KV16 – kaprifolblogg.se

26 jan

Danskjävlar på Kv16

För snart ett år sedan köpta jag in en köksmaskin av typen Kitchenaid. Ev svindyr maskin som nog ingen trodde skulle användas mycket. Vi har haft en del maskiner hemmavid genom årens lopp och till och med en Assistent från Electrolux.

Alla dessa maskiner har varit inträde i något skåp, oftast längst in, och nästan aldrig tagits fram, för det är helt enkelt bökig, och en kniv eller visp går både fortare och enklare. Känner ni igen Er? Men med denna maskin skulle det bli ändring på nyttjandegraden.

Sagt och gjort, maskinen placerades PÅ köksbänken, alltid redo att användas och använts har den gjort. I snitt så körs den två gånger i veckan. Det kan vara allt från knåda en deg, riva rotsaker eller vispa ihop något annat gott.

Igår bestämde jag mig för att göra ett nytt bröd. Valet föll på det klassiska danska rågbrödet som alla hemmavid älskar. Och det var nog tur att vi hade en stor hushållsmaskin, för degen skulle knådas i 30 minuter och med en dubbel sats surdegsgrund så har nu maskinen gått i över en timme denna morgon.

Tyvärr tror jag nog att detta är vad den klarar av maximalt, för hela fördelen blev riktigt var, faktiskt så varm att det inte gick att lyfta upp den.Men bra blev det och är är en liten bild på mina första danska rågbröd. Hoppas att det smakar lika bra som den set ut.

31 dec

Nyårsgodis

Så, även i år kom det en nyårsafton.

Slutet på ett ganska struligt år som dock har gått bättre och bättre med tiden. Och avslutningen blev magnifik med en middag som hette duga.

Tyvärr har året kantats av diverse sjukdomar bland familj och släkt. Allt har till slut löst sig, men det blev ett tungt första halvår i alla fall. Fotograferandet las ner, mer eller mindre, för lusten att gå ut och försöka hitta en bild infann sig aldrig på riktigt detta år. Inte ens sommaren och semestern lyckades locka fram glädjen.

Men varför gnälla, allt slutade lyckligt. Ny kamera inhandlades, familjen blev frisk och njutningen med att dra iväg med kameran har infunnit sig igen. Så, vad finns det för bättre sätt att avsluta det gamla året och börja det nya med om inte ett par bilder från middagen.

29 sep

Dragen gris @KV16

En något kryptisk rubrik håller jag med om, men läser man lite mellan raderna så får man fram att det betyder Pulled Pork hemmavid.

I somras köpte jag en färdiggjord köttbit i mataffären. Pulled Pork är denna sommars hetaste köttbit och grillkung som man är så måste man prova på detta också. Och resultatet med halvfabrikatet blev riktigt bra och då vill man ju försöka att göra allt från scratch.

Sagt och gjort så började jag leta lite på nätet och hittade ett riktigt inspirerande recept. Med lite modifieringar av receptet samt att jag helt enkelt inte hittade en riktigt stor bit av benfri karré så började jag.

Istället för karré så blev den ett par fläskstekar. Mindre fett, men vad gör man. I ett annat recept hittade jag olika förslag på rökspån, bland annat från äpple, och undrade lite hur jag skulle lösa detta, för inga spån fanns det hemmavid. Så en kväll i veckan smög jag ut på gatan och helt enkelt klippte av ett gäng grenar från ett äppelträd som väcker vilt. Dessa grenar klipptes upp i småbitar och skulle fungera som mina spån.

Och faktiskt, det fungerade. Grannarna undrade om jag var riktigt klok när jag drar ut grillen kvart över åtta på morgonen, och sedan ha grillen tänd i 6 timmar. Röken låg tät över området och luktade skogsbrand.

Slutresultatet blev ganska bra. En riktigt kraftig smak av äpple hade kommit från alla småbitar jag lagt på, och styrkan i rub och glace var ordentlig. Tyvärr var det ett litet misstag att använda stek till denna rätt för det blev lite torra bitar, medan kärnan på köttet var perfekt saftigt. Så ett ”top tip”, använd karré, det blir bättre.

23 sep

Gjutjärnsgrytor och älgar

Ett av mina mest använda redskap hemmavid är en riktigt gammal gjutjärnsgryta från Huskvarna. 5 liter är volymen och denna gryta är ett arvegods från min farmor.

Den är lite rund i botten och behöver nog planslipas lite, och den behöver smörjas in med lite olja varje gång den används för att inte rosta, men i övrigt är den perfekt.

Många köttfärssåser och grytor har lagats i den genom årens lopp och när grabben är hemma så desinficerar han den m,ed sin chili, för det är inga bakterier som kan överleva styrkan i hans version av denna klassiska rätt.

I helgen så tog jag fram den igen och tänkte testa ett nytt recept. Per Morberg har gjort en viltgryta med skogssvamp, och detta lät helt perfekt. Problemet var att det skulle ta riktigt lång tid. Så här kommer min version av denna otroligt goda rätt. Se till att ni har några dagar på er, för det är som sagt ingen snabbmat.

Originalreceptet hittar ni via denna länk

Antal portioner: En hel del (8-10)

2 kg grytbitar av vilt. Jag använde med ett kilo av vardera älg och hjort
smör till stekning
2 msk tomatpuré
salt och nymalen peppar
500 g skogssvamp (t.ex. kantareller och karljohan)
2 gula lökar
6 morötter
3 dl vispgrädde
2 dl creme fraiche
1 dl hackad persilja

Marinad

1 stor gul lök
5 dl rödvin
2 msk olivolja
5–6 krossade enbär
3-4 lagerblad
1 msk timjan

Gör så här:

Dag 1:

Gör marinaden. Skala och skiva löken grovt. Blanda den med resten av ingredienserna i en bunke. Lägg köttbitarna i marinaden, täck med folie och ställ bunken i kylen över natten. Själv lät jag den stå i 24 timmar och det blev bra.

Dag 2:

Sila marinaden och spara den till senare.
Bryn köttet och löken som fått rinna av i smör. Jag använde stekpanna.
Häll över köttet och löken som brynts i en gjutjärnspanna (5 liter)
Häll på marinaden och tomatpurén. Låt allt sjuda lugnt i ca en timme. Detta är inte med i orginalreceptet, för grytbitarna ska enligt mig inte vara sega. Smaka av med salt och peppar.
Skiva under tiden svampen, hacka lökarna grovt och skiva morötterna. Bryn alltsammans i en stekpanna och lägg ner det i grytan.
Häll på grädde och creme fraiche och låt grytan koka i ytterligare 20 minuter. Tillsätt eventuellt mer salt och peppar.
Strö på lite hackad persilja och servera med ris eller potatis eller potatismos.

01 aug

Morbergstyle, eller i alla fall nästan…

I år så gick semesterresan iväg till Tyskland. Frugan är lite stel i benen fortfarande så en vandring likt den vi gjorde förra året i Berlin eller Rom var inte att tänka på. Så den enkla vägen blev det med en kort biltur till Göteborg och sedan ombord på färjan till Kiel, Tyskland.

Nu var det bara en endagars tur i själva staden Kiel. Vi kommer dit på morgonen och åker hem på kvällen och dagen var tänkt att tillbringas på ett shoppingcenter utanför själva stadskärnan. Enkel och bra och jag hoppades naturligtvis på att hitta någonstans att sätta mig när damerna i familjen tittade på skor och kläder.

I själva köpcentret fanns det dock en enorma supermarket som jag tittade in i. Och snabbt, väldigt snabbt fylldes en kundvagn med gyllene droppar från Skottland. Gamla flaskor både 12, 15 och 16 åringar trängdes och tillsammans med några flak av pilsner så var jag klar, då damerna återvände från klädaffärerna. Så det blev till att återigen börja vänta på att de skulle titta klart på deras prylar.

Nu var det faktiskt en enorm affär vi var inne i och de hade en riktigt respektabel grillhörna med grillar och tillbehör. Snabbt fann jag en liten rengöringsborste som jag länge saknat. Jag har naturligtvis en hemmavid, men denna var en riktig bra produkt som kommer åt mellan gallrens stänger.

Sen fick jag syn på en stor låda med en wok just till min grill. Efter att tittat på per Morbergs program och hans enorma gasdrivna jättewok, har jag alltid velat ha just en wok. Problemet med Morbergs prylar är att den är enorm och skulle kräva att jag köpte ut grannens tomt bara för att ha någonstans att ställa den. Så denna lite mindre wok, passade mina syften perfekt.

Gjord i emaljerat gjutjärn och riktigt tung, betingade den ett pris på ca EUR 50,00. Var det ett bra pris? Faktum är att jag inte riktigt visste det men jag ville ha denna pryl och efter lite övertalning hamnade denna gigantiska låda i kundvagnen.

När jag kom hem idag kunde jag inte låta bli att titta vad priserna var för denna pryl var i Sverige. Och glatt förvånad så upptäckte jag att jag sparade bara på detta gjutjärnsmonster drygt 300 spänn. Så nu är det snart dags att ta fram kyckling och grönsaker och börja spela asiatisk musik, för här ska det wokas.

06 apr

Panpizzor i formar

Då har jag till slut lyckats att få tag i allt som behövs för att fixa till Pan pizza ”PizzaHut style”, på grillen. Efter många år med lite experimenterande så har jag testat det mesta när det gäller Pizzaväg. Och grillen är redskapet att använda har jag kommit fram till, för smaken som röken ger är gudomlig.

Nu är det väl så att helt utan problem har inte resan till pizza perfektion varit de senaste åren. Först började jag med vanlga pizzor, som gjordes i ordning på traditionellt sätt, det vill säga, allt gjordes klart i köket, sedan bärs de ut till baksidan där grillen är. Då uppkom problemet med att få över pizzorna till grillen. Om man säger att stabiliteten i en ”rå” pizza inte är den bästa, så det mesta hamnade i en hög i mitten av grillen med en svärande gubbe bredvid. Så normalstora pizzor, förberedda i köket var inte lösningen.

Nästa försök, och man lär sig av misstagen, var att göra mindre enheter så med hjälp av två stekspadar få över dem till grillgallret. Även detta försök slutade mer eller mindre med att kocken fick ett utbrott på allt jävelskap som grillar i allmänhet kan ställa till med. Men skam den som ger sig.

Tredje försöket bestod i små pizzor som bakades ut i köket. Dessa så degbitar tillagades halvklara inomhus i den vanliga ugnen. efter de var nästan klara så fylldes de med tomatsås, ost och allt annat man vill ha på, och denna gång gick det bättre, för att inte säga riktigt bra. Dock var det inte helt utan problem som pizzorna kom på bordet, för temperaturen var väldigt svår att kontrollera och det blev ganska brända bottnar.

Nu efter mycket letande, har jag äntligen hittat panpizza formar på ett ställe som heter Bakers. Det är en webbshop som har allt för bakning. Så en order las på fyra formar i blåstål för runt 100 spänn styck. Varför jag använder just denna typ av form är att en teflonbehandlad form dels inte klarar värmen från grillen, dels så måste man skära pizzorna i bitar, som panpizzor ska vara. Och en non stick beläggning hade inte överlevt länge. Nu har jag bara ren metall, som smörjs in som en gammal hederlig gjutjärnspanna, och formarna ska bara bli bättre ju längre man använder dem.

Så igår var det dags att testa den nya grillen med de nya formarna. Recept letades upp och fyllning lades på. Och det såg riktigt bra ut. Men tyvärr så blev temperaturen åter igen ett problem, för att baka pizzor på grillen tar ett tag, och en del av bottnarna blev lite brända. Så nästa gång ska jag göra på följande sätt.

Sätt på pizzaformarna på grillen med de råa pizzorna
Grilla en liten stund så botten blir knappt genombakad men röklukten ska fastna i fyllningen.
Ta bort pizzorna från grillen när de är halvklara och grädda dem färdigt i en vanlig varmluftsugn.

Vi får se om detta lyckas, och jag lovar att återkomma med en rapport senare under året hur detta försök lyckades, för jag ska lyckas med pizzabak på grillen på det ena sättet eller det andra. Lita på det!

Mina nyinköpta panpizzaformar från Bakers. 36 cm diameter så de får plats både på grillen och i ugnen

Panpizza ”Pizza Hut style” färdiga för tillagning. Salami, kyckling med curry, Capricciosa samt tacoköttfärs/rödlök

Den första Pizzan på grillen

Riktigt goda var de också. Vi hade alla olika favoriter, men Kyckling/Curry var den som det överlägset det gick åt mest av

13 feb

Omöjlig middag

I lördags led jag som vanligt. I och med att jag gillar att stå vid spisen så är det mer eller min 100% uppgift att före de som är hemmavid med lite mat, framförallt på helgerna. Och trots att jag faktiskt gillar att röra runt i grytorna, så är beslutsångesten alltid stor. Vad ska vi äta idag?

De senaste månaderna har jag gjort slag i saken och sökt efter recept på nätet. En ”hot” fiskgryta blev fantastiskt bra, medan vissa gratänger smakade mer eller mindre lika jämfört med det jag normalt brukar göra. Men idén med att göra något nytt och fräscht lockar mig.

Dock var helgen en tillbakagång till gamla vanor. Satt med en oxfilé och undrade var jag skulle göra. Jag är less på potatisgratäng. Less på olika potatisvarianter från påsar med konstiga namn. Så jag ropar på den yngsta som är i närheten och undrar vad hon vill ha. Normalt så brukar man få ett svar som liknar ”spelar ingen roll” och så vidare. Denna gång var hon dock tydlig med att hon ville ha potatismos. Och hur i hela friden skulle man kombinera potatismos med oxfilé?

Plankstek kom snabbt upp som en idé. Men några plankor har jag inte. Men idén växte. Potatismos kokades. Rotfrukter skalades och oxfilén helstektes till 65 grader. Sen spritsade moset runt på kanterna i en stor form med alla rotfrukter i mitten. In i ugnen för att gratineras och ut igen där den skivade filen las över allt. Tillsammans med en grönpepparsås och ett glas riktigt gott och prisvärt Amaronevin, blev beslutsångesten som man hade några timmar tidigare förbytt och man njöt att man än en gång lyckats att få till det.

06 jun

Nationaldagen

Oj ja, en extra ledig dag kan aldrig vara fel.

Nationaldagen, som till slut blev helgdag kanske inte riktigt fått den status som Norge get sin 17 maj, men ändå, i stadens park firas det ordentligt, men de som medverkar är de mer eller mindre är tvungna att gå dit.De jag tänker på är kommunalrådet som ska hålla sitt vanliga tal. Frivilligorganisationer som pensionärsföreningar och lottakår samt lite andra föreningar är även de mer eller mindre förpliktigade att delta

Vanliga Svenssons, eller i mitt fall Ohlson´s, stanna hellre hemma och pillar med det som måste göras på ett hus. Och efter, när allt är klart så förflyttar man sig till baksidan och sätter på grillen.
För ett vitt hus med röda knutar med en tänd grill utanför måste väl ändå vara riktigt svenskt? Och fira nationaldagen kan man väl göra på många sätt?

Redaktör´n vid grillen

20 nov

Långvarigt missbruk

Så här när det börjar närma sig advent så sker alltid samma sak hemma. Frugan och barnen börjar få absintens. Julsånger, adventsljus, lussekatter och glögg snackas det om mest hela tiden, men mest framträdande är nog pepparkakorna.

Hemma så är det inte de tunna ganska starka kakorna som säljs i affären som gäller, utan hembakt med ett recept från vårt östra grannland. Receptet i sig är urgammalt och allt mäts upp i enheten ”kaffekopp”, men vad gör väl det. Lite tjockare, lite mildare men underbart goda.

Redan har en trippelsats ätits upp av familjen och idag gick en lika stor omgång in i ugnen. För visst är pepparkakor med mjölk något som måste finnas till för alla att njuta?

[nggallery id=27]