målning tapetsering och mer målning. Som tur var kom vi på att slänga det extremt tråkiga räcket på övervåningen och ersätta det med en glasskiva istället. Och när allt var vitmålat blev det riktigt snyggt.

Ledstängerna försvann de också och ersattes med rostfria för. Jag köpte ledstängerna på Räckesbutiken online. Fraktbolaget klantade sig så en av ledstängerna var helt ihoptryckt, men gissa vilken service räckesbutiken hade. Nytt material fixades fram och nu kom det fram oskadat.

När man ändå är inne och pratar om räckesbutiken, så är deras monteringsinstruktioner helt otroliga. Förutom alla papper som följer med så finns det online-video för just de prylar du köpt.

Det sista jag gjorde, och det var faktiskt idag, efter några månaders uppehåll, var att få dit min fina fototavla. Bilden, en vy från Brooklyn New York är i svart/vitt och den beställde jag på Smartphoto online. Bilden tog jag i april när jag och frugan hade lite semester i stan, och det hela var väl mer eller mindre ett beställningsjobb från hennes sida. Problemet var bara att få upp den och tillhörande belysning i ett trapphus som är 5-6 meter högt. Men med lite virke så byggde jag upp en ställning och på 3,5 timmar var allt uppe och ställningen nerskruvad igen.

24 jul

Dag 1 med nya kaffemaskinen | Delonghi Primadonna

Just det, jag har skaffat mig en kaffemaskin. Och en riktigt stor, dyr och fantastisk en också. Jag tänkte ta tillfället och berätta lite på hur jag uppfattade den första dagen med Delonghi Primadonna S Deluxe ECAM (28.465.M). Det kommer bli en helt personlig berättelse och den kommer vara råärlig beträffande vad so m jag tycker är bra och dåligt med maskinen. Sen får jag nog återkomma senare med lite justeringar, efter jag använt monstret ett tag.

Varför vill jag då ha en kaffemaskin? Under de flesta resor och besök på kontor runt om i både Sverige och Europa, så har jag blivit bjuden på kaffe. Det har varierat mellan vidbränt kaffe som stått i en bryggare under en halv dag (smakar så där kan jag erkänna) till otroliga maskiner som man behöver vara civilingenjör för att förstå hur man ska få ut en skvätt av denna livsavgörande dryck. Men på några fåtal ställen har företagen lyxat till det ordentligt med en äkta kaffemaskin. Denna typ av kaffe älskar jag. Det är till och med så att om jag är ute på en restaurang och käkar så tar jag gärna en dubbel espresso till efterrätt istället för någon Crème Brûlée eller liknande.

Så varför blev det då en Delonghi Primadonna?

Varför det blev just märket Delonghi? Slump eller inte, men jag gjorde som så många andra och surfade runt på nätet och letade information. Jag var till och med inne på Elgiganten för att se hur maskinerna ser ut när de står på en bänk. Hur stor är egentligen en riktig kaffemaskin? För alla bilder jag sett och även video på Youtube ger inte en känsla för storleken. Värst var tillverkarens egna videor. I flera av dem så ser man maskinen och sedan kommer en arm in i bild och t.ex ändrar en inställning. Perspektivet på dessa scener är så förvridna och det gör att maskinen ser gigantisk ut. Titta själv på denna officiella video. Spola fram ca 2 minuter.

Nästa steg var faktiskt en klassiker. Jag hittade en länk till Råd och Rön´s hemsida där de 2014 testade massor av kaffemaskiner. Delonghi knep de 2-3 första platserna. Jag till och med betalade 45 kronor för att se alla testresultat. Så efter det började jag starkt överväga just detta fabrikat.

Kaffemaskinen med hetvattenröret borttaget.

Jag hade några specifika krav på en kaffemaskin som jag satte upp innan jag bestämde mig var jag skulle köpa. Dessa krav var…

Snabbhet 1. Hur lång tid tar det från maskinen startas tills första koppen kan avnjutas.
Snabbhet 2. Hur lång tid tar det för kopp 2 och 3 och 4.
Enkelhet 1. Hur enkelt är det att fixa en kopp kaffe. För många knappar och frugan blir fullständigt vansinnig.
Enkelhet 2. Påfyllning och rengöring av maskinen. Så få delar och så enkelt som det bara går att få.
Kvalitet. Då tänker jag på kvarnens funktion, materialval o.s.v. Lite svårt att jämföra detta kanske i och med att jag bara har denna maskin att utgå ifrån.

Snabbheten gick det att läsa sig till. Alla maskiner var ganska snabba och klarade vad jag ansåg som gränserna. Jag ville ha min första kopp kaffe på en minut efter jag tryckt på knappen och startat maskinen. Då ska maskinen värmas upp och sedan tillreda kaffet. Viktigt var också hur snabbt nästföljande koppar kunde tillredas.

Kaffemaskinen med mjölktillsatsen monterad.

Så priserna på maskinerna varierade stort. Från 4-5000 kronor och upp till det oändliga för restaurangvarianter. Så jag fokuserade för maskiner för hemmiljö. Vis av erfarenhet så brukar allt som är billigt fungera bra ett tag, men kvalitén kan vara si så där, och de smarta funktioner som t.ex enkel rengöring kan fått stått tillbaka, bara för att få ner priset. Så jag gick och tittade på den övre halvan gällande prislapp. 10.000.- var mitt mål och det fanns en hel del att välja mellan. Men som sagt, efter att letat och gått igenom hemsidor föll mitt val på en Delonghi Primadonna. Rätt eller fel? Det fåpr vi se om några år.

Första intrycken och den första koppen kaffe.

Kaffemaskinen startas upp

Det första jag måste säga om Delonghi är manualen. Den suger på riktigt. Mängder med text. Mängder med hänvisningar och extremt krånglig att ta in informationen som man behöver ha för att få igång maskinen för första gången. Massor av varningar om att man kan bränna sig, men i övrigt fullständigt ologisk.

När man väl fått ihop alla delar, viket i efterhand var ganska enkelt, skulle maskinen sättas på för första gången. Och även här var manualen minst sagt bristfällig. En hel del saker skulle ställas in, bl.a något så trivialt som klockan och vilket språk menyerna skulle ha. Efter en del läsande så gick även detta att få till. Jag började dock bli väldigt orolig på hur frugan skulle fixa detta. För ett av kraven jag ställde var enkelhet. Och hittills har det inte varit enkelt. Men, till slut kunde jag trycka på knappen och faktiskt få ut en kopp kaffe. Och den smakade inte bra. Rena skiten faktiskt. Och det blev inte mycket kaffe heller. En liten skvätt i botten av koppen, knappt ljummet.

Dags att felsöka. Det jag ställt in maskinen på var att den skulle tillverka en kopp kaffe. Och i Italien där man tillverkar maskinen är en kopp kaffe det vi i Sverige kallar för en Espresso. Jag har varit i Italien många gånger nu i jobbet för att ha lärt mig hur man beställer kaffe ute på stan och vad man förväntas få. En kaffe är alltså inte en stor mugg med bryggkaffe. Detta version heter Caffè americano nere i Italien. Dessutom hade jag ställt styrkan på kaffet till minimum. Till det så hade jag ställt en rumsvarm mugg under piparna och temperaturen som kaffet skulle bryggas med var ett standardvärde som var fabriksinställt vid leverans. Och detta bidrog naturligtvis till att kaffet som skulle avnjutas var nästan kallt.

Fixar till styrkan och mängden

Lite småsur stänger jag av maskinen. Maskinen rasslar till och helt plötsligt börjar det rinna vatten ur kafferören. Panik! Snabbt fram med en mugg som ska samla upp vattnet och jag börjar fundera på varför vatten rinner ut när jag är klar. Klart att detta måste undersökas, så jag sätter på maskinen igen och den börjar rassla lite och än en gång så rinner det vatten ur piparna.

Den obegripliga manualen tas fram igen och efter en hel del läsning visar det sig att det rinner vatten vid avstängning och start av maskinen är helt korrekt. Det ska den göra. Maskinen gör det sig själv för att förhindra att allt beckar ihop fullständigt. Nu vet jag om denna funktion, och behöver bara låta vattnet rinna och fångas upp av spillbehållaren under kopparna eller helt enkelt ställa en tom kopp under piparna när jag slår på maskinen eller stänger av den. Men att enkelt hitta denna funktion i manualen var inte lätt. Så snälla tillverkare. Gör manualen lite mer pedagogisk.

Styrka och mängd kaffe

Nu efter en hel del experimentering så har jag fått till det. Styrkan på kaffet har jag ställt till Stark (Strong) och mitt morgonkaffe tillreds med mängden ”Extra mycket” (Extra long). Detta resulterar i en 2/3 mugg med kaffe som smakar kaffe. För att få till en dubbel Espresso, så använder jag styrkan Extra stark (extra strong) och mängden small (för en enkel) eller normal (för en dubbel)

Men än en gång är manualen extremt otydlig, framförallt gällande mängderna på de olika valen. Det var helt enkelt bara att experimentera sig fram till vad som var vad. Styrkan kanske man kan förstå kan vara svår att beskriva i en text, men mängderna kunde man angivit i manualen så man hade en chans att få rätt storlek på kopp under piparna. I bland undrade man om mängden som kom fram var korrekt eller om det skulle komma mer, medan i andra fall fick man lite panik när koppen höll på att svämma över.

Fixa till en Latte, Cappuccino och Macchiato

Dottern vill ha en Cappuccino

En av de stora användningsområdena för resten av familjen är dessa kaffesorter som har mjölk i sig. Själv använder jag bara svart kaffe, aldrig med mjölk i. Men för att testa, så varför inte.

Kaffemaskinen har tre knappar som är programmerade till ett automatiskt program för Latte, Cappuccino och Macchiato. Fyll mjölkbehållaren med mjölk, plugga in den i maskinen och tryck på knappen, och underverk händer. maskinen rasslar och pustar och efter 30 sekunder har man en perfekt Cappuccino.

Grannarna var nyfikna. Fick en fråga om man kunde göra Irish Coffee i kaffemaskinen. Och det måste naturligtvis testas. En mugg fylldes med lite socker och en skvätt whisky. Sen ställde jag den under piparna på kaffemaskinen och tryckte på knappen för en Macchiato. Och döm om min förvåning, det blev mer eller mindre en perfekt Irish coffee. Visserligen är grädden utbytt mot skummad mjölk, men som ett bantaralternativ var den riktigt bra.

Detta var allt för denna gång, men jag misstänker att jag återkommer i ämnet

19 jul

Sledgehammer

Igår kväll hade jag och frugan grannarna över på lite mat. De var mer eller mindre utslängda ur sitt hus då dottern kommit hem med kompisar, och det är väl så att föräldrarna är pinsamma på samma sätt som mina egna ungar tycker när de har kompisar hemma.

Jag tänkte försöka något nytt på grillen, och efter något år av funderingar så blev det äntligen dags för Beer can chicken med tillbehör. Och hur blev det? Fantastiskt på alla sätt! Beer can chicken finns det många recept på. Här hittar ni några:

Varför jag döpte inlägget till Just Sledgehammer, kommer sig av en video med Peter Gabriel med just den titeln. I videon visas några avfjädrade broilers dansandes på en scen, vilket ser synnerligen bisarrt ut. Och när jag monterade upp kycklingarna på ölburken, så kunde jag inte annat än se likheten. Vill du se den videon? Här är en länk till Youtube video. Spola fram till ca 3.30 in i videon

Själva processen är enkel. Ta en färsk eller tinad fryst urtagen kyckling. Gnid in kycklingen ordentligt i dina favoritkryddor. Själv använde jag mig av en rub av flingsalt, paprikapulver, chili och chipotle peppar. Ta fram en burk öl och drick upp hälften av innehållet. På många sidor står det att man ska hälla ut innehållet, men det är bättre att använda vätskan så man själv inte blir uttorkad. Ta burken och träd kycklingen på burken så den står upp och har burken helt instoppad i magen. Sen är det bara att starta grillen och börja laga mat.

Det där med grillen var dock ett litet problem. Jag har en stor grill, en weber 57 cm. Den rymmer MYCKET. Men i och med att jag använde halvliters ölburkar, så blev hela skapelsen ganska hög, så locket på grillen gick inte att stänga. Så jag tog helt enkelt bort gallret, laddade grillkol på två sidor för indirekt grillning och ställde helt enkelt kycklingarna med ölburken i botten av grillen, mitt emellan de båda kolhögarna. Och det fungerade alldeles utmärkt. Så gör på samma sätt som jag gjorde, och lägg kycklingen i botten av grillen där glödbädden är, eller använd 33cl burkar för att få med höjden lite så locket går på.

Så på med locket och sedan var det bara att vänta att temperaturen skulle stabilisera sig. Jag har tur, för på mitt grillock har jag en termometer. Grillat kyckling har jag gjort förut, men då mestadels i den vanliga ugnen i köket. Så att använda en kolgrill borde vara identiskt vad värme och tid beträffar. Så jag räknade med att mellan 150 till 175 grader skulle vara perfekt, och tiden borde vara ca 90 minuter.

Så efter kanske 5 minuter låg temperaturen på runt 160 grader. Då passade jag på att slänga dit lite korta bitar av ett äppelträd som står neråt vägen. Bitarna var helt färska, klippta från trädet en timme tidigare. De ger en rökeffekt till köttet som är ganska angenäm. Ender grilltiden la jag på lite mer kvistar ett par, tre gånger.

Och se resultatet efter 1 och en halv timme i grillen. Perfekt kyckling.

Nu till tillbehören. Allt skulle grillas och fixas på en halvtimme jag satte av för att kycklingen skulle få lite vila innan jag skar upp den i bitar. Så på med aluminiumfolie, och fram med grönsaker.

Zucchini, Aubergine och tomater skivades och lades på grillen. Champinjoner, aprikoser och Broccoli träddes på spett och grillades. Paprikor delades i halvor och åkte de med på grillen.Sparris delades på längden och gneds in i olivolja och salt. Tyvärr blev väl jag lite tidsoptimist, för 30 minuter räckte inte. Det tog nog närmare 50 minuter innan vi kunde sätta oss till bord och börja njuta av maten och ett glas vin.

En del tillbehör fungerade utmärkt. Zucchini´n blev perfekt.Aubergine fungerade sämre på grillen. Smaken var det inget fel på, men den var svår att ha på grillen. Den blev väldigt tunn och fastnade lätt på gallret. Tomater och paprika blev ett fantastiskt tillbehör, medan aprikoserna var en riktig besvikelse. Så nästa gång går Aubergine och Aprikoser bort.

15 nov

Äntligen, äntligen och igen, äntligen

Äntligen är inte ett för starkt ord i detta läge. Det har förvisso varit klart ett tag, men jag har helt enkelt inte fått tummen ur och plåta vårt nya fina badrum. För nytt och fint är det.

Frugan och jag satte oss i våras och började skissa på hur vårt slitna badrum skulle kunna se ut om vi renoverade det. Ett som var säkert var att badkaret skulle ut. Ett annat var att det skulle vara kaklat och klinkat med golvvärme. Sen var vi inte så säkra på resten. Vi åkte på lite utställningar bland annat i Göteborg och tittade runt lite, men hade väl egentligen ingen riktig plan.

Tyvärr blev det lite panik när allt skulle dra igång. Det blev till att snabbt sätta sig vid datorn tillsammans med kataloger och rita upp allt. Får det plats eller? Första försöket blev fel. Det fick inte plats, så plan B fick tas fram. Nästa steg var att snabbt som sjutton dra iväg till Munkedal och titta på kakel och klinker. Vi hittade ett och efter lite snack med personalen där kom vi fram till ett mönster som skulle kunna fungera tillsammans med allt det andra.

Sen dundrade hantverkarna in och började jobba. Tre veckor utan att kunna duscha hemma var inte helt optimalt, men det gick det med. Och för hantverkarna gick inget fel, förutom rörmokaren i stan som glömde bort att beställa våra prylar (2 gånger om). Gubbarna från Byggtjänst och Rylanders riktigt duktiga, och Nisse Roos, som installerade duschväggar och all inredning gjorde ett fantastiskt jobb.

Så här är det, vårt nya badrum!

14 sep

Renoveringen av ett badrum

Det börjar ta sig! Alltså renoveringen av badrummet.

Jag har varit borta hela veckan på jobb i huvudstaden, och lämnade mitt kära badrum i mer eller mindre kaos till resten av familjen. Visst det hade hänt en hel del innan jag åkte och snickaren, rörmokaren och elektrikern var mer eller mindre klara, och nu väntade vi bara på kakelkillen som skulle få upp ett halvt ton kakel på väggarna. Och vis av erfarenhet sedan tidigare, så litar man kanske inte riktigt på att allt bara ska fungera.

Man har ju sett skräckexempel t.ex på Tv där hantverkare inte riktigt lägger ner sin själ i jobbet. Golvet lutar åt fel håll, fusk med fuktspärrar och kakel som mer eller mindre ramlar ner och sen är det alltid en familj som står framför kameran i tårar som inte vet vart de ska ta vägen. Detta ville jag inte uppleva

Men varför oroa sig. Byggtjänst som jag anlitar för jobbet har skött sig perfekt. Alla olika hantverkare har avlöst varandra och dödtiden har varit minimal. Och jobbet de olika hantverkarna gjort är riktigt bra. Det är proffs som jobbat och det märks.

En annan sak som oroat mig lite är just kaklet och hur det sak upp på väggarna. Efter att tittat på olika mönster på firman, P&B Golv i Munkedal, där vi köpte det, och letat lite inspiration på nätet kom jag fram till en ide med blandat liggande och stående plattor på väggarna och med en pelare med stående mörkare plattor på ett par ställen.

Det borde fungera tänkte jag, och började rita upp mönstret i datorn. Byggfirman förstod hur det skulle se ut, likaså Arne som skulle sätta upp kaklet, men ändå, man är lite orolig om man tänkt fel och det skulle se ut som skit när man väl kom hem på fredagskvällen.

Och än en gång, varför oroa sig, det blev riktigt bra.

31 aug

Hur tänkte de här?

Sådär ja, nu har snickaren röjt runt i badrummet i tre dagar och rivningen är klar och återuppbyggnaden börjar. Hittills så har väl inga större överraskningar kommit fram. När den gamla plastmatta revs bort var man lite orolig om det skulle vara någon vattenskada under all plast, men det var inga som helst problem med det. Snygg och torrt men med lite konstiga lösningar som fick snickare att klia sig i huvudet lite. Men som sagt det löste sig enkelt.

Det som snickaren och rörmokaren hittills hunnit med är att lägga nytt golv med avloppet snyggt kopplat ihop med den befintliga stammen. Och vattenrören är dragna, nu inne i väggen, och det blir jättebra, då man slipper dessa rör som bara samlar damm omkring sig.

Det där med de inbyggda rören är jag dock lite fundersam över. Jag har inga problem med att de ligger i väggen, den installationen är både utprovad och riktigt bra, utan är mer hur de löst själva rördragningen, och då främst hur de ska koppla ihop allt.

Inne i hörnet har vi en inbyggd trumma där avloppet går och där även vattnet kom upp i förut. Denna trumma verkar inte återanvändas, för alla rör har de dragit ner till undervåningen, tvärs igenom golvet och ner genom innertaket i tvättstugan. 5 rör, tre kallvatten och två varmvatten som sen ska kopplas ihop på något sätt. Men varför skickade de inte ner dem i trumman? Som det är nu kommer det ner fem slangar mer eller mindre mitt i taket. Hur ska de lösa detta lilla problem, det blir ett intressant samtal imorgon måndag.

26 aug

En elektriker, en snickare och en rörmockare!

Då är vi igång. Vårt badrum som är bevisligen helt slut men fortfarande tätt (vad jag vet) ska rivas ut. Bort med all inredning. Bort med alla skivor på väggarna, golv och innertak och börja om på nytt. Jag misstänker att man kommer bli förskräckt när man kommer hem de närmaste dagarna över hur det ser ut.

Först måste man få bort allt innan man kan bygga upp igen. Men jag är lite orolig om de skulle hitta t.ex en vattenskada någonstans, för badrummet är i alla fall minst 25 år gammalt. Jag återkommer i ärendet med regelbundna inlägg om framstegen framöver.

25 aug

Nu startar helvetet – Badrumsrenovering

Frugan och jag har hållit på att renovera hemmavid under året. Lilla toaletten har fått nya väggar och vardagsrummet har rivits ut totalt och all detta har blivit riktigt bra. Toaletten med dess skivor blev ett riktigt lyft och den är nu 100% modern och fräsch. Och vardagsrummet med sitt nya golv och nya möbler blev ett drömrum nu efter att man fått upp ljus i hyllor och tak. Till det så bytte vi tak på hela radhuslängan, men det såg man inte så mycket av förutom gubbarna som sprang omkring på taket och byggnadsställningarna som små apor

Nu börjar dock nästa projekt, den stora toaletten. Enligt byggfirman kommer detta ta 2-3 veckor, och den enda duschen vi har försvinner under denna tid. Vi får pussla lite när det gäller hygienen och tigga in oss hos grannar, kanske frugans jobb eller någon annanstans. Själv är jag borta en hel vecka snart på resa med jobbet och då kan jag skryta med dusch varje dag på hotellet.

Ett litet problem som uppkom startade när vi accepterade offerten. – Vi hör av oss i höst i god tid när vi kan börja. I god tid var i torsdags, med byggstart på tisdag. Om framförhållningen bara är fem dagar, inklusive helgen, så uppkommer några små problem. Vi har inte beställt en enda pryl. Kakel och klinker hade vi inte en aning om vad vi vill ha för sort. Inte ens färgschemat är bestämt. Badrumsmöbler och duschväggar hade vi tittat på under sommaren så det var vi i alla fall överens om vilken stil vi ville ha och hur det skulle se ut, men vi hade inte kollat om det får plats.

Så med början i fredags så blev det att hämta kataloger, titta på utställningar och försöka få fram allt som behövs till kort leveranstid. Vi tror nog att det ska fungera, men utrymmet för misstag är minimalt. Allt måste fungera perfekt.

I går, söndag satt jag med CAD programmet och ritade upp badrummet. Allt skulle in och måttsättas. Det är en liten dubbelkoll på att allt får plats. Det gick bra, badrumsmöblerna kom in på ritningen lika så toalettstol och duschvägg. Sedan gav jag delarna olika färg och den raka duschväggen såg lite lustig ut. Det blir lite panik när man upptäcker att dörren inte kommer kunna öppnas då vi har en vägg som ligger alldeles för nära duschen. Så tillbaka till katalogernas drömbilder, och problemet löstes ganska bra.

Så här ska det bli om allt går i lås. För som sagt rivningen av badrummet börjar imorgon, och det är många delar som kan gå fel. Vi håller tummarna så hårt vi kan.

19 jun

Renovering del 3 – Hur tänkte de då?

Tidigare har jag berättat om hur eländigt det var att få ner tapeterna från väggarna. Men när de väl kom ner, och man påbörjade spckling och slipning kändes det som att man var på väg åt rätt håll. Dock var man lite orolig för hur själva tapetseringen skulle gå.

Frugan hade valt en randig tapet av ”non-wowen” typ. Den ska alltså monteras genom att man limmar direkt på väggen och sedan hänger upp en torr tapet. Jag har gjort detta förut ett antal gånger, så det borde gå lätt. Problemet som kom upp i mitt huvid är att tapenen är randig. Och randiga mönster tillsammans med väggar som lutar åt alla håll kan vara lite problem.

Men det är bara att försöka och första våden kommer upp utan några problem. Lodat är det och allt ser faktiskt riktigt bra och framförallt rakt ut. Så det blir till att fortsätta med resten av väggen och när man väl kommer fram till nästa hörn så stämmer allt perfekt. Allt är spikrakt. Detta kan väl inte fortsätta till nästa hörn, tänker jag i min lite olycksbådande hjärna, men tro det eller ej, även nästa hörn är 100% rakt. Sen är det bara att dra på för de övriga väggarna ska ha en icke mönstrad tapet, så där spelar det inte någon större roll åt vilket håll allt lutar åt.

Nästa projekt i vardagsrummet var att blåsa ut det gamla slitna ekgolvet. Det har legat där senan 1989 (enligt stämplarna bakpå plankorna. Och det var riktigt slitet, det kan jag garantera.

Problemet med att få ut ett gamalt parkettgolv var att dessa golv är limmade, inte ”klickade” som de är idag. Det blev till slut bara att med muskelkraft försöka bryta bort golvet bit för bit. Det gick men en del skavanker fick jag då golvet fjädrade tillbaka och skrapade sönder ett ben. Snygga blåmärken!

När väl golvet är borta kommer nästa fundering. Under allt ligger en gammal nålfiltsmatta som troligen las in på 1970 talet. Jag undrar vad de som lade in parketten tänkte på. För någon fuktspärr mellan betongplattan och golvet gick inte att hitta. Så det blev att ta på sig handskar igen och sakta men säkert rycka bort den limmande mattan från betongen. Jag måste ge en eloge till mattläggaren, för fortfarande satt denna matta som berget. Det var ett riktigt lim som de använde på den tiden, det är säkert.

Det nya golvet kom dit utan några större problem. Imponerad blev jag över hur enkelt ett modernt golv går att montera. Och precisionen på alla fogar var helt fantastisk. På bara tre timmar var 25 kvadrat golv inlagt och alla lister låg bara och ivrigt väntade på att bli monterade. och faktiskt, resultatet blev riktig bra när de nya möblerna kom in.

Vi har fått ett nytt rum i huset, bokstavligt.

18 jun

Renovering del 2- Tapethelvetet

Parallellt med toalett renoveringen så skulle vi som jag sagt tidigare blåsa ut vardagsrummet helt och hållet. I princip var det bara taket som skulle behållas, men allt annat, möbler väggar och golv skulle bli nya.

Lite av det kaos som blev i uterummet under renoveringen

Det hela började med att jag hade en idé att lägga om elen i rummet. Där jag normalt har min fina TV, är det bara en tunn skarvkabel dragen, och jag ska inte flytta på den efter renoveringen, så det blev till att installera lite nya uttag i anslutning till den kommande montageplatsen.

Detta att installera nya uttag innebar en del extrajobb. Vi blev tvungna att lägga på en ny gipsskiva på väggen där alla fönster är, och detta medförde att alla salningar till fönster och balkongdörr måste göras om och alla foder måste även de fixas till. Och i och med att vi börjat med eljobbet, så tog vi och renoverade hela huset då inte mycket var jordat. Så nu har vi jordfelsbrytare och ett säker hus.

Tillbaka till det rubriken antyder, alltså tapeter i vardagsrummet. Dessa tapeter var väl fina en gång i tiden. Det är drygt 20 år sedan tapeterna sattes upp och de har klarat sig riktigt bra. Mycket få skador som orsakats av möbler eller att man haft tre barn som växt upp i rummet med allt vad det innebär.

Så när snickaren var klar med gipsning, salningar och foder var uppe, så började jag det lilla jobbet att ta bort det jag kunde på tapeterna. Tyvärr vad de inte spaltbara, så jag fick väl bort 75% av ytlagret, och tänkte i min enfald att det blir till att bredspackla allt. Så det blev till att ta fram spackelspaden och börja med skitjobbet. Vardagsrum10 Lite arkeologi. Medaljongtapeter från 70 talet

Första våden gick bra att spackla, men helt plötsligt så knölade allt ihop sig och det visade sig att spacklet fick tapen att lossa helt från underlaget. Det blev bara till att avbryta allt och gå över alla väggar med en skrapa och sprayflaska. Tapeterna kom ner, men vilket skitjobb det var

Så efter hårt jobb med att plocka ner alla tapeter, måla fönster och dörrar samt spackla upp hela rummet så blev det till att slipa ner det överflödiga. För man är ju inte en professionell målare, utan tar i lite extra när man lägger på spackel. Och detta får man ångra när det torkat. Dammigt är en underdrift. Det var slipdamm i absolut HELA huset, fast dörröppningen in i resten av huset var plastad och kanterna tejpade.

Tur att frugan var borta. Hon hade fått psykbryt. Tro mig!

Nästa inlägg berättar jag om tapetsering och golvläggning.

17 jun

Renovering del 1- Toaletten

I diverse sociala medier har jag rapporterat lite om en ganska omfattande renovering hemmavid. En liten toalett har renoverats med nya väggskivor och ett vardagsrum har blåsts ut totalt.

Om man tar och börjar med toaletten så blev den renoverad totalt för några år sedan efter en vattenskada. Nya möbler monterades in och golvet klinkrades och golvvärme lades in. I och med att det bara är en liten enkel toalett så klistrade vi på en ganska fin vinyltapet på väggarna och resultatet blev i mina ögon riktigt bra för att gjort det själv.

Men säg den lycka som varar. Under årens lopp har varenda tapetskarv släppt och nu så det inte riktigt lika fint ut som det gjorde när tapeterna först sattes upp.

Grannarna renoverade sitt stora badrum och där monterade de upp en typ av våtrumsskiva istället för att kakla väggarna. Resultatet blev slående. Skivorna ser ut som kakel och det enda som avslöjar att det inte är äkta vara är när man knackar på dem. Då märker man att det är lite fusk. Men med tanke på hur många variationer och färger det finns, samt hur fort och enkelt det går att få upp dem, så tänkte vi där hemma att det kunde vara ett bra alternativ.

Toaletten under och efter renovering Så sagt och gjort, skivor beställdes., snickare anlitades. Vi valde en typ som heter Fibo-Trespo våtrumsskiva. Hela paketet jag hämtade på byggvaruhandeln hemmavid, var komplett. Allt ingick förutom skruvar. Snickaren svor förstås en del för att få mönstret passa i det trånga utrymmet men sakta men säkert kom skivorna upp en efter en.

Ett litet tips är att kolla fogarna noga när skivorna sätts ihop. Det läggs någon typ av tätningsmassa i skarven, och överflödet ska tas bort direkt när skivorna är monterade. Min snickare gjorde detta snyggt och fint, men lämnade ett litet tunt skikt av fogmassa på skivorna runt skarvarna. Och denna tunna film syntes riktigt tydligt och var ett riktigt elände att få bort och göra skivorna helt rena.

Det jag fick göra vara att dels använda vanliga rengöringsmedel och en trasa, och på de ställena där det var lite tjockare rester använde jag ett rengöringsverktyg som jag fick med till spisen, det vill säga ett rakblad i en hållare, där jag fick skära/skrapa bort fogmassan.

Dela denna process tog ett par timmar, och troligen kan denna tid minskas mer om man inte kletar så mycket med fogmassan vid installationen.

Imorgon lämnar vi toaletten och går vidare till vardagsrummet.

16 mar

Städdags i rabatterna

Jag har tittat lite desperat ut i trädgården under några veckor nu. Alla lökar börjar komma upp i rabatterna och krokusen är väl snart helt överblommad. Tyvärr ser allt ut som en enda stor soptipp där gammalt ris från förra årets blomsterprakt trängs med löv, fimpar och allt annat tänkbart som blåst in på tomten under vintern. Så fram med ett par jobbarbyxor och handskar, för här ska det rensas.

För att vara helt ärlig så har jag inte extremt stor tomt. Jämfört med min bardoms tomter skulle man nästan kunna kalla de rabatter jag har för ynkliga. Men jag försöker sköta dem så gott det går och under årens lopp har det blivit riktigt vacker, i alla fall på sommaren.

Från och med nu, när blomsterlökarna kommer upp tills snön lägger sig så är det alltid något som blommar. Och varje år så försöker man på att plantera något nytt. En den sorter överlever inte en vecka från mördarsniglar, medan andra helt enkelt tynar bort sakta men säkert. Men en del plantor trivs och får stå kvar och det är det jag bygg upp blomsterprakten med.

Så här kommer några bilder från dagen, både före och efter krattan gjort sitt i jorden.

Skräpig trädgård med lite lökar som tittar upp

Det börjar nalkas vår och blomsterprakt.

Trädgården är färdigstädad.

15 jan

Motion

Det kom en del snö inatt. Så det blir fram med skyffeln och börja skotta. Tur man har sin egen bil i garaget för det underlättade en hel del.

15 dec

Lysekil vs. Stockholm

Som jag lovade, här kommer den andra delen av den stora julbordskampen mellan Lysekil och Stockholm. I ena ringhörnan står det lokala alternativet, underdogen NH5 från Lysekil, och i den andra bjässen och regerande mästare Erik´s Gondolen från Stockholm. Det här kan bli kul, så vi startar matchen.

Sillarna:
Gondolen började i veckan att presentera redaktörens favoritmat på julbordet, det vill säga sill på ett föredömligt sätt. Inläggningarna var varierande och smakrika. NH5 presenterade dock ett bättre urval, och smakerna var på det hela lite mer rena och lite mer av allt. Det är en jämn kam men med tanke på skillnad i antal sorter och att NH5 lyckades lite bättre med smakerna går denna rond till NH5.

Laxen:
Även här så börjar Gondolen hårt och går på knock direkt. Med många olika typer och riktigt bra smaker måste Lysekil prestera underverk. Och det gör de. Även här lyckas de riktigt bra och kommer upp i samma perfektion som Stockholm. Här kan man nog säga att det blir oavgjort.

Små snittar:
Stockholmskrogens urval av andra typer av smårätter var förvånansvärt magert. Det fanns olika typer av fyrkanter med olika typer av fyllningar, men Gondolen hade inte en chans mot NH5. Här var utbudet enormt och uppläggning, smakerna och variationen otroligt. Nu kanske man kan tycka att redaktören är lite påverkad av att det var mycket fisk och skaldjur i Lysekil och det är nog sant, för just dessa rätter är hans favoriter. Och ronden slutar med fullständig knockout och Gondolen får nu försöka att komma upp på benen igen.

Kallskuret:
Här blir det en jämn kamp mellan krogarna. I detta fall har båda ett ganska bra urval. Olika skinkor, salami och korvar dukas upp. På det hela en jämn kamp. Men i slutet kommer Lysekil med sina Italienska och Spanska lufttorkade versioner. Kanske inte något man ska ha på ett traditionellt svenskt julbord, men de rätterna var riktigt goda. Lite bottennapp för Lysekils del blev det för vissa av viltprodukterna. Vildsvibnssalamin t.ex var riktigt dålig. Slutsatsen är att Lysekil hade ett mycket större utbud, men den var flera saker som drog ner betyget. Stockholm var helt jämn i denna rond och här blir det oavgjort

Varmrätterna:
Inget att klaga på här från någon av parterna. Denna del är inget av redaktörens favoriter, för när man väl kommit hit så brukar man vara riktigt mätt. Lysekil presterade dock höga poäng med sina revbensspjäll och Stockholm effektivt kontrade bort med sin Janssons frestelse. Även denna rond blev lika

Dessert:
Här kommer vi till den del som jag faktiskt trodde att Gondolen skulle sopa mattan med NH5. Gondolens små desserter var enastående. I alt var det både ett och två snäpp bättre i allt. Det enda som NH5 kunde sätta emot var ostarna. En helt klar seger för Gondolen.

Det lilla extra:
Båda restaurangerna hade naturligtvis det där lilla extra som man inte förväntat sig. NH5 i Lysekil plockade fram sina fiskbullar i sås och en skaldjursomelett som var helt fantastiskt. Likaså var de färska skaldjuren en trevlig upplevelse. Stockholms Gondolens lilla extra var naturligtvis desserterna och slog mig med häpnad. så här blev det lika.

Servering och personal:
Med tanke på att julbord är just julbord så fungerade personalen på ett riktig bra sätt på båda restaurangerna. Vänliga, trevliga, servicemässig ut i fingerspetsarna. Kort sagt både NH5 och Gondolen gjorde det de skulle och låg på topp hela besöket.

Slutresultatet:
5 poäng till NH5 i Lysekil mot 3 poäng till Gondolen Stockholm. Detta måste bevisa att västkusten är bättre på det mesta de tar sig för, för vi bor ju på Sveriges framsida

10 dec

Upp till bevis!

Nu är säsongens första julbordet presenterat för redaktör´n. I år hade man valt en liten annan strategi gällande kvalité och krog. För det blev så att vi åkte in till centrala Stockholm, närmare bestämt på söders höjder och checkade in på Gondolen.

Gondolen är nog en av landets mest kända krogar och ligger vid Katarinahissen. Den är, tillsammans med slottet, riksdagen, Sergels torg och några andra utropstecken i Stockholms urbana landskap, troligtvis något som de flesta känner till. Nu blir det inte sämre av att krogen drivs av Erik Lallerstedt med dotter, och de är verkligen i krögarnas elit.

Själv hade redaktören bara varit i området en eller kanske ett par gånger tidigare men själva hissen hade han åt förbi många gånger. Och när man väl kom upp på toppen, så var utsikten fantastisk.

Recensionen av julbordet då? Jodå, efter ett nedslag i den sämre klassen förra året, så blev detta en riktig upplevelse. Maten var mycket god och trevligt upplagd. Antalet rätter var också bra. Inte för mycket men heller inte heller för lite. Faktum är att denna uppsättning kommer upp i samma klass som NH5 i Lysekil. Utsikten bidrar naturligtvis till helheten och även sällskapet.

Kort sagt det hela var på topp. Så nu NH5, nu är det upp till bevis på lördag.

08 dec

Big toys for big boys

Grannen dundrade in till mig i veckan och undrade om vi inte skulle investera i en snöslunga tillsammans. Själv var jag nog lite tveksam till det men när han presenterade prislappen var det inte mycket att välja på.

Sagt och gjort, i lördags så drog han iväg till det stora köpcentret i öster och in på någon av alla butiker som säljer prylar till män som måste ha allt. Och hem kom han med en liten läcker bensindriven snöslunga för ett pris av runt 1600.-. Nu blev det bara till att tålmodigt vänta på att den första snön skulle falla och det tog faktiskt inte så lång stund.

Redan dagen efter att slungan inhandlats började det att snöa, ordentligt! Vid 11-tiden hade runt 10 cm snö dansat ner och telefonen ringde. Naturligtvis var det grannen som ivrigt påpekade att det är jättemycket snö ute och vi har en snöslunga som måste testas.

Och vi fick igång den utan några egentliga problem. Och snö flyttade den också och gjorde det riktigt bra. Men eftersom att snön nu börjat övergå i regn blev 10-15 cm snö lite för tungt för maskinen på slutet, så det blev fram med den manuella skyffeln och ta det sista. Men en riktig kul liten maskin. Väntar redan på nästa snöstorm.

28 aug

30 år sedan sist

Då har man äntligen gjort sin första löprunda på runt 30 år. Det var igår som jag gjorde slag i saken och knöt på mig skorna och drog iväg runt området.

Nu är det inte helt sant att jag inte tagit ett löpsteg förut, för under alla promenader jag gjort i år så har jag testat att jogga småsträckor. Men på grund av att jag varit extremt otränad och att vikten knappast kan kallas normal, så har jag varit extremt försiktig. Knän och höfter får ju en del styrk så promenad med mina kära stavar har varit min melodi.

Nu har jag gått i 8 månader och det går fortfarande bra. Men, det börjar bli tyngre att komma ut och göra sin runda. För när man gått så mycket och mer eller mindre kör samma sträcka hela tiden så börjar man bli lite uttråkad helt enkelt.

Så löpning tänkte jag kunde bli en liten motivationshöjare, och allt gick faktiskt otroligt bra. Inga stopp, jämt temp och en kort sträcka för att testa på. 2,5 km på runt 15 minuter. Inte illa av den stora vita valen. Så nu blir det till att försöka igen med jämna mellanrum, och se om längden kan öka och tiden minska.

08 aug

En riktig middag

Äntligen fick man till det man planerat hela sommaren, alltså gå ut och äta en riktigt god middag på NH5 i norra hamnen i Lysekil. Och vädret var det heller inget fel på. Just denna kväll så var det mestadels mulet, men i och med att vi satt ute så gjorde det inget för solen bländade rätt rejält de gånger den kom fram. Och värmen är fortfarande kvar i stan, så det gick ingen nöd på oss.

Som sagt, det är inte ofta man kan få med sig barnen i samlad trupp numer. Barn kanske det är fel att kalla dem, för de är mer eller mindre vuxna nu och en har redan flyttat österut för att gå i skola. Men de njöt riktigt ordentligt över den mat som serverades. Naturligtvis ville jag dokumentera denna dag då alla är samlade på ett och samma ställe med kameran, men att vara med på kort är en tveksam sysselsättning dem. Lite hot och lirkningar och ett med ett konstaterande att ”farsan betalar” så gav de med sig och ställde upp på en gruppbild.

Maten då? Hur var den? Jag har varit och ätit på NH5 en gång tidigare utöver förra årets julbord. Och även denna gång blev jag överraskad över mat och servicenivå. Billigt är det inte, men det visste vi redan. Personalen är riktigt bra och förklarar i detalj vad man får in och har man frågor eller speciella önskmål så får man snabbt svar.

Till förrätt kom det en charkuteritallrik in till föräldrarna och grabben tog soppa på fisk och skaldjur. Och när varmrätten väl kom in så serverades det fisk och åter fisk. NH5 har en rolig grej med tillbehören. Man beställer den mat man vill ha och väljer sedan mellan tre olika tillbehör. Detta gjorde att vi mer eller mindre fick olika rätter fast fisken var densamma. Och kvalitén och smakupplevelsen var på topp.

01 aug

Morbergstyle, eller i alla fall nästan…

I år så gick semesterresan iväg till Tyskland. Frugan är lite stel i benen fortfarande så en vandring likt den vi gjorde förra året i Berlin eller Rom var inte att tänka på. Så den enkla vägen blev det med en kort biltur till Göteborg och sedan ombord på färjan till Kiel, Tyskland.

Nu var det bara en endagars tur i själva staden Kiel. Vi kommer dit på morgonen och åker hem på kvällen och dagen var tänkt att tillbringas på ett shoppingcenter utanför själva stadskärnan. Enkel och bra och jag hoppades naturligtvis på att hitta någonstans att sätta mig när damerna i familjen tittade på skor och kläder.

I själva köpcentret fanns det dock en enorma supermarket som jag tittade in i. Och snabbt, väldigt snabbt fylldes en kundvagn med gyllene droppar från Skottland. Gamla flaskor både 12, 15 och 16 åringar trängdes och tillsammans med några flak av pilsner så var jag klar, då damerna återvände från klädaffärerna. Så det blev till att återigen börja vänta på att de skulle titta klart på deras prylar.

Nu var det faktiskt en enorm affär vi var inne i och de hade en riktigt respektabel grillhörna med grillar och tillbehör. Snabbt fann jag en liten rengöringsborste som jag länge saknat. Jag har naturligtvis en hemmavid, men denna var en riktig bra produkt som kommer åt mellan gallrens stänger.

Sen fick jag syn på en stor låda med en wok just till min grill. Efter att tittat på per Morbergs program och hans enorma gasdrivna jättewok, har jag alltid velat ha just en wok. Problemet med Morbergs prylar är att den är enorm och skulle kräva att jag köpte ut grannens tomt bara för att ha någonstans att ställa den. Så denna lite mindre wok, passade mina syften perfekt.

Gjord i emaljerat gjutjärn och riktigt tung, betingade den ett pris på ca EUR 50,00. Var det ett bra pris? Faktum är att jag inte riktigt visste det men jag ville ha denna pryl och efter lite övertalning hamnade denna gigantiska låda i kundvagnen.

När jag kom hem idag kunde jag inte låta bli att titta vad priserna var för denna pryl var i Sverige. Och glatt förvånad så upptäckte jag att jag sparade bara på detta gjutjärnsmonster drygt 300 spänn. Så nu är det snart dags att ta fram kyckling och grönsaker och börja spela asiatisk musik, för här ska det wokas.

03 jul

Jag fick ett mail…

Jag fick ett mail idag från min lilla vän i appdjungeln. Visserligen är det helt och hållet automatgenererat, men ändå som en lite uppmuntran fungerade det verkligen bra.

Som jag sagt i tidigare inlägg så har bloggen legat nere nu under våren och jag har fokuserat på annat. Detta ”annat” är att jag går och går och går. Kilometer efter kilometer för att få min allt för stora kropp att minska lite i storlek. Och detta med att gå promenader är något jag faktiskt gillar att göra.

Nu ska vi väl i sanningens namn säga att det inte varit helt enkelt. För när jag startade projektet som ett litet nyårslöfte för ca 6 månader sedan gick det trögt. Den första kilometern var tuff och den första backen uppför vill jag helst glömma bort, men med tanke på hur mycket blod det smakade i munnen och hur när en total kollaps jag var, så är det svårt. Den minnesbilden kommer vara kvar länge än

Men envis som man är, så följde den ena promenaden efter den andra. Sträckorna jag gick blev lite längre vecka för vecka och den där backen som nästan dödat mig den första gången såg inte lika farlig ut längre. Så nu är man här, sex månader senare och har faktiskt fixat 1000 km i gummiskor.

Så här är en skärmdump från mitt lilla favoritprogram Runkeeper. Som nu alla vet så loggar programmet via GPS på telefonen hur långt jag går, hur fort det går och samlar massa andra data om rutter o.s.v. Detta använder jag som en motivatör, och det ger mig möjligheten att mentalt säga till mig själv att nästa vecka ska jag slå denna veckas promenader, denna månad ska jag nå…

Så enligt grafiken, är det en ganska tydlig kurva som pekar uppåt. Så någon stans runt 300 km per månad är nog max vad jag orkar med. Jag orkar nog med mer rent fysiskt, men tidsåtgången börjar göra sig påmind, och med runt 40-50 timmar promenerande varje månad börjar gränsen nås med vad man kan lägga ner i tid och ändå få allt annat i livet att fungera.

Sommarmånaderna är ju perfekta att gå i och redan i februari köpte jag mig ett par fjädrande stavar för att även jobba med överkroppen. Min Bungypump stavar är extrem effektiva. Man känner hur nedre delen av ryggen, axlar och armar verkligen får sig en ordentlig omgång. Så mer eller mindre varje promenad jag gör är dessa med som sällskap. Men vad gör man nu när sommaren är över?

Ja, det är ju juli nu och sommaren har knappt startat, men tiden går fort. Sen, när det börjar att bli kallare, mörkare och regnet faller, så funderar jag på att krypa inomhus och faktiskt köpa ett gymkort. Har aldrig varit på ett gym i hela mitt liv, men med lite professionell hjälp några gånger kanske man kan får ryggen och axlarna att bli starkare. Men det är först i september eller oktober detta kommer att ske.

Så, håll ut. Bloggen kommer ta fart igen, troligtvis lite mer under sommaren, för att falla i dvala igen under hösten. Men efter årsskiftet när detta projekt är klar, då blir det en nytändning framför datorn igen

06 apr

Panpizzor i formar

Då har jag till slut lyckats att få tag i allt som behövs för att fixa till Pan pizza ”PizzaHut style”, på grillen. Efter många år med lite experimenterande så har jag testat det mesta när det gäller Pizzaväg. Och grillen är redskapet att använda har jag kommit fram till, för smaken som röken ger är gudomlig.

Nu är det väl så att helt utan problem har inte resan till pizza perfektion varit de senaste åren. Först började jag med vanlga pizzor, som gjordes i ordning på traditionellt sätt, det vill säga, allt gjordes klart i köket, sedan bärs de ut till baksidan där grillen är. Då uppkom problemet med att få över pizzorna till grillen. Om man säger att stabiliteten i en ”rå” pizza inte är den bästa, så det mesta hamnade i en hög i mitten av grillen med en svärande gubbe bredvid. Så normalstora pizzor, förberedda i köket var inte lösningen.

Nästa försök, och man lär sig av misstagen, var att göra mindre enheter så med hjälp av två stekspadar få över dem till grillgallret. Även detta försök slutade mer eller mindre med att kocken fick ett utbrott på allt jävelskap som grillar i allmänhet kan ställa till med. Men skam den som ger sig.

Tredje försöket bestod i små pizzor som bakades ut i köket. Dessa så degbitar tillagades halvklara inomhus i den vanliga ugnen. efter de var nästan klara så fylldes de med tomatsås, ost och allt annat man vill ha på, och denna gång gick det bättre, för att inte säga riktigt bra. Dock var det inte helt utan problem som pizzorna kom på bordet, för temperaturen var väldigt svår att kontrollera och det blev ganska brända bottnar.

Nu efter mycket letande, har jag äntligen hittat panpizza formar på ett ställe som heter Bakers. Det är en webbshop som har allt för bakning. Så en order las på fyra formar i blåstål för runt 100 spänn styck. Varför jag använder just denna typ av form är att en teflonbehandlad form dels inte klarar värmen från grillen, dels så måste man skära pizzorna i bitar, som panpizzor ska vara. Och en non stick beläggning hade inte överlevt länge. Nu har jag bara ren metall, som smörjs in som en gammal hederlig gjutjärnspanna, och formarna ska bara bli bättre ju längre man använder dem.

Så igår var det dags att testa den nya grillen med de nya formarna. Recept letades upp och fyllning lades på. Och det såg riktigt bra ut. Men tyvärr så blev temperaturen åter igen ett problem, för att baka pizzor på grillen tar ett tag, och en del av bottnarna blev lite brända. Så nästa gång ska jag göra på följande sätt.

Sätt på pizzaformarna på grillen med de råa pizzorna
Grilla en liten stund så botten blir knappt genombakad men röklukten ska fastna i fyllningen.
Ta bort pizzorna från grillen när de är halvklara och grädda dem färdigt i en vanlig varmluftsugn.

Vi får se om detta lyckas, och jag lovar att återkomma med en rapport senare under året hur detta försök lyckades, för jag ska lyckas med pizzabak på grillen på det ena sättet eller det andra. Lita på det!

Mina nyinköpta panpizzaformar från Bakers. 36 cm diameter så de får plats både på grillen och i ugnen

Panpizza ”Pizza Hut style” färdiga för tillagning. Salami, kyckling med curry, Capricciosa samt tacoköttfärs/rödlök

Den första Pizzan på grillen

Riktigt goda var de också. Vi hade alla olika favoriter, men Kyckling/Curry var den som det överlägset det gick åt mest av

24 mar

Födelsedag, två månader för tidigt

Som alla vet är jag bara lite prylgalen. I höstas så åkte den gamla trotjänaren till tippen. Vad jag menar är min nästan 10 år gamla Webergrill som skött sitt jobb så fin hela tiden. Men tillslut så tog åldern ut sin rätt och den mer eller mindre rasade ihop. Grillning är en av mina större favoritsysselsättningar under den varma årstiden, så en ny grill måste införskaffas. För alla mina vänner har hört talas om kycklingfilén jag tillagar, och barnen älskar revbensspjället och pizzan.

Sagt och gjort så började jag leta lite på nätet och hittade det jag sökte och presenterade det för frun i huset som blev arg. Konstigt, för en grill behöver vi. Hon mumlade något om att jag snart fyller jämt och att det nu är andra gången jag förstör hennes perfekta planer på en bra present. Hon och den övriga familjen hade alltså suttit och själva tittat på hemsidor på vad som ska köpas.

När jag var i den stora staden i söder i veckan, kom vi dock överens om att jag skulle in på elaffären och köpa ett nytt våffeljärn, något som vi också behövt en längre tid. Och när jag är på väg till kassan, se vad som mer eller mindre blockerar min väg. Drömgrillen!

Det blev till att snabbt ta ett foto och skicka det hem för beskådan, och svaret kom snabbt. Köp den! Det var bara ett litet problem som återstod. Hur i hela friden skulle jag få hem den? Jag fick tag i en av de som jobbar i butiken och hon kilade iväg till lagret och kom efter en stund tillbaka med en lapp med siffror och ett måttband. En snabb sväng ut till bilen och konstaterade snabbt att det inte skulle finnas några möjligheter att få in denna koloss i bilen och få den hem.

Så, in i affären igen och där gick jag runt guds gåva till en grillkung. Tekniker som jag är i grunden, plockade jag isär alla delar i mitt huvud. Mätte massor av olika saker och kom fram till att de enskilda delarna skulle nog få plats, och beslutade att slå till och köpa underverket

Som sagt, lådan var för att uttrycka det milt, enorm. Men det blev till att plocka isär allt och stuva in delarna i bagaget och baksätet och allt kom in och hemåt det bar. Väl hemma så blev det till att bära in allt i köket och där påbörjades monteringen. Och det tog sin lilla stund innan allt kom på plats. Men tillslut så stod det en nästan färdig Weber Preformer Premium 57 cm på köksgolvet, och det enda som saknade var bänkskivan som skulle läggas på plats.

Trots att man betalar massor av pengar, köper en kvalitetsgrill så kan det gå åt skogen. är jag väl hade lagt på skivan så hittar jag en spricka i själva skivan. Och det var inte en lite spricka som man enkelt kan putsa bort, utan hela kanten var spräckt nästan en meter. Så det blev till att reklamera detta via telefon, så om en vecka kommer det en ny hel skiva, men ändå. Lite surt var det.

Fast olika löften flög omkring bland familj och grannar, att jag skulle vänta med att använda den nya vännen, så orkade jag bara hålla detta löfte i ca 48 timmar innan suget blev för stort och grillen fylldes med grillbriketter och tändes. Och gissa vad som sedan lades på grillgallret? Kycklingfilé naturligtvis.

20 mar

Stiltje på bloggen

Det är inte lätt att vara ambitiös när det gäller bloggandet. Och nu har jag rasat ner i ett riktigt djupt hål beträffande inspiration. Som försvar, och kanske förklaring, har jag haft en hel del annat att sysselsätta mig med. Så här kommer en liten kort förklaring vad som hänt.

Först av allt så har jag beslutat att lägga en hel del tid på mig själv. Detta innebär att jag har tagit mig friheten att börjat motionera en del. Med nyinköpta fjädrande gåstavar (Bungupump) har jag satt upp målet att jag ska gå ner några kilo i vikt samt att förbättra konditionen, och tro mig, träningsvärken gör riktigt ont efter en dryg timmer med stavar i uppförsbackar. Så, under ett års tid ska jag köra så hårt jag kan, och efter det så blir det till att utvärdera vad som är bra och vad som inte riktigt fungerar. Men resultat har jag redan sett.

Sen försöker min fru fixa till sig själv. Med en ordentlig operation i ena benet ska hon försöka få ordning på sina krånglande knän. Nu har drygt 5 veckor gått sedan hon kom hem, och hon har inte haft det lätt denna tid. Med en mer eller mindre permanent placering i en soffa, och en rullstol som tillåter henna att sporadiskt komma ut så har även detta påverkat bloggande negativt och fotograferandet är idag helt obefintligt. Inte för att det är hennes fel på något sätt, men jag har helt enkelt inte någon större lust att sätta mig vid datorn och börja skriva eller redigera bilder.

Just fotograferandet är jag själv lite besviken över att det fått stå tillbaka så mycket det faktiskt gjort. För jag hade en plan, som Sickan sade, att faktiskt ta med mig kameran när jag är ute och motionerar och leta bilder och motiv. Men min egna envishet och tävlingsinstinkt gör detta mer eller mindre omöjligt.

Jag använder en app på telefonen som heter Runkeeper. Detta lilla roliga program tillåter mig att logga den tid jag är ute och går och får då en genomsnittlig kilometertid som mäts via GPS. Det är en av de bästa funktionerna som finns, för då kan jag pressa mig själv till max och hela tiden försöka förbättra mig. Men när det gäller fotograferandet, är detta den absolut sämsta funktionen i programmet. Ska jag då stanna och ta kort på isberg eller frysande katter, vilket det varit gott om denna långa vinter, så går medelhastigheten ner, och då kommer alltså inte kameran med på ryggen.

Men lite senare i vår ska jag ändra mitt schema, och ta lite långsamma träningspass ut i naturen, och inte fokusera på tiden så mycket. och då kommer kameran med, det kan jag nog nästan lova.

13 feb

Omöjlig middag

I lördags led jag som vanligt. I och med att jag gillar att stå vid spisen så är det mer eller min 100% uppgift att före de som är hemmavid med lite mat, framförallt på helgerna. Och trots att jag faktiskt gillar att röra runt i grytorna, så är beslutsångesten alltid stor. Vad ska vi äta idag?

De senaste månaderna har jag gjort slag i saken och sökt efter recept på nätet. En ”hot” fiskgryta blev fantastiskt bra, medan vissa gratänger smakade mer eller mindre lika jämfört med det jag normalt brukar göra. Men idén med att göra något nytt och fräscht lockar mig.

Dock var helgen en tillbakagång till gamla vanor. Satt med en oxfilé och undrade var jag skulle göra. Jag är less på potatisgratäng. Less på olika potatisvarianter från påsar med konstiga namn. Så jag ropar på den yngsta som är i närheten och undrar vad hon vill ha. Normalt så brukar man få ett svar som liknar ”spelar ingen roll” och så vidare. Denna gång var hon dock tydlig med att hon ville ha potatismos. Och hur i hela friden skulle man kombinera potatismos med oxfilé?

Plankstek kom snabbt upp som en idé. Men några plankor har jag inte. Men idén växte. Potatismos kokades. Rotfrukter skalades och oxfilén helstektes till 65 grader. Sen spritsade moset runt på kanterna i en stor form med alla rotfrukter i mitten. In i ugnen för att gratineras och ut igen där den skivade filen las över allt. Tillsammans med en grönpepparsås och ett glas riktigt gott och prisvärt Amaronevin, blev beslutsångesten som man hade några timmar tidigare förbytt och man njöt att man än en gång lyckats att få till det.

08 feb

Säg den lycka som varar

Kitchenaid Då får arga snickaren dra ner mungiporna igen.

Igår, skulle jag göra pannkakor. Barnen har kanske inte tjatat direkt, men en liten notis om just pannkakor såg till att jag skulle få lite tid vid spisen. Normalt så tar man fram en stor bunke, elvispen och alla ingredienser man kan ha, men denna gång tänkte jag vara lite ”wild & crazy” och hällde i det mesta i min helt nya Kitchen Aid.

Nu kan man tycka att det kanske är ett stor redskap för att göra lite pannkakssmet, men ic och med att disken blir densamma (visp och bunke) samt att den står framme på hedersplatsen, som var det enkelt att bara börja hälla. Allt gick bra tills jag skulle sätta på maskinen och inget hände.

Jag kollade kontakten och den satt i sitt uttag. Bytte för säkerhets skull till ett nytt vägguttag, och se då drog den igång. Fast ryckigt och små blixtar slog ut ur hålet där man ändrar hastighet. Hela maskinen lät som den hostade, och det var bara att dra ut sladden för att hindra att allt tar eld.

Till saken hör att denna fantastiska maskin bara är några veckor gammal och använd 5-6 gånger. Om man tar hänsyn till inköpspriset, ca 5000.- delat på antal gånger man använt den, så skulle varje pannkaka man gjort kosta 100 spänn styck och kladdkakan dottern gjorde ca 900.- Man borde kanske förvänta sig att en maskin för dessa pengar håller lite mer än 5 gånger, eller?

Så i fortsättningen får det bli elvisp och en bunke. betydligt billigare per portion än att använda en exklusiv köksmaskin

27 nov

Vill inte ha…

Då var det dags för en lite tripp med bilen. Denna gång skulle resan gå till Norge, mer eller mindre mitt emellan svenska gränsen och Oslo, så resan skulle inte bli så väldigt lång. Dock så var jag tvungen att få mig över Oslofjorden, och för den skull bordade jag färjan mellan Moss och Horten.

Innan jag skulle åka fick jag höra de vanliga kärleksfulla fraserna från treenigheten hemma att köra försiktigt och se upp med eventuell snö. Snö? Hemmavid regnade det och meteorologen hade lovat samma väder i hela södra Norge, så vinter var inget alternativ för gubben.

Nu blev det så att en av sidorna fick rätt och den andra hade fel. Och då menar jag helt fel. När man väl kommit av färjan på rätt sida Oslofjorden, så började det komma ner lite flingor mellan regndropparna och det bara ökade och ökade. Efter kanske 7-8 kilometers färd så var vägen vit och hela tiden ökade snöfallet. När man väl kom fram till slutdestinationen så blev ett par små, men ganska branta backar nästan oövervinnerliga, men med rätt växel och antispinnsystemet på bilen som jobbade övertid, så kom man upp.

Efter varit på platsen, dock inne i en stor verkstadshall hela dagen, kom gubben ut och lyckades mäta upp runt 30 cm blötsnö. Tur man riggat till ordentliga dubbdäck.

31 okt

Hur var det nu hon sa…

Just nu är man ute på djup vatten. Man kanske skulle lyssnat lite mer vad kära frun predikade i tvättstuga.

Jag är en tekniker och att sköta en simpel tvättmaskin kan väl inte vara så svårt tänkte redaktören där han stod upp till knäna med smutstvätt. Sagt och gjort tvättas ska det. Sedan tar man en snabb titt på ett gigantiskt vred med massa konstig text samt några knappar. Gubben trycker febrilt på det mesta och och det börjar lysa, blinka och låta lite överallt.

Hur var det nu hon sa, frun alltså, allt skulle tvättas i 90 grader eller skulle inget tvättas i 95 grader. Tvätten ska väl bli ren så ju varmare desto bättre resonerar teknikern. Sen var det där med sortering som fruga tycker är så viktigt. Färgade plagg för sig dundrade hon in i skallen, det kommer jag ihåg. Men svart är en färg, och om jag inte kommer ihåg fel från fysiklektionerna i högstadiet är vitt en kombination av alla färger, så varför krångla till denna del också.

Så beslutet är taget, alla färgade plagg, från vitt till svart och allt däremellan på 95 grader, det borde göra susen.

Frugan kommer bli så stolt över sin gubbe!

27 okt

Gräsänkling – inga problem för en riktig man

Då har det alltså hänt, redaktör´n har blivit gräsänkling för två veckor. Ja, nästan i alla fall för äldsta dottern är hemma, men henne brukar man inte se så mycket av i vanliga fall. De två andra damerna har lämnat oss i sticket och dragit två veckor till södra Spanien där lilltjejen ska vara på rehab med massor av träning och vård.

Problem uppkom nästan direkt. Förutom att man inte vaknade förrän vi halv tio på förmiddagen, vilket normalt aldrig händer, så undrade man lite vad som skulle bjudas på middag denna lördag. För självklart skulle en man som jag kunna fixa till det. In i frysen där alla matlådor står, och med fasa upptäckte jag att frun i huset inte fixat någon mat alla till de två kvarvarande fommarna. Frysen gapade tom! Men som jag sa, det ska inte vara några problem för en riktig karl att fixa till en exklusiv, underbar och njutbar middag på nolltid.

Sagt och gjort. Färden styrdes till den närmaste livsmedelsaffären, och ingredienser inhandlades till gourmetmåltiden. Valet var svårt med tanke på utbudet, för när man är ensam hemma med äldsta dottern vill man ju imponera lite, och faktiskt tror jag att jag lyckades ordentligt. När hon väl kom ner från hennes egna borg en trapp upp, kom det inte ett ljud över hennes läppar när hon såg vad jag dukat upp på tallriken. Hon var alltså mållös och det tolkar jag som ett riktigt positivt betyg.

Om jag ska vara ärlig så bommade jag lite grand, för en vi fin duk hade höjt upp middagen ordentligt, kanske till oanade höjder, men det får bli i morgon istället då jag har mer planer på att imponera på min dotter med mina imponerande kökskunskaper.

20 okt

Nu är man seg

Nu är man riktigt seg. Efter att hjälpt svärföräldrarna att flytta från sitt hus där de bott i 30 år till en hyfsat stor 3-rummare är det kanske inte så konstigt.

Dagen började med att svågern kom med en skåpbil, och sen började bärandet. Låda efter låda, soffor, stolar och bord allt i en salig blandning. Och vilka mängder de samlat på sig! Allt ska in i deras nya lägenhet och deras timing är inte riktigt perfekt, för när redaktör´n stegar in i den nya bostaden är köket helt utblåst och badrummet under renovering. Så allt flyttgods får samlas i två rum som snabbt blir belamrade mer eller mindre upp till tak.

För att göra allt lite mer besvärligt så var inte vädrets makter på flyttkarlarnas sida, för ett lätt regn i början av dagen övergår sakta men väldigt säkert till ett rent hällregn.

Nu är redaktören riktigt sliten. Armen och knät värker och ryggen är trött. Svärföräldrarna är också duktigt trötta, men med tanke på hur lägenheten ser ut och möjligheten att laga mat eller gå på toaletten inte är möjlig just nu, så misstänker jag att de kommer att vara ännu mer slitna imorgon bitti när börjar vi om igen, fast kanske inte lika frenetiskt.

Det gamla vardagsrummet, tömt och klart

Fram och tillbaka. Många saker ska få en ny plats att vara

Det nya vardagsrummet – Katastrofläge

Ett rum som snart ska bli till ett nytt kök

19 maj

Barnarbete. Nu kan man ta helg

Morgonen grydde och redaktören var på krigsstigen. Klockan 9.00 gick reveljen och ungarna for upp och undrade vad som hände. Redaktör´n fick fart på barnens ben och förkunnade med domedagsröst att idag är det målning som gäller. han hade dock väntat sig lite mer motstånd och framförallt protester, men två barn gick ut med varsin pensel och började måla.

Till slut kom helgen och man kan börja att vila lite. Visserligen har man redan varit långledig i tre hela dagar men dessa dagar har gått åt till målning och fixa till av lite av varje. Så nu när det är söndag och lunchen är passerad och kan man sträcka ut de lurviga och läsa en god bok.

Allt som man satt upp som mål är alltså fixat. Och om man jämför hur det såg ut innan allt arbeta påbörjades

[nggallery id=15]